Hoppa till huvudinnehåll

Pastorn

Gör ont att vara pensionär

Nu blickar Jan-Erik Lindqvist tillbaka som pensionär och konstaterar att det gör fruktansvärt ont att inte längre vara någon att räkna med. Att mista sin arbetsgemenskap som är som en familj är inte lätt.

Finngospels historia:

Startades 1975 som en följd av Jan-Erik Lindqvists konsertupplevelse med Elvis Presley’s back-up grupp THE IMPERIALS i början av 70-talet.

Bjarne Bergsten och Jan-Erik Lindqvist tog initiativet till ett import-, produktions- och distributionsbolag av både kristen musik, klassisk musik, jazz, folkmusik, underhållning m.m. Bolaget arrangerade även en omfattande konsertverksamhet (The Imperilas, Edwin Hawkin Singers, Wiener Sängerknaben, Käbi Laretei , Andrae Crouch, Koinonia ,Samuelsson, Artur Eriksson m.fl.

Klaus Heyman (Naxos) köpte firman 1995-6 vilket medförde namnbyte till FG-Naxos . Som mest hade bolaget 12 anställda och 2,5 milj. € i omsättning och producerade 10-talet guldskivor. Numera har bolaget 3 anställda i Finland och är landets största bolag för s.k. seriös musik.

Andaktstalare i decennier

Genom åren har Jan-Erik Lindqvist hållit många radioandakter både på finska och svenska. Hösten 2012 gav han ut en andaktsbok baserad på dessa radioandakter. Tanken var att skriva 52 texter (en för varje vecka….) och skriva dem så att de dels kunde fungera som andakter, dels som högläsningstexter, dels som korta noveller och skriva texterna i en så vardaglig och nära ton att vem som helst skulle kunna läsa dem utan att ha en teologisk begreppsapparat i bakhuvudet – men nog ett intresse för livsåskådning och trosfrågor. Texterna har ofta sin start i en radioandakt, men är naturligtvis litet utvidgade och omformulerade så att de passar in i en tryckt medium.
Texterna är skrivna utifrån mina egna upplevelser, berättar om människor jag mött och vill visa vad detta med Gud betyder i ett alldeles vanligt mänskligt liv.

Frågor till Jan-Erik Lindqvist

Vad tycker du om att göra? Båtliv, skärgård, trädgård, fotografering, snickra och bygga i alla former, tala, läsa, skriva litet

Vilken egenskap gillar du i dej själv? Uthålligheten. Förmågan att glömma konflikter så totalt att jag ofta inte ens kommer ihåg varför vi tog ihop för några år sedan---

Vilken egenskap ogillar du? Oförmågan att inse att de planer och de beslut jag själv tycker är helt självklara kanske också borde kollas upp mot andras åsikter. Jag kör ofta över folk i min outtröttliga iver att få saker och ting gjorda både snabbt och effektivt. Oförmågan att inse att alla inte hinner med i den takt jag själv upplever som helt normal…

Vad är viktigt för dej? Min gudsrelation. Mina närmaste. Att fortsättningsvis få göra – också efter pensioneringen – något meningsfullt både för mig själv och andra. Jag hoppas jag aldrig hamnar i det läget att jag anmäler mig till någon kurs på Arbis bara för att få tiden att gå…

Vad trivs du med att göra? Jag njuter av att vara ensam på stugan, sitta på bastuterrassen med ett glas öl. Sitta på stugtrappan mitt i sommarnatten och bara lyssna till naturen, tala med Gud, meditera över livets skönhet, dess förgänglighet - och oundvikliga slut.
Jag trivs också med att fysiskt jobba så hårt och länge att svetten rinner i strömmar och sen stupa i säng som ett barn – fullkomligt slut. I en enorm glädje över att jag fortfarande orkar….
Och jag trivs med att läsa teologi (!!), följa med en del nordiska och engelska TV-serier (Bron, Borgen, Stig Larsson, Komissario Frost, Vera Stanhope), naturdokument….

Vad är du mest rädd för? Att en dag bli liggande som ett paket på en långvårdsavdelning. Att svika min tro och min Gud.

Har du en unik förmåga? Kanske detta att jag kan tala så att folk lyssnar och upplever något. Min röst betyder mycket för många människor (men den är ju en gåva och ingen förmåga).

Nämn några favoritböcker? Från min ungdom: Kvarnstenen av norrmannen Andreas Birkeland (en ung man väg från hemmets rygga trosvärld ut i livets stormar), Stengrunden av Bo Giertz, TYST VÅR av Rachel Carsson (den första larmboken om naturförstörelsens följder), Juhani Ahos Fiskelycka, Topelius´ Jungars saga…..
Gustav Wingren: Skapelsen och lagen/Evangeliet och kyrkan (helt avgörande för min trosuppfattning), Per Lagerqvists Det heliga landet, Mobergs böcker
om in/utvandrarna (speciellt den sista delen där mannen sitter ensam vid Stilla havets kust och gör upp bokslut över sitt liv), Dorothy Sayers deckare,

Vem skulle du gärna läxa upp? Dom där som med största självsäkert vet precis vad det är att tro, vad det är att leva/inte leva som kristen. Alla dem som tror sig ha en slags gudomlig kallelse att avgöra vem som tror rätt och inte tror rätt. Och (politiskt sett) alla dem, som är livrädda för alla invandrare och som varken är beredda att ta emot flyktingar – men inte heller betala för att de skulle få hjälp i sitt eget land.

Hur var det att medverka i Himlaliv ?
En upplevelse, varken mer eller mindre. Det kändes som om Någon (Gud själv) skulle ha satt ord i min mun…..

Läs också

Tro

Nyligen publicerat - Tro