Hoppa till huvudinnehåll

Odlad fisk får mera antibiotika i Finland

Vi odlar fisk i öppna kassar i havet. När fisken blir sjuk får den antibiotika med fodret. Men varför får finländsk odlad fisk mera antibiotika än odlad fisk i Norge och Sverige?

Wilhelm Liljeqvist vid sin fiskodling i Kasnäs.
Wilhelm Liljeqvist odlar fisk i Kasnäs. Wilhelm Liljeqvist vid sin fiskodling i Kasnäs. Bild: YLE/Antti Lempiäinen wilhelm liljeqvist

Skillnaden är mycket stor. Under de senaste tre åren har odlad fisk i Finland fått mellan 20 och 40 gram antibiotika per odlat ton fisk, medan siffran för Sveriges del är 3-5 gram och för Norges del under ett gram.

Wilhelm Liljeqvist som odlar fisk i Kasnäs är förvånad över siffrorna.

Pia Lindberg-Lumme odlar lax i Brändö, Åland.
Pia Lindberg-Lumme odlar fisk på Brändö, Åland. Pia Lindberg-Lumme odlar lax i Brändö, Åland. Bild: YLE/Antti Lempiäinen brändö lax

Faktaruta

I Finland odlar vi nu 13 miljoner kilo fisk per år (13 000 ton) och Sverige är på väg att växa i kapp oss, medan Norges fiskproduktion är nästan hundra gånger större.

Går man längre tillbaka i tiden, till 1980-talet och början av 1990-talet, var antibiotikabruket mångdubbelt högre. Efter det kom fiskvaccinerna, och behovet av antibiotika minskade. Men fortfarande bryter det ut fisksjukdomar, dels mot nya sjukdomar som fisken inte ännu är vaccinerad mot, och dels sjukdomar som kommer för att all fisk inte har fått vaccin, eller för att vaccinet inte är tillräckligt effektivt.

- Jag kunde inte tro att vi hade så här hög användning i Finland. Antagligen måste det bero på att vi har så mycket mera krävande förhållanden.

Pia Lindberg-Lumme är iktyonom och odlar fisk vid Brändö Lax på Åland.

- Vi odlar lite olika arter här i Finland än i Norge, i Finland är det mest regnbåge och i Norge främst atlantisk lax. Vi har olika väderförhållanden. Dessutom använder vi olika sorters antibiotika. I Finland är myndigheterna noggranna med att inte ge samma antibiotika åt djur som åt människor, för att minska på resistensproblemet.

Näringsfattigt vatten håller fisken friskare

Jorma Leed är produktionschef vid Heimon kala, som odlar regnbåge både i Houtskär och i Korpo. Dessutom odlar företaget fisk i svenska Lappland. Flera finländska fiskodlare har de senaste åren investerat i Sverige, där det är lättare att få stora odlingstillstånd.

- För vårt företags del kan jag inte hålla med om att vi använder mera antibiotika. Men jämför jag Sverige och Finland, är det skillnad på fiskodlingarna i insjöar. I Sverige finns fiskodlingarna i näringsfattiga reglerade sjöar, där vattnet är klart. Där hålls också fisken friskare. Men vad gäller odling i Östersjön är det nog ingen skillnad.

Jorma Leed är produktionschef vid Heimon kala.
Jorma Leed är produktionschef vid Heimon kala som odlar fisk i Houtskär. Jorma Leed är produktionschef vid Heimon kala. Bild: YLE/Niko Kotiranta heimon kala

Pia Vennerström är veterinär vid Livsmedelssäkerhetsverket Evira. Hon säger att vattnen är svalare i Norge än i Finland. I varmare vatten förekommer det mera bakteriella sjukdomar som man behandlar med antibiotika.

Pia Vennerström vid Evira säger att det finns fiskodlare som inte vaccinerar fisken.
Pia Vennerström vid Evira är expert på fisksjukdomar. Pia Vennerström vid Evira säger att det finns fiskodlare som inte vaccinerar fisken. Bild: YLE/Antti Lempiäinen pia vennerström

- Det finns också fiskodlare som slarvar med att låta vaccinera fisken. Det har vi fått rapporter om.

Pia Vennerström säger också att man inom norsk fiskodling använder antibiotika som florfenikol och oxolinsyra, som man ger mindre mängder av än annan antibiotika. Men det här är samtidigt preparat som man i Finland inte gärna vill ge till fiskar.

- Det ena av de här preparaten är förbjudet i Finland, och det andra vill vi hålla i reserv för att kunna använda när resistensproblem uppstår och ingen annan medicin hjälper.

Resistens uppstår under fiskodlingar

Marko Virta är professor vid institutionen för livsmedels- och miljövetenskaper vid Helsingfors universitet. Hans forskarteam har tagit bottenprover under fiskodlingar både i Finland och i Sverige. Under alla fiskodlingar har teamet hittat resistensgener och antibiotikaresistenta bakterier.

- Ju mindre antibiotika vi använder, desto mindre resistensproblem uppstår i naturen. Och desto större chanser har vi att i framtiden kunna bota människors sjukdomar med antibiotika.

Henning Sörum är professor i bakteriologi vid Norges veterinärhögskola. Han säger att resistensproblemet blir värst när vattnet är grunt, eftersom koncentrationen av antibiotika på ett ställe då blir större. I Finland ligger fiskodlingarna på grundare vatten än i Norge.

- Antibiotikan äts upp av fisken, och kommer ut med avföringen, eller faller förbi fisken och hamnar på havsbotten. Då försvarar sig bottensedimentets bakterier genom att hämta resistensgener. Bakterier kommunicerar sinsemellan och överför antibiotikaresistens. På det sättet kan resistensen så småningom hamna hos oss människor, och om vi då får en livshotande sjukdom kan vi dö för att antibiotikan inte hjälper längre.

Läs också: Inget tvång att vaccinera fisk

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle