Hoppa till huvudinnehåll

De mörka och antisociala romerna

Gelu Duminică (till vänster), Eugen Crai och Marian Mandache jobbar för romernas rättigheter i Rumänien. Bild: YLE/Rose-Marie Sundström gelu duminica

I en rumänsk ordbok definieras ordet rom som en mörkhyad person med ett antisocialt beteende. Den här definitionen speglas i de attityder romerna möter i Rumänien än i dag.

Landet där det bor flest romer i hela Europa är Rumänien. Enligt officiella siffror är omkring tre procent av Rumäniens befolkning romer. 630 000 av dem är officiellt registrerade. Det här gör romerna till landets näst största minoritet efter ungrarna.

Men inofficiellt finns det upp till 1,5 miljoner romer i Rumänien dvs. närmare tio procent av hela befolkningen. Det här skulle betyda att romerna de facto är den största minoriteten i landet. Orsaken till det här är att många romer inte vågar registrera sig som just romer. De är helt enkelt rädda för att bli stigmatiserade.

Eugen Crai vid Roma Educational Fund Romania jobbar för att minska på utbildningsklyftan mellan romer och icke-romer. Han återberättar en historia om en ung romsk flicka som ville bli av med stigmat.

- Hon försökte bleka sin hy för att undvika stigmat. I en diskriminerande miljö finns det olika coping-strategier, säger Crai.

Romer är den mest utsatta folkgruppen i Europa. Diskriminering syns på många olika sätt i Rumänien, bland annat i skolvärlden.

EU har inte hållit sina löften

Ett av kriterierna för Rumäniens EU-inträde var att situationen för romerna skulle förbättras. Så gick det tydligen ändå inte. Rumänien fick sitt EU-medlemskap år 2007.

Alla de tre romska aktivister jag träffar kritiserar EU. Marian Mandache från Romani Criss, det romska centret för samhällsingripande och studier, är den som har mest att säga om saken.

Rumänien är medlem i EU sedan år 2007. Bild: EPA / Robert Ghement eu

- Vi och många andra medborgarorganisationer försökte varna för det här redan år 2007. Vi konstaterade att EU medlemskapet är en bra sak för Rumänien men problemet med romerna var inte löst. EU:s övervakningsmekanism har inte hand om romfrågorna, men den borde ha det tycker Marian.

Marian hoppas på att EU skulle respektera de löften som getts för att förbättra situationen för romerna. Han tror att problemet ligger i att EU granskar problemet endast på en allmän nivå.

- Vissa lösningar kan endast göras på lokal nivå genom integration, utbildning och hälsovårdsprogram, säger Mandache.

Det viktigaste för EU är att etablera några åtgärder som t.ex. inga tvångsutvisningar, ingen analfabetism och ingen skolsegregation.

Fri rörlighet är det bästa med EU-medlemskapet

Rumäniens tillträde till EU år 2007 har haft sina dåliga och bra sidor, menar Mandache.

- En av de bästa sakerna medlemskapet har medfört, ur romernas synvinkel, är fri rörlighet. Precis som portugiserna under 1960-talet och spanjorerna under 1970-talet emigrerar nu folk från öst till väst för att hitta jobb. I de här folkmassorna ingår också romer. Det här är inte bara bra för romerna utan också för de Västeuropeiska ekonomierna.

Rumänien har inte ännu blivit medlem i Schengen-området. Det är bland annat Finland och Tyskland som motsätter sig det här. Officiellt heter det att Rumänien måste ta itu med sin organiserade brottslighet. Mandache tror ändå att man mellan raderna kan läsa att det är romerna det är fråga om.

Rumäniens premiärminister Victor Ponta vill underlätta resande. Bild: EPA/STR ponta

Premiärminister Victor Ponta sade till Yle Nyheter under sitt besök i Finland att Rumänien önskar att flygplatserna kunde gå med i Schengen så fort som möjligt. På det här sättet kunde man underlätta resande för studerande och affärspersoner.

- Det kommer inte att finnas några illegala immigranter som skulle lyckas ta sig i genom flygplatskontrollerna, försäkrar Ponta.

"En 0,1 procents satsning ger ett 0,1 procents resultat"

EU-medlemskapet har inte bara öppnat gränserna utan också gödkalven som heter strukturfonderna. Meningen med strukturfonderna är att jämna ut skillnaden mellan fattiga och rika regioner inom EU men också att stöda utsatta grupper så som romerna.

- År 2007 fick Rumänien 40 miljarder euro från EU:s strukturfonder för en period på fem år framåt I dag, då femårsperioden börjar lida mot sitt slut, har landet använt endast en femtedel av de pengar som fanns till förfogande, förklarar Gelu Duminică som är direktör för medborgarorganisationen Împreună - tillsammans.

