Hoppa till huvudinnehåll

Ljud- och mediekonst på Kiasma

Gamla studenthuset DIMI-O, 1971
Erkki Kurenniemi förevisar DIMI-0 på Gamla studenthuset 1971 Gamla studenthuset DIMI-O, 1971 Bild: Erkki Kurenniemen arkisto, Kuvataiteen keskusarkisto erkki kurenniemi

När kulturminister Paavo Arhinmäki i fredags tilldelade filmregissören och bildkonstnären Mika Taanila det första statspriset för mediekonst någonsin, konstaterade han att den finländska mediekonsten idag är efterfrågad internationellt, och att många finländska aktörer får erkänsla för sina insiktsfulla synvinklar och samhälleliga ställningstaganden – och detta gäller inte minst Mika Taanila som under det senaste året medverkat på utställningar såväl i S:t Louis i USA som Tokyo i Japan.

Inte och inte att förglömma Ekenäs, där han i somras medverkade i Pro Artibus samnordiska videoutställning ”Social Videoscapes”.

Som på beställning öppnade konstmuseet Kiasma i fredags två utställningshelheter med starka beröringspunkter: den ena utställningen visar centrala verk av prisade Mika Taanila och den andra utställningen presenterar en av elektromusikens pionjärer i Finland, nämligen Erkki Kurenniemi.

Marit Lindqvist har besökt utställningen och samtalat med Maritta Mellais på Centralarkivet för konst, som har hand om Kurenniemis omfattande arkiv, och Mika Taanila som bl.a. gjort en film om Erkki Kurenniemi:

Mediearkeologiska utgrävningar

När jag stiger in i utställningssalen på 5:e våningen möts jag av en enorm filmduk – på duken kan man se glimtar av Finlands nationallandskap, stora skogsområden och dimmiga insjöar – och som stark kontrast till dessa närmast ikoniska furor bryter andra bilder in: byggjobbare framför tv-nyheterna i en trist barack, sprängning av berggrund, enorma turbiner, generatorer och reaktortankar ...

Jag står framför Mika Taanilas tredelade videoinstallation ”Finlands mest elektriska kommun” som följer arbetet med att bygga kärnkraftverket Olkiluoto 3 i Euraåminne. I det snarast poetiska, meditativa och suggestiva videoverket tar Taanila fasta på förhållandet mellan teknologi, människa och miljö.

Med sitt verk vill Mika Taanila inte ta ställning vare sig för eller emot kärnkraft – han vill snarare att verket står så öppet som möjligt för olika tolkningar och bjuder in till diskussion om vad kärnkraften i sig säger om vår tid och vårt samhälle idag.

Mika Taanilas utställning går under namnet ”Tidsmaskiner” och i sina verk rör sig Taanila i gränslandet mellan verklighet och fantasi – han intresserar sig för teknologiska utopier och framtidsvisioner och som råmaterial till sina verk använder han sig ofta av arkivmaterial.

Taanilas filmer har karakteriserats som ”mediearkeologiska utgrävningar” där tiden spelar en central roll – både framtiden och den förflutna tiden.

Själv säger Mika Taanila att han vill berätta historier som säger någonting om den tid vi lever i idag – om våra värderingar, vår moral, våra drömmar och utopier, och för att sätta det hela i perspektiv använder han sig ofta av arkivmaterial från olika tidsperioder, som VHS-kassetter och 16 mm:s film.

Mika Taanila är övertygad om att den snabba tekniska utvecklingen vi ser omkring oss idag kommer att sätta spår i vårt psyke - vår syn på verkligheten kommer att förändras, men det kan ta många decennier innan vi kan se hur och på vilket sätt världen förändrats på grund av teknologin.

Mot år 2048

När man går ner en trappa i Kiasma – från 5:e våningen till 4:e våningen – kommer man till utställningen ”Mot år 2048” som presenterar en man som under hela sitt liv varit intresserad av teknologins frammarsch och som också varit med om att utveckla teknologiska lösningar – och då framför allt genom sina innovativa elektroniska musikapparater: nämligen Erkki Kurenniemi, som beskrivits som en finländsk korsning av Karl-Heinz Stockhausen, Buckminster Fuller och Steve Jobs.

Mika Taanila lärde känna Erkki Kurenniemi för drygt tio år sedan och sedan dess har Taanila bl.a. gjort en film om Kurenniemi.

Taanila ser inte några spår av Kurenniemi i sitt eget konstnärliga arbete, däremot är han fascinerad av Kurenniemis galenskap och spontanitet – trots att denna spontanitet för det mesta inte lett särdeles långt. Det verkar som om Kurenniemi alltid haft bråttom att hasta vidare från ett projekt till ett annat, och de storslagna idéerna och visionerna har dessvärre ofta säckat ihop och blivit till halvdana och halvfärdiga ansatser.

När jag kom till utställningen hade jag väntat mig att framför allt få ta mig en närmare titt på Erkki Kurenniemis legendariska musikinstrument från 1960- och 70-talet, de olika digitala DIMI-syntetisatorerna och Sähkökvartetti-apparaten som Kurenniemi byggde till M A Numminen.

Och visst finns de allesamman här – och till publikens stora glädje får man också själv testa DIMI S, sexofonen eller kärleksmaskinen som den också kallas. Genom att beröra varandras bara hud kan två-fyra personer skapa musik tillsammans medan glödlampor i olika färger glatt blinkar till.

Men Erkki Kurenniemi är inte enbart en pionjär och visionär inom den tidiga elektroniska musiken i Finland – på utställningen kan man också ta del av Kurenniemis privata dagböcker, videofilmer, fotografier, målningar och inspelningar från 1960-talet framåt. Via dem får vi inblick i hur Kurenniemi ständigt dokumenterat sin omgivning, sig själv och sina vänner – butikskvitton och pubeshår ligger sida vid sida med avancerade resonemang om tekniska lösningar och sciencefiction-fantasier. Det finns ingen gräns mellan det privata och det offentliga, högt eller lågt, liv eller konst, fakta eller fiktion - allt ingår i och är en del av helheten, allkonstverket Erkki Kurenniemi.

Att återuppstå virtuellt

År 2005 drabbades Erkki Kurenniemi av en allvarlig hjärninfarkt och året därpå donerade Kurenniemi sitt minst sagt omfattande arkiv till Centralarkivet för bildkonst.

Konsthistorikern och forskaren Maritta Mellais är den som ägnat mycken tid åt att gå igenom allt material, och hon konstaterar att Kurenniemi är mycket systematisk och noggrann till sin natur. Något tag under 1970-talet blev samlandet ett projekt, och han började samla på allt som berör hans liv - utan åtskillnad.

På webben har Centralarkivet för bildkonst nu också öppnat en egen sida för Erkki Kurenniemi på adressen www.lahteilla.fi och där kan man bl.a. läsa utdrag ur Kurenniemis dagböcker och brevkorrespondens, titta på fotografier och konstverk, lyssna på musik och läsa ett flertal artiklar om olika aspekter av Kurenniemis mångskiftande verksamhet som forskare, som musiker, som samlare, som konstnär – enligt Maritta Mellais går det helt enkelt inte att skilja åt de olika delarna och aspekterna av Kurenniemis liv och konst, allt ingår i och är beroende av allt annat.

Utställningen som presenterar Erkki Kurenniemi heter ”Mot år 2048” eftersom konstnären Erkki Kurenniemi har en vision om att den virtuella personen Erkki Kurenniemi kommer att kunna uppstå på nätet år 2048.

I Kurenniemis arkiv hittade man ett flertal lådor med texten ”Öppnas 2048” - dessa lådor innehåller bl.a. kartor, anteckningar, kvitton och små föremål från mitten av 1970-talet framåt. Allt detta har Kurenniemi sparat för att det i framtiden ska gå att konstruera en virtuell version av honom som person i väntan på den dag då det blir möjligt att med datorns hjälp skapa en ny Erkki Kurenniemi.

Erkki Kurenniemi tror nämligen att man i framtiden - när datorerna blivit tillräckligt avancerade - kan överföra en människas medvetande, hennes tankar och personlighet så att de fungerar i en dator – det material som blir kvar av en människas liv och tankar utgör ett slags säkerhetskopia av hjärnan som kan matas in som minnen för en virtuell person.

Kurenniemi har planerat att hans egen virtuella person ska uppstår år 2048 eftersom han antar att man år 2040 ska kunna avbilda en människas medvetande på dator själva årtalet är också matematiskt vackert det är 2 upphöjt i 11:e potens.

Utställningarna med verk av Mika Taanila och Erkki Kurenniemi kan man se på konstmuseet Kiasma i Helsingfors t.o.m. 2.3.2014.

På evenemanget Pneuma den 22-24 november visar Kiasma-teatern filmer med anknytning till Mika Taanila och Erkki Kurennimi, och då kan man också ta del av diskussioner och lyssna på musik med anknytning till Kurenniemi.

I Yles Levande arkiv finns många arkivpärlor om och med Erkki Kurenniemi.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje

  • Teater: Storsatsningen Kalevala imponerar och förbryllar

    Experimentellt möte mellan musik- och dockteater.

    I år fyller Finlands nationalepos Kalevala 170 år. Samtidigt fyller landets äldsta teater, Åbo Svenska Teater 180 år. Detta firas genom att slå på stortrumman med den tvärkonstnärliga föreställningen som har det föga överraskande namnet, Kalevala.

  • Ulla-Christina Sjöman har bett för människor i nöd, på heltid, i över 40 år: "Jag har inte hunnit med så mycket annat"

    Idag ber Ulla-Christina Sjöman på rummet i ålderdomshemmet.

    Ulla-Christina Sjöman har bett för mänskor i nöd, på heltid, i mer än fyrtio år. Idag håller hon sina bönestunder i lugn och ro hemma på rummet i ålderdomshemmet i Helsingfors, men det fanns en tid då hennes förbönskvällar fyllde kyrkorna runtom i Finland och också utomlands.

  • MGP-finalen 5.10 närmar sig: Redan nu kan du lyssna på låtarna!

    Årets MGP -skiva är ute nu.

    Det är två veckor kvar till den direktsända sångtävlingen. Nu släpps de tio låtarna som årets MGP-artister skrivit själva. Ladda upp inför final tillsammans med artisterna och deras låtar. Vill du se showen på plats i TV-studion så finns biljetterna ute nu.

  • MGP-finalist 2019: Ida MM

    Lyssna på Ida Mansikkas MGP-låt "Disco".

    Ida Mansikka är en av de tio finalisterna i årets MGP-final som sänds 5 oktober i Yle Fem och på Yle Arenan. Lyssna på Idas MGP-låt "Disco". Biljetterna för showen finns ute nu.

  • MGP-finalist 2019: Isabel

    Lyssna på Isabel Rautamos MGP-låt "Jag är vad jag är".

    Isabel Rautamo är en av de tio finalisterna i årets MGP-final som sänds 5 oktober i Yle Fem och på Yle Arenan. Lyssna på Isabels MGP-låt "Jag är vad jag är". Biljetterna för showen finns ute nu.

  • MGP-finalist 2019: Milla

    Lyssna på Milla Pirjetäs MGP-låt!

    Milla Pirjetä är en av de tio finalisterna i årets MGP-final som sänds 5 oktober i Yle Fem och på Yle Arenan. Lyssna på Millas MGP-låt "Ljud". Biljetterna för showen finns ute nu.

  • MGP-finalist 2019: No Wifi

    Lyssna på Melvin Nordmans och Oliver Svarvars MGP-låt!

    Rapduon No Wifi, som består av Melvin Nordman och Oliver Svarvar, är finalister i årets MGP-final som sänds 5 oktober i Yle Fem och på Yle Arenan. Lyssna på deras låt "Online". Biljetterna för showen finns ute nu.

  • MGP-finalist 2019: Ollie

    Lyssna på Oliver "Ollie" Takanens MGP-låt!

    Oliver Takanen är en av de tio finalisterna i årets MGP-final som sänds 5 oktober i Yle Fem och på Yle Arenan. Lyssna på Ollies MGP-låt "The World We Live In". Biljetterna för showen finns ute nu.

  • MGP-finalist 2019: Siri

    Lyssna på Siri Norrgårds MGP-låt!

    Siri Norrgård är en av de tio finalisterna i årets MGP-final som sänds 5 oktober i Yle Fem och på Yle Arenan. Lyssna på Siris MGP-låt "För mig". Biljetterna för showen finns ute nu.

  • MGP-finalist 2019: The L.A.W.

    Lyssna på MGP-låten "För dig" av The L.A.W.

    Loke Wikström, Alvar Svartsjö och Wilson Harkke är en av de tio finalisterna i årets MGP-final som sänds 5 oktober i Yle Fem och på Yle Arenan. Lyssna på deras MGP-låt "För dig". Biljetterna för showen finns ute nu.