Hoppa till huvudinnehåll

Karis music show - strålkastaren i novembermörkret

I Karis svenska högstadium och Karis-Billnäs gymnasium hittar man elever som brinner för musik. Bild: YLE barn,karis music show,scen

Karis Billnäs gymnasium och Karis svenska högstadium ordnar den 14 november den traditionella och storslagna ”Karis music show”. Cirka 80 talangfulla elever från skolorna uppträder med teater, spex och musik av olika genrer.

Karis Billnäs gymnasium och Karis svenska högstadium ordnar den 14 november den traditionella och storslagna ”Karis music show”. Cirka 80 talangfulla elever från skolorna uppträder med teater, spex och musik av olika genrer.


Susann Sonntag är en av eldsjälarna som startade showen för tre år sedan. Susann jobbar varje år med att ta fram det bästa hos eleverna, vilket har gett märkbara resultat.

– Jag vill ge eleverna chansen att göra det här eftersom jag själv inte hade möjlighet att göra det då jag gick i skolan, säger Susann Sonntag. Nu har eleverna chansen att visa sin talang och stå på scenen och lysa.

– Man kan se elevers individuella resa från övningarnas början tills showen går av stapeln, påpekar Sonntag.

Tillvalsbanden i gymnasiet och högstadiet har övat och slitit sedan skolorna började. Det kräver mycket arbete, koncentration, energi, tålamod, tårar och långa övningar för att göra en show av den här sorten. Den intensivaste delen inför showen är dagarna då alla bitar faller på plats, genrepsdagarna. Två dagar innan showen samlas alla medverkande elever för att finslipa programmet.

”Karis music show” är ett samarbete över skolgränserna vilket ger eleverna möjlighet att lära sig av varandra. Man lär sig jobba med människor man kanske aldrig tidigare skulle ha pratat med vilket ger unika erfarenheter. ”Karis music show” är mer än bara en show.

Karis music show ordnas i Karis svenska högstadium den 14 november 2013 kl.18.30. Biljettintäkterna går till förnyelse av material i musikundervisningen.

Denise Kaskinen
Karis-Billnäs gymnasium

Den här texten är skriven av en skolelev i projektet Veckans skola. Läs mera om projektet på Svenska.yle.fi/skola

Kommentarer

  • Fredagssnackarna: Europa är inte en trygg vagga

    Isaksson och Louhimies pratar om attackerna i Europa.

    Det som händer nära påverkar mera än tragedier längre bort i världen. Fredagssnackaren Ulrica Isaksson känner att hon påverkas personligt av attackerna i Europa eftersom hennes dotter bor i Frankrike.

  • BB i Syrien bombades

    Direkt träff - förödelsen oklar.

    Ett förlossningssjukhus i norra Syrien bombades och fick en direkt träff på fredagen, rapporterade organisationen Rädda Barnen.

  • ”Emsalöbron är lämplig för att öva sina simhopp”

    Klippdykare hoppar från höga klippor och broar ner i vatten.

    Att hoppa från klippor, byggnader och broar ner i vatten kan låta som något som sker i en actionfilm. Tuukka Palonen och Niko Laitila har klippdykning som hobby. De har hoppat i ifrån bland annat Emsalöbron, lyftkranen vid Nosturi i Helsingfors och murarna runt Sveaborg.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Bilparken blir grönare

    Elbilen blir sakta billigare.

    Allt mer får man höra om nya hybridbilar och hur lite CO2-utsläpp de har. Det talas även om hel-elbilar som redan är en stor del av bilbranschen. Det tycks se dåligt ut för förbränningsmotorns framtid.

  • Vad tänker ungdomar om sin framtid?

    Flickorna gör upp mer framtidsplaner än pojkarna.

    Vad förväntar sig unga av framtiden? Hur viktig är den? Flickor tänker mer på sin framtid än pojkar, men alla vill tänka positivt om den.

  • Använder föräldrar för mycket Facebook?

    "Föräldrar ger mer uppmärksamhet åt telefonen än åt barnen."

    När Facebook först kom ut 2004 var det väldigt populärt bland 13-18 åringar, men efter ett tag blev också vuxna intresserade. Många ungdomar tycker att de vuxna sätter för mycket tid på att kolla Facebook.

  • Politik - varje dag är olik

    Läs Yle Nyhetsskolans reportage från ungdomsparlamentet.