Då jag frågar hur mycket av dessa pengar har gått till projekt som ska stöda romerna börjar han skratta.

- 250 miljoner euro alltså 0,1 procent av hela budgeten gick till olika romska projekt. En satsning på 0,1 % ger ett resultat på 0,1 %. Det är systemets fel. Rumänien var inte moget för ett EU medlemskap och nu ser vi resultatet, säger Duminică.

Stora skillnader inom utbildning

Utbildningsklyftan mellan romer och majoritetsbefolkning är omkring 40 procent. Den här trenden är mer eller mindre genomgående på alla utbildningsnivåer.

En romsk flicka i skolan.
En romsk flicka följer med matematikundervisningen. En romsk flicka i skolan. Bild: EPA / Robert Ghement romer,nationaldag,romsk

- Ju högre utbildningsnivå det är fråga om desto färre romer hittar du bland studenterna, säger Crai.

Enligt den information som finns till hands deltar lite på 20 procent av romerna i förskoleundervisningen, omkring 75 procent i den lägre grundskoleundervisningen (fram till klass 8), 9 procent i den högre grundskoleundervisningen (klass 9-12) och endast 2 procent av romerna väljer att fortsätta till universitetet.

Det största problemet är ändå inte romernas deltagande i skolundervisningen utan hur många som hoppar av redan vid ett tidigt skede. Antalet elever som avbryter sin skolgång är högst bland romerna.

Varje skola har sin egen definition på en avhoppare

På grund av problemet med den ohållbara statistiken är det svårt att undersöka romernas situation inom utbildningen. Skolorna får finansiering utgående från hur många elever som utexamineras. Om antalet utexaminerade är lågt hotas skolan med nedläggning. Det här har lett till att flera rektorer tagit till en slags paniklösning.

- Definitionen på vad som menas med "avhoppare" i den rumänska lagen verkar vara ett mysterium för skolföreståndarna, säger Eugen Crai.

En utredning som en lokalorganisation gjorde tillsammans med Unicef påvisar att de i 30 olika skolor kan finnas 30 olika definitioner på avhoppare. Skolföreståndarna skickar sina rapporter till de lokala skolinspektörerna som sedan granskar dem och skickar dem vidare till utbildningsministeriet.

- Alltså är statistiken inget att lita på, konstaterar Crai.

"Den trevliga byggnaden för icke-romer och den fallfärdiga för romer"

Segregering inom skolvärlden är väldigt vanligt i Rumänien. Eugen Crai kan ändå nämna exempel på hur segregeringen syns i skolor.

En lektion på en skola i Rumäniens huvudstad Bukarest. Bild: EPA romani

- Den trevliga byggnaden är för icke-romer och den fula, fallfärdiga byggnaden för de romska barnen, beskriver Crai.

Det finns alltså separata skolor för romska och icke-romska barn, separata klasser och så händer det ofta att de romska barnen placeras längst bak i klassrummet bakom sina icke-romska klasskamrater.

Dokumentärfilmen "Our School" har dokumenterat ett fall där romska barn sätts på samma klass med utvecklingsstörda. På grund av den opålitliga statistiken är det svårt att säga hur ofta sådant här förekommer.

Politiker vill använda ordet "zigenare" igen

De "mörka" och "antisociala" romerna förstör Rumäniens rykte inom EU. Det här en åsikt som många rumäner har.

- Några ministrar har föreslagit att återgå till att kalla romer för zigenare, helt enkelt för att förtydliga att romer inte är rumäner, förklarar Gelu Duminică.

Segregering och diskriminering är två begrepp som går hand i hand med den romska vardagen i Rumänien.

Traian Basescu
Rumäniens president Traian Băsescu anklagas för diskriminering. Traian Basescu Bild: EPA/SORIN LUPSA traian

- Jag måste vara dubbelt så ren och dubbelt så trevlig bara för att jag är rom, förklarar Duminică.

Romska medborgarorganisationer har åtalat både journalister och politiker för diskriminering. Som bäst pågår 150 rättsfall, ett av dem är mot presidenten Traian Băsescu.

Det här är en början men den egentliga kampen börjar först då romer erkänner sin etniska identitet, menar Gelu Duminică. Det här är inte ett lätt budskap att föra fram bland romerna.

- Det är inte lätt, men vad är lätt i den här världen? Vi kan erbjuda en ordentlig kamp med en möjlig framgång eller så kan vi lägga skulden på andra. Du måste börja fråga efter dina rättigheter och kämpa för dem. Det här ligger i dina egna händer. Var inte tyst då du ser att någon blir behandlad som skit, speciellt då det är ditt eget barn - alltså gör något! Om du inte gör något så sorry, då är du en medbrottsling, säger Gelu Duminică.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes