Hoppa till huvudinnehåll

Vägarna till Närpes

Närpes är tomaternas förlovade land. Där glittrar växthusen i solen vart man än vänder sig. Till Närpes kommer invandrare för att jobba på växthusen. Men hur går det när det blir ekonomiskt kärva tider?

Närpes har en lång historia med invandrare. Tidigare emigrerade man till Amerika och Finland. Sen svängde pendeln på 1980-talet och till Närpes kom bl.a. vietnameser och bosnier. Det sägs att man där inte har problem med främlingsfientlighet och integrering, men t.om. kommundirektören Skuthälla säger 1990 att rasism kan smyga sig in. Och obehärskad flyktingström vill man inte ha.

I Närpes på 2000-talet talas över 30 olika språk och var tionde av de 10 000 invånare har utländskt påbrå.

Thuy Le Luu flyttade till Närpes 1993. Hon kom mitt under lågkonjunktur och kände sig inte välkommen, kunde inte svenska och inte Närpesdialekt. Nu jobbar hon jobbar på ålderdomshem och känner sig som en finländare, men inom sig bär hon sin vietnamesiska kultur.

När uppehållstillstånden skall förnyas finns oro i luften. Thuy Le Luu hjälper vietnameserna. Alla vietnameser kommer från fattiga förhållanden, vissa av dem har lämnat fru och barn för att försörja sig.

Them Dinh Luu är ung. Han ville inte bli fiskare i Vietnam. Eftersom säsongslönen inte räcker för hela året har han hyrt ett eget växthus där han odlar gurkor. Han jobbar hårt och sover fem timmar per natt. Marie-Anne Holmén och Sigvard Lehti säger att det är en bra och duktig pojke.

1989 anställde Gunilla Sigg för första gången en flykting på växthusen. Arbetslösheten i Närpes var bara 3 % och var fjärde person över 65. På växthuset jobbar nu bara en infödd Närpesbo. Gunilla Sigg ser sig inte bara som en arbetsgivare, utan också en stödperson. Hon påpekar att det är bra för hela samhället med invandrare, byskolorna får flera barn och samhället flera medlemmar.

Fatima Majdanac kom till Närpes i november 2007. Allt vad hon vill ha har hon här. Hennes man Erdin Majdanac kom från Bosnien-Hercegovinavia Tyskland, Belgien, Holland, Sverige. Han har haft många liv. Nu har han jobb i metallbranschen på Maxel.

Danijal Kararic och Sedina Kararic hade ingen framtid i Bosnien. Deras barn Amar och Vanesa minns flytten som tung, men det gick snabbt och bra för alla var så snälla.

Men så kommer finanskrisen 2009. Ilse Lassander och Peter Mannfolk på Maxel berättar om krisen, lågkonjunkturen och hur en stor del av jobben är borta. Man måste permittera och åka hem och gråta

Invandrarna behöver jobb för att få stanna kvar; utan arbetsgivare inget uppehållstillstånd. De beviljade uppehållstillstånden har nästan halverats på ett år. Med den ekonomiska krisen har dessutom rasistiska röster börjat smyga in i diskussionerna.

Erdin Majdanac är permitterad. Fatima Majdanacs är rädd att familjen skall skickas tillbaka och hon gråter av lycka när hon får ett uppehållstillstånd på 4 år.

Danijal Kararic förstår arbetsgivaren på Närko men är rädd för att inte få fortsatt uppehållstillstånd. Han har tillfälligt jobb och uppehållstillstånd.

Thuy Le Luu hjälper vietnameserna på polisstationen igen. Det visar sig att de jobbar för en företagare som inte betalt ut löner på flera månader. Enligt lagen har de rätt att få lön, men de vågar inte anmäla honom. Utan arbetsgivare inget uppehållstillstånd.

Them Dinh Luu som är egen företagare får uppehållstillstånd och skall fortsätta med sitt växthus. För de andra är framtiden fortfarande oklar.

Text: Ida Fellman

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Den förtrollade vägen

    Femåriga Riki i Oscar Parlands magiska värld.

    Oscar Parlands roman har blivit en tv-serie av Åke Lindman, till ett manus av Benedict Zilliacus. I tv-serien träffar vi den femåriga Riki.(Marcus Hietanen), som tillbringar en sommar hos sina kosmopolitiska släktingar i finländska Karelen.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Skeppet Draken förliser vid Utö

    Vattnen omkring Utö har alltid varit farliga.

    Vattnen omkring Utö har alltid varit farliga. Men en stormig novembernatt 1929 visade havet sin verkliga styrka. Då förliste skeppet Draken och livet på ön stannade upp.

  • Utö är Finlands sydligaste ö

    Utö är en av de få fyröar som haft en fast befolkning.