    Fredagen den 15 april fick tre elever från Winellska skolan en unik chans att besöka riksdagen. Det årliga ungdomsparlamentet ordnades igen i år i Helsingfors.

  • Är smink okej?

    "De tror att man ska sminka sig för att kompisarna gör det."

    De flesta i Ekenäs högstadieskola tycks vara överens om att smink kan vara både roligt och förskönande. Ett fåtal tycker att smink är helt onödigt.

  • Levande bibliotek - lär oss förstå varandra bättre

    Eva-Lisa, Chris och Nina är "böckerna".

    På hösten 2015 ordnades ett evenemang som kallas levande bibliotek i Kyrkslätts kommunbibliotek. Winellska skolans sjundeklassare fick låna en så kallad "bok" och höra invandrare berätta om sina liv.

  • Skärmtiden påverkar skolvitsorden

    I Mattlidens skola har man hittat ett samband.

    Alla har hört om att bl.a. datorspelandet skulle vara dåligt för skolgången, men är det verkligen sant? Enligt vår undersökning verkar det finnas ett samband i det hela.

  • Kan du vara bästa vän med en spelare från ett annat lag?

    Matlida, Jessi och Anna vet hur det känns.

    Handboll är en mycket fysisk sport. På planen kan man till och med få stryk av sina bästa vänner, om de råkar spela i motståndarlaget. Det här är Matilda Sjöstedt, Anna Nylund och Jessi Laasio vana med.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Introduktion till programmering

    Programmering för elever i årskurs 1-6

    I den här filmen presenteras tankar om hur man kan introducera dataprogrammering i de lägsta årskurserna med praktiska metoder.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu. Facebook och Google hjälper sajterna få klick och göra pengar.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Nyhetsskoledagen 2016 är över - här är resultatet!

    Duktiga elever levererade egna nyheter till Svenska Yle.

    Nyhetsskoledagen är över för den här gången och här har får ni alla nyheter som publicerats under dagen. 15 elever deltog på olika redaktioner och resultatet är imponerande! Se, hör och läs om bl.a. hockeyjuniorernas hemkomst, cykelstölder och skolbaracker.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles nyhetsuppläsare Daniel Olin berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • En nyhetseftermiddag i Kyrkslätt

    Så här tycker man om projektet Yle Nyhetsskolan.

    Det är en solig tisdag eftermiddag i Winellska skolan i Kyrkslätt och eleverna i 8 G droppar småningom in på biblioteket. Det är dags för träff med Nyhetsskolan.

  • Planscher till er skola

    Ladda ner Yle Nyhetsskolan-planscher här.

    Här finns olika planscher som man kan ladda ner och printa ut. Häng upp dem i skolan och marknadsför era egna nyheter!

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

  • Varför ska jag bry mig om det som händer i samhället?

    My Tengström från Myteriet berättar om varför hon gör det.

    Jag började egentligen läsa nyheter först när jag började jobba här, berättar My Tengström, programledare för aktualitetsprogrammet Myteriet på Radio X3M. Hon uppmanar Yle Nyhetsskolans reportrar att hålla koll genom att ifrågasätta det som händer runtom en.

  • Jonas Jungar: När det inte är någon skillnad om någonting stämmer

    Ny trend - om en nyhet är sann eller inte har blivit egalt.

    Åsikter jämställs med fakta. Politiska krafter försöker misstänkliggöra den oberoende journalistiken. Men nu har det gått t.o.m. längre än så. Sanningen har inte längre ens någon betydelse. Vilken journalistik eller källkritik rår på det, undrar Yle Nyheters redaktionschef Jonas Jungar.

  • Marit af Björkesten: Vaccin mot troll

    Desinformationen förvandlas till sanning med mediekunskap

    Falska uppgifter kommer alltid att vara i omlopp. Den bästa försäkringen mot att de förvandlas till sanning är mediekunskap och bättre källkritik.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • Bilparken blir grönare

    Elbilen blir sakta billigare.

    Allt mer får man höra om nya hybridbilar och hur lite CO2-utsläpp de har. Det talas även om hel-elbilar som redan är en stor del av bilbranschen. Det tycks se dåligt ut för förbränningsmotorns framtid.

  • Vad tänker ungdomar om sin framtid?

    Flickorna gör upp mer framtidsplaner än pojkarna.

    Vad förväntar sig unga av framtiden? Hur viktig är den? Flickor tänker mer på sin framtid än pojkar, men alla vill tänka positivt om den.