Hoppa till huvudinnehåll

"Knausgård en 1800-talsman"

Ebba Witt-Brattström
Ebba Witt-Brattström Bild: Yle/Pixel ebba witt-brattström

Hajpen kring författaren Karl Ove Knausgård fortsätter. I höst har han blivit en universitetskurs vid Helsingfors universitet, men Ebba Witt-Brattström frågar sig hur män kan vara så nostalgiskt bundna till sin barndom.

Karl Ove Knausgård blottar sitt liv i den omtalade norska romansviten Min kamp och har gjort sin familj till rikskändisar. Den autofiktionella romanen, där huvudperson, berättare och författare är samma person, är ändå inget nytt.

- Mansbiblioteket är fullt av sådana här vilsekomna genier med stora kvinnoproblem. Knausgård tillhör traditionen av mansbekännare som började med Rousseau och fortsätter med Strindberg, säger Ebba Witt Brattström, professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. 

Den unge Werthers lidanden skrevs av Goethe redan på 1700-talet. På senare tid har Jörn Donner, Jonas Gardell och Lars Norén skrivit omfattande boksviter om sina liv. Ebba Witt-Brattström placerar den norsksvenska författaren i en manlig intellektuell tradition som är besatt av sin biografi och som är nostalgiskt bunden till sin barndom.

- Det är ett drag av självmytologisering, ett upphöjande och exklusivitet som jag inte vet hur man kommer åt. Kvinnor har inte alls samma nostalgiska förhållande till sin barndom. Det kan ju höra ihop med skillnaderna att växa upp som pojke och flicka. Det här med pojke är fortfarande så att säga märkvärdigare. Det är intressant att det gäller än i dag, säger hon.


Förhållandet mellan far och son ser hon som viktigaste temat i böckerna, men Min kamp speglar också förändrade könsroller i Norden.

- Kvinnorna har inte nått ens hälften av all beslutanderätt, men det upplevs som om de håller på att ta över. Då är det här ett vittnesmål över en man som själv skriver att han är en rasande 1800-talsman som går runt på Stockholms gator med en barnvagn för att tiden kräver det av honom, säger Ebba Witt-Brattström.

Romanerna tycker hon fyller en funktion i den nordiska litteraturen och ser tydliga samband med kvinnornas diskbänksrealism som växte fram på 1970-talet. 

- Det kan hända att vi ordnar samma kurs igen nästa år, säger hon.

av Julia Wiraeus

Pixel den 25 oktober kl 18.30 i Yle Fem

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje