Hoppa till huvudinnehåll

Skolor hänger inte med i utvecklingen

Bild: YLE dator

Den tekniska utvecklingen i finlandsvenska skolor släpar efter med tanke på vad som kommer att krävas för att elever ska klara av den nya, digitaliserade studentexamen.

– Det är svårare att lämna in uppgifter och själva skrivandet på dator är trögt, säger Daniel Hasselström.

Daniel är den sista generationen elever som skriver studentexamen för hand.

– Jag skulle säkert få sämre resultat om jag skrev den digitalt, säger han.

Då man stiger in i Brändö gymnasium kan man förvänta sig att hela skolan skall vara full av ipads och bärbara datorer av olika slag. Skolans slogan detta år är BYOD, eller "bring your own device", ett program som gör det möjligt för eleverna att ta med sina egna pekplattor och bärbara datorer hemifrån. Detta skall främja användningen av elektroniska hjälpmedel. Men ändå verkar inte en enda elev använda sin bärbara dator. De som har en ipad eller annan bärbar dator med sig gömmer den nästan generat då någon tittar på dem mer än en gång. Ingen tycks vara bekväm med de nya lärohjälpmedlen. Ändå förväntas alla gymnasieelever börja skriva studenten i en digitaliserad form så tidigt som våren 2016.

Mithra Ingus, studerande vid Brändö gymnasium, äger en pekplatta och använder den flitigt.

– De flesta lärare tycker att det är bra med teknologi. Jag kan snabbt slå upp information, säger han.

Han använder inte sin platta för nöjen, utan enbart för skolarbetet. Fysik och matematik är lätt med plattan, man kan till exempel göra räknerutor. Men vissa elever är skeptiska och tycker att teknologin är onödig.

– Jag har aldrig behövt använda min ipad i skolan, och jag skriver hellre för hand, säger Pernilla Harjula.

Förutom att eleverna förväntas ta med sig egen teknologi måste de också registrera sig på olika sidor såsom Google, Wordpress, Prezi och Wikispaces. Det kan vara svårt för ungdomarna att navigera med de tiotals sidor de måste använda sig av.

– Teknologin i skolan är framtiden, säger Leif Ekrem, lektor i fysik i Brändö gymnasium.

Han tycker att informationsteknologin är ett måste i akademiska läroanstalter. Han konstaterar att skrivandet är den viktigaste funktionen, och därför kan en bärbar dator vara en ideal lösning.

– Om eleven använder teknologin på fel sätt försämras slutresultatet. Men om eleven fördelaktigt kan studera med hjälp av en ipad eller en dator kan medeltalet stiga, säger han.

Ekrem säger att ungdomar ofta har mycket lätt att använda teknik men har ofta svårt att hålla sig till ämnet och i stället söker sig till sajter såsom facebook och youtube.

Noel Forsén och Säde Kunnas
Brändö gymnasium

Den här texten är skriven av skolelever i projektet Veckans skola. Läs mera om projektet på svenska.yle.fi/skola

  • Föredragsmaraton: Soffgruppens utveckling - från sällskapskultur till tv

    Soffgruppens intåg - det mjuka 70-talet.

    Föredragsmaraton är ett unikt samarbete mellan SLS och Svenska Yle och ingår i det officiella programmet för Finland 100. Maratonet ordnas på Svenska Teatern i Helsingfors den 8–9 september 2017. En av de experter som kommer att prata under föredragsdygnet är Minna Sarantola-Weiss som är expert på soffgruppens roll i välfärdssamhället.

  • Åboattacken: Beslut om häktning på tisdag

    Häktningsförhandlingarna skjuts fram en dag.

    Häktningsrättegången för attentatet i Åbo hålls klockan 11 på tisdag i Egentliga Finlands tingsrätt. Tidigare var det tänkt att den hålls redan på måndag.

  • Kolla din Gessle kunskap och berätta en historia så bjuder vi dig på Popkalaset

    Hur mycket känner du till om Per Gessle. Testa.

    Han är popkungen i Sverige. Med tre lyckade karriärer har han en CV som omfattar 37 år av hitlåtar. Men hur bra känner du till honom. Testa dina kunskaper här. Du kan också delta i utlottningen av 4 biljetter till Popkalaset på lördag i Borgå där han uppträder. Men information längre ner på sidan.

  • Psykolog: Rädslan kan inte tvingas bort

    Skrämmande sinnesbilder ska inte trängas undan.

    Det är naturligt att känna rädsla efter knivdåden i Åbo och gör man det ska man inte försöka beordra bort den, säger krispsykologen Eija Palosaari.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad hittar man i vår skolmat?

    Maten i Winellska skolan i Kyrkslätt granskades.

    Elever i Winellska skolan i Kyrkslätt granskade sin skolmat. Resultatet visar både för- och nackdelar.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu. Facebook och Google hjälper sajterna få klick och göra pengar.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan