Hoppa till huvudinnehåll

Finländarnas inställning till de andra

"Jag är inte rasist, men..." Trots att Finland inte tagit emot många invandrare under årens lopp är landet inte fritt från vardagsrasism. Hur är det att komma till Finland som flykting eller invandrare? Eller att vara barn till en invandrare?

Finland under årens lopp inte har tagit emot flyktingar i samma utsträckning som de övriga nordiska länderna, i synnerhet Sverige. De första större gruppen invandrare i modern tid i Finland var chilenarna, efter statskuppen i Chile 1972 och båtflyktingarna från Vietnam på 1980-talet.

Finland är inte fritt från rasism eller främlingsfientlighet. Genom många program får vi följa med hur det att komma till Finland som flykting, invandrare eller bara turist. Eller att vara barn till en mörkhyad pappa. Hur ser rasismen ut för dem?

Från rasistiska kommentarer till brandbomber

Försvinner rasismen om man inte talar om den?

1989 skedde öppet rasistiska dåd, som t.ex. att folk försökte antända flyktingförläggningar i Tammerfors. Men försvinner främlingshatet om man talar om det? President Mauno Kovisto menar att man bara eldar på om man talar om rasismen. Stämmer det? Obs tar del av president Koivistos presskonferens.

Men bland flyktingarna och de som tar emot dem är upplevelserna andra. Flyktingar har stött på öppet hat och rasism. Vissa har t.om. blivit mordhotade.

Finland tar emot flera flyktingar

I början av 1990-talet började flyktingar komma till Finland i större grad än tidigare. Efter inbördeskrigen i forna Jugoslavien 1994 och i Somalia 1990 kom somalier, bosnier, serber och albaner till Finland.

Rasismen har ökat på 2000-talet?

Karmela Liebkind har ofta anlitats för att tala om finländarnas främlingsrädsla. De uttalat rasistiska åsikterna är vanligare på små orter där det knappast finns invandrare och utlänningar.

Många talar om ett hårdnande klimat i Europa och Finland på 2000-talet, med högervindar och xenofobi. Journalisten Marianne Lydén har skrivit en bok om sannfinländarna med just titeln "Jag är inte rasist...".

Vardagsrasism

Vardagsrasism är ett begrepp inom rasismforskningen, och handlar om sociala praktik och tankescheman som omfattas av en större grupp än den öppet rasistiska. Vardagsrasismen konstrueras ett "vi" och ur denna position bildas en uppfattning om de annorlunda, som avviker från "vår" normalitet. Denna upplevelse av en skillnad mellan "vi" och "de" uttalas eller praktiseras på något sätt. Detta får till följd att de som kategoriseras som annorlunda blir uteslutna. (Siegfried Jäger)

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Hallå, det är Naturväktarna!

    Programmet har gått sedan 1971 och besvarat naturfrågor.

    Naturväktarna är ett av Rundradions tidiga interaktiva radioprogram med ring-in-samtal. Programmet har snurrat på sedan 1971 och otaliga radiolyssnare har njutit av roliga och spännande djurfrågor. Seportaget följer med när man sänder för 800 gången.

  • Svårt att vara transgender i ett tvåkönat samhälle

    Att vara född med en annan könsidentitet än det som syns.

    Att vara transgender, d.v.s. att vara född med en annan könsidentitet än det som utåt sett syns, är inte lätt i ett tvåkönat samhälle. Ett samhälle där du från födseln tilldelas ett kön. Varför är folk rädda för en uppluckring i könen?

  • De homosexuellas parförhållanden väcker debatt

    Partnerskapslagen för de homosexuella genomgick många skeden

    Partnerskapslagen för de homosexuella genomgick många skeden innan den godkändes av riksdagen 2001. Men många av kyrkans män har haft svårt att godta synliga parförhållanden mellan homosexuella personer.

  • Vem har rätt att skaffa barn?

    Det finns många barn med två mammor eller två pappor.

    När partnerskapslagen godkändes 2001 kom också frågan om de homosexuellas rätt till barn upp. Men det finns många barn som vuxit upp med två mammor eller två pappor. Vem skall komma och bestämma över dem?

  • Martin Luther Kings dröm dog i Memphis

    Martin Luther King sköts i Memphis 1968.

    Martin Luther King, ledaren för den svarta medborgarrättsrörelsen höll sitt välkända tal "I have a dream" i augusti 1963. Han sköts till döds i Memphis den 4 april 1968.

  • Studentkravallerna i Paris 1968

    I maj 1968 var Frankrike nära en revolution.

    I maj 1968 var Frankrike nära en revolution. Studenterna steg upp på barrikaderna och med dem också skolelever och arbetare.

  • Huvudstadsborna pendlar till skärgården

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester.

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester någonstans. Idealet är den egna lyxiga stugan i skärgården. Skall skärgården och kusten finnas till bara för dem som kan reservera och köpa en bit av stranden?

  • Sjövett under sommaren

    Sjöbevakarna är våra poliser på vattnet.

    Vad skall sjöbevakarna göra? Övervaka flytvästanvändning, rädda människor i sjönöd eller kontrollera pass vid terminaler?

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Krambambuli i Kryddhulta

    En film om Kryddhultaborna.

    Västnyländska Kryddhulta började med revy, sedan roade man i radioprogrammet "Backspegeln" och i tv-sketcher 1974-1975. Långfilmen "Krambambuli i Kryddhulta" kom 1977.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Motstridiga åsikter om Kiasma

    Byggnaden, den moderna konsten, företagen – allt är fel?

    Innan Kiasma öppnades i Helsingfors gick åsikterna isär om museets arkitektur. En del hyllar det djärva beslutet att anlita en amerikansk arkitekt, medan andra tycker byggnaden är anskrämlig. Och hur är det med konsten? Får den sponsoreras?

  • 20 år av nutidskonst på Kiasma

    Den 30 maj har det gått 20 år sedan Kiasma invigdes.

    För en yngre generation är det nutidskonsten på Kiasma som kommit att bäst motsvara deras uppfattning om vad konst är idag, menar amanuens Patrik Nyberg.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

Nyligen publicerat - Arkivet