Hoppa till huvudinnehåll

Europas största guldgruva - en svår fråga för Rumänien

Bild: EPA / ROBERT GHEMENT gruvdrift

Den lilla byn Roşia Montană i hjärtat av Transsylvanien har blivit känd över hela världen. Där planeras nämligen Europas största guldgruva.

När man kör längs den nyasfalterade vägen upp till Roşia Montanăs centrum ser man banderoller överallt. På varje banderoll står det "Roşia Montană Gold Corporation" (RMGC). "Välkommen till gruvorten Roşia Montană" står det på en banderoll. "Vi vill ha gruvdrift" deklarerar en annan, och på en tredje står det att RMGC har investerat 70 miljoner dollar i Roşia Montanăs kulturarv.

Om gruvprojektet

  • Rosia Montana Gold Corporation (RMGC) fick sitt utvinningstillstånd 1997
  • Bolaget saknar fortfarande ett miljötillstånd som krävs för att gruvdriften kan påbörjas
  • Bolaget ägs till 80 % av ett kanadensiskt bolag och resten ägs den rumänska staten
  • RMGC vill utvinna 300 ton guld och 900 ton silver
  • Den uppskattade vinsten för gruvdriften är 7 miljarder euro
  • Den rumänska statens andel skulle vara 1,5 miljarder euro
  • Omkring 40 ton cyanid skulle användas vid gruvan dagligen
  • Vid cyanidläckan i Baia Mare år 2000, rann 100 ton cyanid direkt ut i Donau
  • Olyckan i Baia Mare är den största naturkatastrofen i Europa efter Tjernobyl
  • Argument för: mera arbetsplatser och inkomster till staten
  • Argument mot: stor miljörisk, arkeologiskt värdefulla romerska gruvor skulle förstöras, projektet är kortsiktigt

Varannan person som kommer emot är klädd i en mörkgrön overall och har en gul hjälm på huvudet. På bröstet står det Roşia Montană Gold Corporation. På de flesta hus finns små plakat uppsatta som berättar att RMGC äger huset. Samma bokstavskombination finns också på flera bilars registereringsskyltar.

Man känner sig ganska malplacerad då man går omkring i byn utan den gula hjälmen och den mörkgröna overallen. Det är som om hela byn, byborna medräknade, ägs av RMGC. Ändå har gruvprojektet inte ännu fått grönt ljus av den rumänska staten.

"Roşia Montană är och har alltid varit en gruvort"

Kommunikationschef Cătălin Hosu vid gruvbolaget Roşia Montană Gold Corporation säger att det är de lokala beslutsfattarna och fackföreningen för gruvarbetarna som vill göra Roşia Montanăs historia mera synlig.

- Roşia Montană är och har alltid varit en gruvort, säger Hosu samtidigt som vi kör upp för en kurvig grusväg.

Roşia Montană har varit en gruvort sedan flera tusen år tillbaka. Det här tyder de arkeologiskt betydelsefulla romerska guldgruvorna på. Gruvorna beräknas vara över 2 000 år gamla. De sista aktiva guldgruvorna stängdes år 2006 strax före Rumäniens EU-inträde. De gamla gruvorna står nu öde och väntar på att tas i bruk på nytt.

Projektet "Europas största guldgruva"

I slutet av 1990-talet fick gruvbolaget Roşia Montană Gold Corporation (RMGC) rätten att utvinna guld och silver i bergen som omringar den lilla byn Roşia Montană i nordvästra Rumänien. RMGC ägs till 80 % av det kanadensiska bolaget Gabriel Resources och resten av bolaget ägs av den rumänska staten. RMGC ska utvinna ca 300 ton guld och 900 ton silver. Omkring 40 ton cyanid kommer att användas i gruvdriften dagligen. Projektet skulle vara i ungefär 16 år.

Tanken är att öppna fyra gruvor, varav två är de ödelagda gruvorna som stängdes år 2006. De två nya gruvorna planeras på en bergssluttning på andra sidan byn. Närmare 1000 husen skulle måsta förstöras och omkring 2000 människor omplaceras. Projektet har stampat på ställe i närmare 15 år. Bolaget har inte beviljats det miljötillstånd som krävs för att gruvdriften kunde påbörjas.

"Livet i Roşia Montană är värt att kämpa för"

Den lilla bilen hostar och har sig när vi tar oss upp längs en smal och gropig väg till några små trähus med rostiga plåttak. Här träffar vi miljöaktivisten och bonden Eugen David, mannen bakom en proteströrelser Rädda Roşia Montană. Han är enkelt klädd i gråa collegebyxor, en grå tröja, kraftiga kängor och en fiskarmössa. Han står nerböjd under ett päronträd och plockar päron när vi äntligen hittar honom på en äng en bit ifrån husen.

- Orsaken till att jag grundade kampanjen är enkel. Jag vill inte lämna Roşia Montană. Livet här är värt att kämpa för, säger Eugen David.

Guldet har inget värde för David. Han säger att det endast används för att manipulera priset på hans produkter så som päron, äpple, mjölk och kött. Eugen är en av de några hundar byborna som vägrar sälja sitt hus till gruvbolaget. Bolaget måste lösa in omkring 1000 hus i området för att kunna bygga de planerade nya gruvorna. Hittills har bolaget lyckats köpa upp 80 % av dessa hus, dvs. så gott som hela byn.

- Gruvbolaget vill jämna mitt hus med marken men jag känner till mina rättigheter. Jag äger mitt hus och enligt lagen kan bolaget inte ta ifrån mig det, säger Eugen David samtidigt som han röker en cigarett.

Han låter sig inte heller skrämmas av att staten diskuterar en lag som skulle ge guldgruvbolaget rätt till att tvångsinlösa mark och hus i området.

- Staten kan inte godkänna en speciallag som beror ett privatföretag. Lagar ska stiftas så att di berör alla människor, säger Eugen David.

Rumäniens mörka historia med cyanid

Miljöaktivisterna som i flera omgångar påtalat riskerna med att använda cyanid har inte heller gjort det lättare för gruvbolaget. Kritiken går hem hos rumänerna som endast för 13 år sedan fick uppleva en cyanidläcka vid en guldgruva i industristaden Baia Mare. Omkring 100 ton cyanid rann direkt i Donau och fyra andra floder och orsakade massiv fiskdöd, inte bara i Rumänien utan också i bland annat Ungern. Efter olyckan i Baia Mare har reglerna kring avfallshanteringen i gruvindustrin skärpts. Gruvdriften i Roşia Montană skulle skapa omkring 300 hektar cyanidavfall.

Parlamentsledamot: Ett kortsiktigt Eldorado-projekt

Just nu försöker den rumänska staten febrilt snabba på processen. En specialkommitté har skapats för att bland annat granska om staten kunde stifta en lag som skulle ge RMGC rätten till att tvångsinlösa hus och mark i området. Parlamentsledamoten Korodi Attila, som sitter i specialkommittén för Roşia Montană-projektet, säger att det finns många frågetecken kring bolagets avfallshanteringsplan.
Hittills har gruvbolaget inte erbjudit tillräckligt med information som skulle säkra att cyanidavfallet inte skulle läcka till närliggande vattendrag.

- Det här projektet måste stoppas i sin nuvarande form, säger Korodi Attila.

Han säger också att projektet är allt för kortsiktigt.

- Bolaget skulle skapa ett Eldorado för cirka två decennier men efter det skulle området vara obeboeligt, menar parlamentsledamoten Attila.

Attila förespråkar i stället ett gruvprojekt där man skulle ta till vara också andra värdefulla mineraler som finns i berggrunden, som till exempel germanium. På det här sättet kunde man skapa ett projekt som skulle vara i 50 år. Det skulle gynna staten mera än det nuvarande projektet.

Politisk teater kring gruvprojektet

Debatten kring Roşia Montană går het och politiker byter åsikt i frågan nästan dagligen. Senast var det president Traian Băsescu som meddelade att han förehåller sig neutralt till frågan och kan tänka sig agera som en förmedlare mellan gruvbolaget och folket. Basescu har från första början varit för projektet. Premiärminister Victor Ponta hör till förespråkarna. Han argumenterar för att projektet är en viktigt ur en ekonomisk synvinkel.

Den rumänska staten skulle tjäna omkring 1,5 miljarder euro på projektet som i sin helhet har en beräknad vinst på 7 miljarder euro. Enligt bolagets egna beräkningar skulle projektet skapa omkring 3 000 arbetsplatser. Andra källor säger däremot att en mera realistisk uppskattning skulle vara omkring 300 arbetsplatser.

Rumänerna har samlat sig varje söndag i flera veckors tid i varje stor stad runt om i landet för att demonstrera mot gruvprojektet. Nu väntar folket på att special kommittén lämnar in sitt förslag till parlamentet som sedan röstar om saken i november.


Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes