Hoppa till huvudinnehåll

Snålhet i stadsbudgeten drabbar barnfamiljer

småbarnshänder och en vucen kvinnas händer som leker på golvet med träbilar.
Att spara på bekostnad av barnfamiljer tycker politiker är en dålig idé. småbarnshänder och en vucen kvinnas händer som leker på golvet med träbilar. Bild: Yle daghem,barn,Barnavård,lek (barnlek),barndom,barnomsorg

Barnomsorgsnämnden ska i dag, tisdag, ta ställning till om kommuntillägget för 2-3-åriga barn i hemvård ska slopas, men nämndmedlemmarna är över partigränserna eniga om att förslaget är en dålig idé.

Nämnden är tvungen att spara 5,5 miljoner euro och genom att slopa kommuntilläget räknar man med att spara dryga 3 miljoner euro. Orsaken till att man måste spara är att man år efter år underbudgeterar nämndens utgifter i stadsbudgeten. Trots att Helsingfors statistik talar sitt tydliga språk envisas man med att räkna med färre barn än det gäller verkligheten. Att följa budgeten blir därmed en omöjlig ekvation för nämnden.

Det här har skapat mycket frustration bland nämndmedlemmarna, och man är rörande eniga om att förslaget inte får gå igenom.

- Vi har alla så gott som hela tiden varit av den åsikten att man inte ska slopa tillägget, men det är en knepig situation, på något sätt måste man spara pengarna, förklarar Sanna Vesikansa (Gröna), ordförande i nämnden.

Resultatet plus minus noll

Nämndmedlem Veronika Honkasalo (VF) påminner att det är politikerna som bär skulden.

- Det är sist och slutligen politiker som bestämmer budgeten så man får nog beskylla politikerna för det här. Jag tycker att det är väldigt frustrerande och att slopa kommuntillägget är ett hemskt dåligt förslag, säger Honkasalo.

Hon berättar att det ofta handlar om mödrar med låg utbildning som är i behov av hemvårdsstöd. På så sätt ser hon att det är de mest utsatta som drabbas i det här fallet, och det utan att man kan garantera att den här åtgärden sparar några pengar på lång sikt.

- Man har räknat med att ifall 400 barn placeras i dagvård istället så är det plus minus noll, för att dagvård kostar mera än tillägget för staden, berättar Honkasalo. Dessutom krävs det mera personal per barn då det handlar om yngre barn, vilket i sin tur innebär att man behöver större utrymmen, och då handlar det om stora utgifter, fortsätter hon.

Föräldrar har varit i kontakt med nämnden

Honkasalo efterlyser alternativa åtgärder till att spara pengar. Till exempel säger hon att hon har svårt att förstå varför man vill skära ner på kommuntillägget till hemvårdsstöd, men inte på tillägget till privat dagvård.

- De som väljer att barnen ska gå i privat daghem eller anställer någon som tar hand om barnen på dagen har rätt till ett tillägg för privat dagvård. Det finns inga planer på att slopa det tillägget, det har jag förundrat mig väldigt mycket över. Jag har bett om mera information, vi får se om jag får något svar, berättar Honkasalo.

Laura Simik (Saml.), som också sitter i nämnden för tidig fostran, är inne på samma linje som Honkasalo när det gäller att bevara kommuntillägget.

- Kommuntillägget till hemvårdsstöd för barn i 2-3-års ålder är viktigt. Flera mammor och pappor har varit i kontakt med oss och sagt att tillägget inte får slopas. Vi är nog alla av den åsikten att staden ska fortsätta betala tillägget, säger hon.

Simik understryker ändå att hon, i motsats till Honkasalo, inte vill att tillägget till privat dagvård ska kopplas in i diskussionen om tillägget till hemvårdsstöd.

Simik och Honkasalo säger att de båda tror att förslaget kommer att bordläggas på tisdagens möte.

Kommuntillägget till hemvårdsstöd för band mellan två och tre år är 134,55 euro i månaden. Av de dryga 9000 barn som fick det kommunala tillägget till hemvårdsstöd i april i år var 23 % i åldersgruppen 2-3 år.