Hoppa till huvudinnehåll

En ”riktig finne” i Karis

Bild: YLE seraphina meyer

När Seraphina Meyer, 16 år, landade i Finland den fjärde augusti hade hon lämnat sitt hem ca 70 km väster om Frankfurt am Mein för ett år fullspäckat av nya erfarenheter. Tre månader senare delar hon med sig av sina tankar om utbytesår och hur ett litet nordligt land som Finland kunde locka till sig en ung tyska från Europas hjärta.

Meyers första val var Sverige, framom Finland och Schweiz, och dit skulle hon också ha åkt om det inte hade varit för att hon fick konkurrens om den enda platsen som fanns att tillgå i Sverige.

– Jag erbjöd mig fara till Finland istället, ”de talar finska och svenska där, det spelar ingen roll” sade jag, det var alltså okej för mig, berättar hon.

Att hennes destination sedan blev just svenskspråkiga Karis är hon väldigt glad över, för det var bland annat just svenskan som hade fått henne att söka till Sverige och Finland.

– Jag har spenderat cirka fyra veckor varje sommar i Sverige de senaste åren med familjen, jag ville lära mig ett nytt språk och svenska är ju nära besläktat med tyska så jag tänkte att det skulle vara lite lättare, dessutom är det ett trevligt språk, fortsätter Meyer.

På frågan erkänner hon dock med ett klingande skratt att finska är jättesvårt.

– Men finländare talar bra engelska, så det är okej.

”En riktig finne”

Själv tycker hon att omställningen till det finländska samhället har gått bra. Några olikheter jämfört med sitt hemland kan hon ändå peka ut.

– Ni äter så mycket hela tiden!, utropar hon, och dricker mjölk, det gör bara små barn i Tyskland, men jag tycker om det, tillägger hon efter en stund.

Inte heller finländarnas tystlåtenhet har undgått henne. Dock beskriver hon sig själv som ganska blyg, och berättar att den finländska fåordiga mentaliteten passar henne.

– Min pappa kallade mig skämtsamt för en riktig finne, vid middagsbordet sitter jag tyst och äter medan alla andra pratar på, säger hon och skrattar till igen.

Det är friare här

Jämfört med Meyers skola i Tyskland, som med 800 elever anses vara liten i tyska mått, framstår Karis-Billnäs gymnasium med 150 studerande som verkligt litet.

– Det är okej att det är så litet, jag gillar det. Lärarna är bra och jag är en av alla andra. Människorna är vänliga och tilltalar varandra vid förnamn och niar inte varandra som i Tyskland. I Tyskland går nästan all fritid åt till läxor och skolarbeten, ibland hinner man också med hobbyer men vänner träffar man bara på fredag och lördag, förklarar Meyer.

Här har hon mycket mera tid åt att spela handboll, umgås med värdfamiljen och träffa kompisar.

– De första två veckorna var jag lite förvirrad, jag hade så mycket tid och tänkte ”vad skall jag göra nu?”

Vårt samtal avslöjar även att hon verkar mer förväntansfull och förberedd inför vintern än mången finländare.

– Jag gillar klimatet, jag gillar vintern och det kalla vädret. Vi hade 35 grader hemma i somras och det var alldeles för varmt, 10-20 minusgrader passar mig, jag har ju en bra vinterjacka.

Mellan raderna kan man läsa att hon önskar en ordentlig finsk vinter med mycket snö, något man inte kan tänkas missunna henne när hon ler sitt hoppfulla leende.

Alfred Eriksson
Karis-Billnäs gymnasium

Den här texten är skriven av en skolelev i projektet Veckans skola. Läs mera om projektet på Svenska.yle.fi/skola

Läs också

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan