Hoppa till huvudinnehåll

Skolor hänger inte med i utvecklingen

Bild: YLE dator,teknologi

Den tekniska utvecklingen i finlandsvenska skolor släpar efter med tanke på vad som kommer att krävas för att elever ska klara av den nya, digitaliserade studentexamen.

– Det är svårare att lämna in uppgifter och själva skrivandet på dator är trögt, säger Daniel Hasselström.

Daniel är den sista generationen elever som skriver studentexamen för hand.

– Jag skulle säkert få sämre resultat om jag skrev den digitalt, säger han.

Då man stiger in i Brändö gymnasium kan man förvänta sig att hela skolan skall vara full av ipads och bärbara datorer av olika slag. Skolans slogan detta år är BYOD, eller "bring your own device", ett program som gör det möjligt för eleverna att ta med sina egna pekplattor och bärbara datorer hemifrån. Detta skall främja användningen av elektroniska hjälpmedel. Men ändå verkar inte en enda elev använda sin bärbara dator. De som har en ipad eller annan bärbar dator med sig gömmer den nästan generat då någon tittar på dem mer än en gång. Ingen tycks vara bekväm med de nya lärohjälpmedlen. Ändå förväntas alla gymnasieelever börja skriva studenten i en digitaliserad form så tidigt som våren 2016.

Mithra Ingus, studerande vid Brändö gymnasium, äger en pekplatta och använder den flitigt.

– De flesta lärare tycker att det är bra med teknologi. Jag kan snabbt slå upp information, säger han.

Han använder inte sin platta för nöjen, utan enbart för skolarbetet. Fysik och matematik är lätt med plattan, man kan till exempel göra räknerutor. Men vissa elever är skeptiska och tycker att teknologin är onödig.

– Jag har aldrig behövt använda min ipad i skolan, och jag skriver hellre för hand, säger Pernilla Harjula.

Förutom att eleverna förväntas ta med sig egen teknologi måste de också registrera sig på olika sidor såsom Google, Wordpress, Prezi och Wikispaces. Det kan vara svårt för ungdomarna att navigera med de tiotals sidor de måste använda sig av.

– Teknologin i skolan är framtiden, säger Leif Ekrem, lektor i fysik i Brändö gymnasium.

Han tycker att informationsteknologin är ett måste i akademiska läroanstalter. Han konstaterar att skrivandet är den viktigaste funktionen, och därför kan en bärbar dator vara en ideal lösning.

– Om eleven använder teknologin på fel sätt försämras slutresultatet. Men om eleven fördelaktigt kan studera med hjälp av en ipad eller en dator kan medeltalet stiga, säger han.

Ekrem säger att ungdomar ofta har mycket lätt att använda teknik men har ofta svårt att hålla sig till ämnet och i stället söker sig till sajter såsom facebook och youtube.

Noel Forsén och Säde Kunnas
Brändö gymnasium

Den här texten är skriven av skolelever i projektet Veckans skola. Läs mera om projektet på svenska.yle.fi/skola

Läs också

Nyhetsskolan

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Använder föräldrar för mycket Facebook?

    "Föräldrar ger mer uppmärksamhet åt telefonen än åt barnen."

    När Facebook först kom ut 2004 var det väldigt populärt bland 13-18 åringar, men efter ett tag blev också vuxna intresserade. Många ungdomar tycker att de vuxna sätter för mycket tid på att kolla Facebook.

  • Hajbo Nytt: Året som gått - 2016

    Kolla in senaste Hajbo Nytt!

    Under år 2016 handlade nyheterna bl.a. om terrordåd, delfiner, presidentval i USA, nya artister och ishockey VM. Johan berättar mera.

  • Finland under första världskriget

    Åren 1914–1918 var en tid av förändring i Finland.

    Första världskriget är ett av de mest förödande krigen i världshistorien. Kriget ledde till olika politiska förändringar såsom revolutioner i de olika länderna. Också i Finland var åren 1914–1918 en tid av förändring.

  • Tähti: Jag vill inte vinna för att jag sitter i rullstol

    Jordskredssegern i Yle Sportens enkät värmer oerhört mycket.

    Det värmer oerhört mycket, kommenterar Leo-Pekka Tähti sin överlägsna seger i Yle Sportens årets idrottare-omröstning. Han betonar att en eventuell titel skulle betyda mycket framför allt för paraidrotten, och menar att idrottarna själva de facto borde välja vinnaren.

  • Efter den massiva kritiken: Facebook tar aktivare roll gällande journalistik och fejknyheter

    Facebook vill ha kontroll över det material som delas.

    Facebook har inlett samarbete med stora nyhetsorganisationer och erbjuder dem tjänster som förenklar publicering på Facebook. Samtidigt börjar Facebook granska fakta för att få styr på falska nyheter och desinformation som sprids på nätet. Facebook-användarna kommer att kunna anmäla misstänkta fejkartiklar som sedan skickas till oberoende granskare. Misstänkta artiklar markeras med en synlig varning.

  • Saara Aalto har Sia inom räckhåll

    X Factor har gett Saara oanade chanser.

    Saara Aalto har lyckats ta sig ut på den internationella scenen som ingen annan finländare före henne. Nu har hon haft kontakt med brittiska bolag som sitter på tungt låtmaterial.

  • Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu. Facebook och Google hjälper sajterna få klick och göra pengar.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Nyhetsskoledagen 2016 är över - här är resultatet!

    Duktiga elever levererade egna nyheter till Svenska Yle.

    Nyhetsskoledagen är över för den här gången och här har får ni alla nyheter som publicerats under dagen. 15 elever deltog på olika redaktioner och resultatet är imponerande! Se, hör och läs om bl.a. hockeyjuniorernas hemkomst, cykelstölder och skolbaracker.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • En nyhetseftermiddag i Kyrkslätt

    Så här tycker man om projektet Yle Nyhetsskolan.

    Det är en solig tisdag eftermiddag i Winellska skolan i Kyrkslätt och eleverna i 8 G droppar småningom in på biblioteket. Det är dags för träff med Nyhetsskolan.

  • Planscher till er skola

    Ladda ner Yle Nyhetsskolan-planscher här.

    Här finns olika planscher som man kan ladda ner och printa ut. Häng upp dem i skolan och marknadsför era egna nyheter!

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

  • Varför ska jag bry mig om det som händer i samhället?

    My Tengström från Myteriet berättar om varför hon gör det.

    Jag började egentligen läsa nyheter först när jag började jobba här, berättar My Tengström, programledare för aktualitetsprogrammet Myteriet på Radio X3M. Hon uppmanar Yle Nyhetsskolans reportrar att hålla koll genom att ifrågasätta det som händer runtom en.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan