Hoppa till huvudinnehåll

SFP kraftigt oense om svensk service i metropolen

sfp-ballonger
Hur en metropolförvaltning påverkar de svenskspråkiga i huvudstadsregionen delar kraftigt SFP. sfp-ballonger Bild: yle sfp

I Kyrkslätt befarar SFP:s gruppordförande i fullmäktige Denis Strandell att den svenska servicen i en metropolförvaltning distanseras från invånarna. Också Esbo-SFP:aren Ulf Johansson har liknande farhågor. Marcus Rantala och Björn Månsson i SFP i Helsingfors håller inte med och tror att en metropolförvaltning kan gynna svenskan i regionen.

- Ju större saker och ting blir, i det här fallet förvaltningen, desto mer byråkratiskt blir det och desto längre hamnar beslutsfattande från människorna som använder servicen. I och med att Kyrkslätt är ett randområde i metropolen är vi rädda att en del av den lagstadgade svenskspråkiga servicen rinner i väg från Kyrkslätt. Den kanske finns, men den finns i Helsingfors, Esbo eller Vanda. Det är det här jag är mest rädd för i dagens läge, säger Denis Strandell som leder SFP:s fullmäktigegrupp i Kyrkslätt.

Vad är metropolförvaltning?

- Regeringen fattade i slutet av augusti beslut om en metropolförvaltning i huvudstadsregionen. De 14 kommuner som skulle ingå är Esbo, Grankulla, Helsingfors, Vanda, Kyrkslätt, Sibbo, Vichtis, Kervo, Tusby, Hyvinge, Nurmijärvi, Mäntsälä, Borgnäs och Träskända.

- Enligt beslutet skulle ett metropolfullmäktige fatta beslut om frågor som berör markplanering, bostadspolitik och trafik.

- Om social- och hälsovården ska skötas av metropolförvaltningen är ännu oklart.

- En arbetsgrupp som tillsatts av finansministeriet ska fundera på hur metropolförvaltningen ska se ut. Besked väntas i september 2014.

- Den springande punkten är att den stor förvaltning leder till en centralisering. Om man slår i hop allt och inte rör de nuvarande strukturerna sparar man ingenting, säger Strandell.

Strandell säger att SFP:s fullmäktigegrupp i Kyrkslätt inte har någon gemensam syn i frågan, men att gruppen är enig när det gäller att behålla Kyrkslätt självständigt och slå ihop kommunen med Sjundeå och Ingå.

"Svenskspråkiga måste vara beredda att åka lite längre"

Marcus Rantala (SFP), som sitter i stadsstyrelsen i Helsingfors, förstår inte Strandells syn och han säger att närservicen inte försvinner i och med en metropolförvaltning.

- Närservicen försvinner ingenstans. Den finns kvar nära invånarna. Men vi ska se till att vi kan skapa servicen gemensamt så att underlaget är större då servicen byggs upp. Men som svenskspråkig måste man också vara beredd att åka lite längre, säger Rantala.

Bild på Marcus Rantala.
Marcus Rantala tror på en metropolförvaltning i motsats till flera andra SFP:are i huvudstadsregionen. Bild på Marcus Rantala. Bild: YLE/Carina Bruun Marcus Rantala

Enligt Rantala skulle en metropolförvaltning ha hand om markplanering, bostads- och trafikpolitik. Han anser inte att social- och hälsovården bör lyda under metropolförvaltningen.

- HNS ska bevaras, men jag förespråkar en större valfrihet där man kan få vård över kommungränserna.

Finns det en risk att man i Helsingfors inte inser hur de som bor i till exempel Kyrkslätt ser på det här? I Helsingfors har man kanske inget att förlora, medan man har mer att förlora i Kyrkslätt.
- Jag tror att alla bara har att vinna på en starkare koordinering av den svenska servicen i huvudstadsregionen. Om vi kan lösa problemen inom den svenska psykvården, om vi får ett tätare gymnasiesamarbete eller om vi får ett gemensamt arbis i huvudstadsregionen då vinner de svenskspråkiga invånarna oberoende om de bor i centrum av Helsingfors eller i Masaby, säger Rantala.

"Rantala värnar inte om det svenska"

Ulf Johansson (SFP), som sitter i Esbofullmäktige, säger att Marcus Rantala inte värnar om det svenska.

- Han står för någonting som jag inte kan omfatta. Blir det en stark metropolförvaltning med folkvalda och beskattningsrätt blir vi överkörda. Att få in en svensk representant i ett stort metropolfullmäktige kommer att bli mycket svårt, säger Johansson.

Johanssons partikollega och SFP-gruppens ordförande i Esbofullmäktige, Stig Kankkonen, säger att Johanssons syn inte är i linje med gruppens.

- Vi kan inte tro att vi klarar oss utan reformer. Jag tror att vi kan påverka också i en metropolförvaltning eftersom SFP redan nu är ett litet parti i Esbo och kan trots det påverka, säger Kankkonen.

Kyrkslätt-SFP:aren Denis Strandell ger däremot Ulf Johansson rätt.

- Rantala ser på saken på ett annat sätt eftersom han sitter i centrum av metropolen där frågan drivs, men vi som är i randområdena är mer skeptiska, säger Strandell.

Rantala förstår inte den kritik som framförs.

- Jag har svårt att förstå den här kritiken om att metropolsamarbetet försämrar den svenskspråkiga servicen, snarare är det tvärtom. Det finns alla förutsättningar att förbättra den. Men skapar vi nu sådana strukturer där vi splittrar det tvåspråkiga området kan vi försämra servicen i regionen som helhet, säger Rantala.

"Den svenska servicen bör vara nära och jättebra"

SFP:s Patrik Karlsson i Vandafullmäktige tror att en metropolförvaltning gynnar de svenskspråkiga i Vanda.

- En metropolförvaltning betyder att det finns möjlighet till bättre service på svenska, till exempel inom barnskyddet, specialsjukvård och handikappvård.

SFP:s gruppordförande i Helsingforsfullmäktige, Björn Månsson tror att en metropolförvaltning kan rädda de svenska kommunerna i huvudstadsregionen.

- Bevarade primärkommuner, som Grankulla, Kyrkslätt och Sibbo är bättre för det svenska än sammanslagningar. Och en metropolförvaltning innebär det här. Metropolförvaltningen skulle enbart ha hand om markplaneringen, bostads- och trafikpolitiken, säger Månsson.

Ordförande för SFP i Grankulla delar inte Månssons uppfattning.

- I Grankulla tror vi inte att en metropolförvaltning blir bättre för oss utan sämre. Vi klarar redan av att ordna service på svenska, säger Anna Lena Karlsson-Finne.

Hon säger att om servicen på svenska inte finns nära väljer många den finskpråkiga servicen istället.

- I huvudstadsregionen är de flesta tvåspråkiga och för att den svenska servicen ska användas bör den vara nära och jättebra.

Karlsson-Finne tror inte heller att stora byråkratiska strukturer leder till någonting bra.

- Att bygga upp stora byråkratiska strukturer främjar inte servicen, säger hon.

Läs också:
Nu utreds fusion av nio kommuner i huvudstadsregionen
Politiker: Kommunfusioner inte uteslutna i huvudstadsregionen

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen