Hoppa till huvudinnehåll

HPV och livmoderhalscancer

HP-virus
Normalt cellprov till vänster. HPV-infekterade celler med lindrig dysplasi till höger. HP-virus Bild: YLE/Wikimedia humant papillomvirus

Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

Livmoderhalscancer är vanligast hos kvinnor mellan 35 och 40.

Den främsta orsaken till livmoderhalscancer är HPV-infektioner. HPV (humant papillomvirus) överförs sexuellt. HPV kan förorsaka cancer också i munnens och ändtarmens slemhinnor.

Det finns över hundra olika typer av humant papillomvirus. Typ 16 och 18 anses förorsaka 70 procent av alla livmoderhalscancerfall.

En tidig sexuell debut, många sexpartners och rökning ökar risken för livmoderhalscancer.

HPV

De olika typerna av humant papillomvirus förorsakar olika symptom hos människan, bland annat både könssjukdomen kondylom och vanliga vårtor på händer och under fotsulor.

HPV typ 16 och 18 står för 70 procent av fallen av livmoderhalscancer. Också andra HPV-typer kan förorsaka cancer i livmoderhalsen.

Man räknar att 70-80 procent av alla finländska kvinnor någon gång i livet får en HPV-smitta i underlivet. Hos de flesta avklingar infektionen av sig själv och hos en del förblir slemhinnan infekterad utan att infektionen leder till andra besvär. Hos en liten del av dem, hos vilka infektionen blivit kronisk, uppkommer förstadier till cancer och av dessa cellförändringar utvecklas en liten del till cancer.

Ju fler infektioner man får, desto större är risken att någon av dem blir bestående. Därför är risken för livmoderhalscancer större hos kvinnor som haft många sexpartners.

Papa-prov och HPV-test

Finland införde som första land i världen redan på 1960-talet sållning för livmoderhalscancer, vilket ledde till att antalet cancerfall sjönk med 80 procent. Idag kallas alla kvinnor mellan 30 och 60 år till ett gynekologiskt cellprov, s.k. papa-prov (efter den grekiska läkaren Georgios Papanikolaou), med fem års mellanrum.

Med hjälp av papa-proven hittas cellförändringar som kan tyda på cancer eller förstadier till cancer i livmoderhalsen.

Vid ett s.k. HPV-test letar man efter HPV 16 eller 18 i cellprov tagna från livmoderhalsens slemhinna. Ifall man hittar någon av virustyperna går man vidare med ett papa-prov. I framtiden kanske HPV-test kommer att ersätta en del av papa-proven.

Om papa-provet visar cellförändringar görs en s.k. kolposkopiundersökning, där gynekologen med hjälp av ett förstoringsglas undersöker slemhinnan. Samtidigt tas provbitar. Om provbitarna visar ett förstadium till cancer avlägsnas det sjuka området. Om man hittar en cancer går man vidare med andra undersökningar och behandlingar.

Symptom på cancer

Livmoderhalscancer utvecklas långsamt, vanligen under flera, till och med tiotals år. Till en början ger sjukdomen inga symptom alls.

Blödning efter samlag eller ansträngning (t.ex. krystande på toaletten) är ofta det första symptomet på livmoderhalscancer. Blodiga eller illaluktande flytningar kan vara ett annat symptom. Blödningar mellan menstruationer eller efter menopausen bör alltid föranleda ett läkarbesök.

Senare symptom kan vara värk i nedre delen av buken eller i korsryggen eller urineringsbesvär.

Behandling och prognos

Vid livmoderhalscancer tas oftast hela livmodern och närliggande lymfknutor bort. Ifall tumören är liten och kvinnan vill ha barn är det ibland möjligt att ta bort bara en del av livmodern.

Ibland behövs strålbehandling och cytostatika, förutom operation.

Hos de patienter där cancern inte har spridit sig utanför livmodern är femårsöverlevnaden 90 procent. Om cancern har spridit sig till närliggande lymfknutor är överlevnadsprocenten 65-70. Efter fem år lever 20-30 procent av dem, vars cancer har spridit sig till andra ställen.

HPV-vaccin

Från och med hösten 2013 ingår vaccin mot HPV i det nationella vårdprogrammet i Finland. Det vaccin som används, Cervarix, skyddar mot HPV-typerna 16 och 18 och antas ge ett 95 procentigt skydd mot dessa virus.

Under de första åren erbjuds alla flickor på klasserna 6 till 9 vaccinet. Efter det ska vaccinet erbjudas sjätteklassister.

Det är föräldrarna som fattar beslutet om deras barn ska vaccineras.

På marknaden finns också ett annat vaccin, Gardasil, som också skyddar mot HPV 6 och 11.

Vaccinationsskyddet anses vara i kraft i åtminstone tio år. Idag vet man ännu inte om skyddet räcker längre än så.

Eftersom ingetdera vaccinet ger ett hundraprocentligt skydd mot livmoderhalscancer kommer papa-prov eller HPV-test att behövas också i framtiden.

Expert för artikeln: Carl Gustaf Nilsson, professor i gynekologi
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa