Hoppa till huvudinnehåll

Skolan mitt bland knarkare och prostituerade

Barnen sitter runt bordet och lär sig rumänska Bild: YLE/Rose-Marie Sundström romska barn

Barnen leker på skolgården som omringar av en mur. Ingången till skolan är en stor port som övervakas av en vakt.

Mitt emot skolan, på andra sidan gatan, finns en biltvätt. Där står ungefär fem unga romska män i läderjackor och håller utkik över gatorna. Det här är den lokala "knarkbutiken", den känner alla till, informerar man mig före jag tar mig igenom porten.

Ferentari är ett av de fattigaste områdena i Bukarest. Sociala problemen har hopats sig i förorten där skolbarn, knarklangare och prostitutierade lever sida vid sida.

I en skola med omkring 90 procent romska elever ser vardagen annorlunda ut. Det är annorlunda att arbeta med de romska barnen, förklarar Elena Radu som är lärare i rumänska.

- De första fem minuterna av mina lektioner går alltid till att få tyst på barnen och se till att de tar fram sina häften och pennor så att de kan börja skriva. I dag har jag med mig mina speciella skor, säger Elena och pekar ner på sina skor. I bland är jag tvungen att slå barnen så att de lyder, säger hon.

Uppförande är ett stort problem när det gäller de romska barnen säger Radu. Hon tror att det beror på att flera barns föräldrar inte har gått i skola och vet helt enkelt inte hur man beter sig.

- De flesta barnen i den här skolan bor med sina mor- eller farföräldrar. Föräldrarna sitter antingen i fängelset eller så är de utomlands för att skaffa jobb. Barnen blir alltså utan rollmodeller som skulle visa för dem vad det är att vara en god medborgare, fortsätter Elena Radu.

Elena Radu vill att eleverna ska acceptera sin identitet som romer Bild: YLE/Rose-Marie Sundström elena radu

Flera romska barn har svårt med det rumänska språket och talar bättre det romska språket romani. Det här gör det betydligt jobbigare för barnen i skolan.

- Jag satsar speciellt mycket på rumänska och matematik, säger Radu.

Fortfarande finns det en stor utbildningsklyfta mellan romer och resten av befolkningen. På alla utbildningsnivåer finns det nästan hälften färre romer än andra. Då när det handlar om högre utbildning blir klyftan ännu större.

Barnen som går turvis i skola

Just på grund av de svårigheter romska barn kan stöta på i sin skolgång leder till att många tappar tålamodet och hoppar av skolan. Den vanligare orsaken är ändå familjernas svåra ekonomiska situation.

I Ferentari finns det mycket arbetslöshet. Många sysselsätter sig med att samla platsflaskor och aluminiumburkar som de sedan säljer vidare. Flera familjer har inte råd att betala för det material barnen behöver i skolan.

Maria Militaru som jobbar vid en slags eftisklubb som verkar i samband med skolan säger att fattigdomen leder till att många barn vill jobba i stället.

- Det finns familjer där barnen turas om vilka dagar de går i skola helt enkelt för att föräldrarna inte har råd med att klä alla barnen, säger Militaru.

Många elever valde prostitution framom skolgång

Ibland blir den ekonomiska situationen så svår att barnen tvingas jobba. Unga flickor lockas av att göra snabba pengar i stället för att studera.

Nära skolan ligger ett rehabiliteringscenter för missbrukare och sexarbetare. Omkring 80 procent av sexarbetarna som besöker centret är unga romska flickor. En del av dem är Elena Radus före detta elever.

- De som hoppat av skolan och som har valt att bli sexarbetare är omkring 14 -15 år gamla. De har i genomsnitt fem årskurser avklarade. För att kunna skaffa jobb måste man ha gått 10 klasser.
Många brottas med hälsoproblem. En del är hiv-positiva och många lider av diabetes eller hepatit, förklarar Radu om sitt senaste besök på centret.

Vid rehabiliteringscentret försöker man ge flickorna en andra chans i livet. Vissa av flickorna har varit på besök till sin gamla skola för att berätta hur det har varit för dem då de har rymt hemifrån, gift sig, skaffat barn och måsta livnära sig på prostitution. Elena Radu förklarar att det är viktigt med varnande exempel åt de andra unga flickorna i skolan.

Lärarna rädda för att göra hembesök

Elena Radu anser att det är viktigt att veta vilka problem barnen har hemma. För tillfället är hon den enda läraren som gör hembesök.

Det här beror delvis på det att hon är en slags skolförmedlare. Alltså ska hon fungera som en kontaktperson mellan hem och skola.

Hon säger ändå att hennes kolleger är ovilliga att besöka de slumkvarter där de flesta barn bor.

- De flesta lärare i den här skolan är rädda för att besöka barnens hem, säger Radu.

Att Radu och hennes kolleger arbetar i en svår miljö ser man också i hur ofta lärarna byts ut på skolan.

- Vi har stora problem för att lärarna byts ut varje år, säger Radu.

Det här är en trend som är vanliv i skolor där romska barn är i majoritet.

Läs också