    Utö fyr ligger på Finlands sydligaste ö. Den är också en av landets äldsta fyrar. Utö är en av de få fyröar som haft en fast befolkning. I filmen Människor på en ö får vi ett charmigt reportage från Utö 1964.

  • Rekryterna Karlsson och Karlsson

    Dokumentär om militärtjänstgöring i Dragsvik

    Eero Wallén har gjort en dokumentär som med medkänsla och humor följer med unga killar som inleder sin militärtjänstgöring vid Nylands Brigad i Dragsvik.

  • Nya rekryter till Dragsvik

    På 1960-talet närmade man sig Nylands Brigad hurtfriskt

    På 1960-talet närmade man sig Nylands Brigad med en hurtfrisk attityd. De raska gossarna som skall försvara Finland är lite komiska då de skall vika kläder. Men man oroade sig också för om Nylands brigad skulle läggas ner.

  • Bergströms besöker Dragsvik

    Bergströms informerar om militärtjänstgöring.

    Magnus Bergström, äldsta sonen i familjen Bergström, avtjänar sin värnplikt vid Nylands brigad i Dragsvik. Den pedagogiska serien passar på att informera om militärtjänstgöring.

  • Att vara kvinna i militären

    1995 inledde de första kvinnorna sin värnplikt.

    1995 skrev man historia inom den finska armén - då inledde de första kvinnorna sin värnplikt

  • En dag i Dragsvik

    En vardag i Dragsvik och Syndalen.

    Carl Mesterton har följt med en vardag vid Nylands Brigad i Dragsvik. Vi får också höra omgivningens reaktioner på bombningar i Syndalen.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" I Morjens älskade man att skämta med finlandssvensk tv och politisk korrekthet.

  • Morjens: Julsketch

    Skål på ett liv efter julen. Vad fick ni för julklappar?

    "Skål på ett liv efter julen. Vad fick ni för julklappar?" En Morjenssketch där vi får se "typiska" finlandssvenska Hankenkillar.

  • Morjens och världens längsta sketch

    Morjens retade tittarna och Rundradion med "Schackspelarna"

    Morjens lyckades ofta förarga Rundradions ledning. Sketchen "Schackspelarna" töjde på allas tålamod både till sitt innehåll och sin längd.

  • Morjens skämtar med finlandssvensk tv

    Morjens älskade att skämta med finlandssvensk tv

    I humorprogrammet Morjens älskade man att skämta med finlandssvensk tv och Rundradion överlag. Här får vi se parodier på aktualitetsprogram, valdebatter och ungdomsprogram.

  • Morjens: Hur leker man med pappa

    Pappa leker hårdhänt.

    När pappa är med och leker med sin dotter i en sketch av Morjensgänget går det kanske inte helt traditionellt till.

  • Böj och töj dig i form

    Gympa framför TV:n och medan du städar

    Jumppa framför TV:n och medan du städar med Berit och Marianne.

  • Yoga för kropp och själ

    På 1970-talet var yoga ännu inte vardagsgymnastik.

    På 1970-talet var yoga ännu inte vardagsgymnastik. Då krävdes medvetenhet om själva kulturen bakom yoga.

  • Må så gott och ha det bra!

    Är ni frisk? Mår ni gott?

    Slalom är en utmärkt modern sport särskilt för ungdomen. Föräldrarna får betala dyrt för slalomutrustningen, men de betalar gärna för en sportgren som för ut barnen i den friska luften och håller de unga borta från kaféer och gator.

  • Vinterbadandets fröjder

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten?

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten? Kan man på det sättet bota reumatism och förhindra förkylningar?

  • President J.K. Paasikivis tal nyåret 1950

    Medborgare! Ett år har åter gått till det förflutna.

    Medborgare! Ett år har åter gått till det förflutna, men icke heller detta år har tillfört mänskligheten det som den innerligt har hoppats på och väntat - verklig fred.

  • President Tarja Halonens tal 2012

    Presidentens nyårstal 2004 och 2012

    Republikens president Tarja Halonen efterlyste i sitt nyårstal 2004 en strategi för globaliseringen. Sitt sista nyårstål som republikens president höll Tarja Halonen den första januari 2012.

  • P E Svinhufvuds nyårstal 1935

    Rundradions äldsta inspelning

    Den äldsta inspelning som Yle/Rundradion har är ett nyårstal som republikens president P E Svinhufvud höll den 1 januari 1935.

  • President Ahtisaaris nyårstal 1997

    President Ahtisaari håller tal inför det nya årtusendet

    President Ahtisaari håller nyårstal 1997, under recessionens efterdyningar, och 2000 inför det nya årtusendet.

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

Nyligen publicerat - Arkivet