Hoppa till huvudinnehåll

Alex Fager: En kantig och introvert chef anmäler sig

Alex Fager
Alex Fager Bild: Yle alex fager

Jag gjorde en enkät bland mina medarbetare för en tid sedan. Alla fick svara anonymt. Frågorna kretsade kring hur de uppfattar mig som kollega och ledare. En del av svaren träffade några väldigt ömma punkter. Det gjorde rätt ont att läsa faktiskt.

Som resultat av enkäten gjorde jag upp en lista. På den står bland annat följande:

1. Var mera personlig
2. Var mer coachande
3. Uppmuntra och feedbacka

Det heter att vi föds och dör med en viss personlighetstyp, åtminstone om man får tro Myers-Briggs som står för en av de mest använda personlighetstesten i världen. Vissa attribut i oss själva skall vi enligt Myers-Briggs inte kunna förändra. Till exempel är vi antingen introverta eller extroverta. I korthet betyder det att vi får vår energi ur den inre tankevärlden eller ur den yttre, genom andra människor. Det ligger inget bättre eller sämre i någondera personlighetstypen också om samhället ofta framhäver det sociala, det extroverta. Det är ju inte precis så att man skriver att man är introvert i sin arbetsansökan.

Jag är introvert och får man tro min lilla enkät så framstår jag ibland som kantig och opersonlig. Det är inget jag är stolt över precis. Tvärtom är det lite som med sångförmågan. Jag kan inte sjunga men vill inget hellre än att vakna en dag och klara av att hålla tonen. På samma sätt vill jag gärna vara extrovert, social och en begåvad småpratare. Nu ligger min begåvning på annat håll. Vi introverta lär ofta vara bra på att analysera saker, gå igenom idéer och leverera konkreta lösningar. Vi lär också vara bra i grupper, vi kommer nämligen sällan med anekdoter utan pratar ofta endast då saken är riktigt viktig för oss. Vi är rätt ofta också bra på att presentera saker kort och redigt. Och också om vi inte alltid är den som väljer sociala tillfällen framom sofflocket, så är vi ett släkte det lönar sig att lära känna, vi blir nämligen väldigt bra kompisar.

Då det kommer till, det för mig onaturliga, småpratandet så inledde jag en kampanj för några månader sedan. Prata alltid i hissen, heter kampanjen. Det har gått sisådär. Jag ville nämligen höja ribban genast och inte prata om givna samtalsämnen, så där som vädret. Förra veckan försökte jag mig på att prata om hissällskapets klädsel. Min mening var att säga någonting fint.

- Snygg färgkombination med det bruna och vita i din skarf, fick jag fram. - Den är vit. Det bruna är kaffe, svarade hissällskapet snopet.

Som chef och ledare är det viktigt att förstå olika människotyper, det är givet. Jag skulle dessutom våga påstå att det är viktigt för precis alla. Med ökad förståelse så kan vi använda varandras styrkor bättre och skapa en bättre arbetskultur. Min enkät har hjälpt mig att förstå framförallt hur folk reagerar i förhållande till mig, varför jag ibland uppfattas som jag gör och t.o.m. vad jag borde göra för att förändra folks uppfattning om mig. Mitt mål är inte att en dag bli extrovert, det lär inte vara möjligt. Däremot vill jag någon dag göra en ny enkät bland mina medarbetare och kunna dra ett streck över vissa saker i listan. Ännu är jag inte där. Först skall jag tvinga mig själv att småprata lite mer med alla. Även om det bara handlar om vädret.

Alex Fager, chef för Fakta och fiktion på Svenska Yle