Hoppa till huvudinnehåll

Fiskestugor unikt byggnadsarv

Fiskestuga på Västra Norrskär i Kvarkens skärgård, byggd uppskattningsvis 1890-1920.
Fiskestuga på Västra Norrskär i Korsholms skärgård, uppskattningsvis byggd 1890-1920. Fiskestuga på Västra Norrskär i Kvarkens skärgård, byggd uppskattningsvis 1890-1920. Bild: Sofia Kellari / Forststyrelsen sofia kellari

Där står den, lite på sned och med flagande röd färg. En vindpinad fiskestuga i skärgården. Få tänker genast som arkitekt Sofia Kellari: Att stugan är kulturhistoriskt värdefull och bör bevaras. Nu har hon belönats för sitt arbete med att göra upp anvisningar för hur stugorna bäst kan vårdas och renoveras.

Det har nu gått ett år sedan 26-åriga Sofia Kellari tog sin examen vid Uleåborgs universitet och idag jobbar hon vid en arkitektbyrå i Vasa. Sitt diplomarbete hade hon redan hunnit stuva undan i bokhyllan, när hon nyligen fick veta att arbetet belönats med ett stipendium ur ekonomiråd Oskari Vilamos fond, en fond vars syfte är att främja en högre nivå av byggnadsforskning.

Arkitekt Sofia Kellari har belönats för sitt diplomarbete i arkitektur.
Sofia Kellari har fått pris för sitt diplomarbete. Arkitekt Sofia Kellari har belönats för sitt diplomarbete i arkitektur. Bild: Yle / Moa Mattfolk kellari

- Det var en stor överraskning, jag visste inte ens att mitt arbete hade skickats in. Men visst blev jag glad, säger Sofia Kellari.

Kellari spenderade en stor del av sommaren 2012 med att vandra omkring i den yttre skärgården i Kvarkens världsarvsområde. Det handlar om öar som Utgrynnan, Storkallan, Norrskär, Storskär och Storsand, på ett område som sträcker sig från Korsholms till Malax skärgård. Sammanlagt har hon undersökt ett 90-tal byggnader, fotograferat, tagit mått, ritat situationsplaner och försökt se helheterna. Till sin hjälp har hon haft konservator Hilja Palviainen.

- Jag kommer ursprungligen från Jakobstad och min familj har en sommarstuga vid havet, men jag har aldrig rört mig i den yttre skärgården särskilt mycket så det här arbetet var en speciell upplevelse, säger Sofia Kellari.

Stenig, karg och okonstlad

Namnet på Kellaris diplomarbete är Stenig, karg och okonstlad. Och sådana var verkligen de miljöer hon undersökte. Hur kan det då komma sig att stugorna och miljöerna är så värdefulla?

- De äldsta byggnaderna till exempel i Vasa skärgård är förmodligen från början av 1800-talet och arkitektoniskt sett mycket enkla. De berättar om en annan tid, när fiskare levde här på ett helt annat sätt än idag, säger Sofia Kellari.

Då flyttade fiskare ut till stugorna om somrarna och ägnade sig åt strömmingsfiske. I området har också traditionellt jagats säl.

Reparera hellre än att byta ut

Idag är det inte alla stugdörrar som står öppna på samma sätt som tidigare. En del tas väl om hand, andra har förfallit, några används som sommarstugor och ett fåtal som aktiva fiskelägen. Men, tillsammans med fyrar och lotsbyggnader bildar de en landskapsmässig och funktionell helhet. Därför har Sofia Kellari gjort upp riktlinjer för hur allt från grund, tak, fönster och väggar till interiör och inredning bäst ska repareras. Nu används Kellaris slutsatser av Forststyrelsen, som har i uppgift att koordinera vården av byggnaderna i världsarvsområdet.

- Rent konkret kan det handla om att reparera ett fönster som har gått sönder. Det är bättre att reparera än att sätta in ett nytt fönster, eftersom fönstren är en del av det som ger byggnaden och i förlängningen hela miljöerna sin identitet.

Erfarenheterna från diplomarbetet har gjort Sofia Kellari än mer intresserad av kulturhistoria och hon kan tänka sig att jobba vidare på den linjen.

- Det ligger något unikt i att de här miljöerna finns kvar. De speglar vår historia, vilket jag absolut tycker det är värt att ha kunskap om.

Se också: Forststyrelsens pressmeddelande om att Sofia Kellaris diplomarbete har belönats

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten