Hoppa till huvudinnehåll

"Mera ideologi än vetenskap i Himanens rapport"

Bild: Lehtikuva manuel castells

Matilda Wrede-Jäntti, lektor i socialt arbete vid Helsingfors universitet, är enig med Pekka Himanen på åtskilliga punkter. Men hon ställer sig frågande inför de enkla lösningar hans rapport förordar - någon vetenskaplig tyngd har dokumentet inte.

En stor del av Pekka Himanens rapport handlar om hur vi ska bevara välfärdssamhället. Eller egentligen hur vi ska ersätta det gamla välfärdssamhället med ett nytt. Den springande punkten tycks vara att det gamla välfärdssamhället reagerar försent, först när vi redan mår dåligt. Det borde därför ersättas med förebyggande välfärd.

Matilda Wrede-Jäntti, hur tycker du att det låter?

- Just den delen - att det nuvarande välfärdssystemet i första hand fokuserar på folk som mår dåligt - känns väldigt främmande. Vi har ett system där det faktiskt satsas på gratis utbildning, dagvård, sjukvård, sjukförsäkringar och så vidare. De här sakerna har inget samband med psykisk ohälsa. På den punkten är jag lite överraskad över Himanens slutsatser, säger Wrede-Jäntti.

Pekka Himanen kommer med en rad ganska enkla lösningar. Vi borde ersätta vår överkonsumtion av piller och mediciner med motion - han vill att alla människor ska finna njutning i motion.

Är det här bra, eller är det naivt?

- Ja, i sig är det väl ingen dålig idé! Himanen har ju rätt i att vi står inför en kris, och det gäller inte bara Finland utan också de flesta andra länder. När man ska förändra något, kan alla gärna fråga sig hur de kan dra sitt strå till stacken. Men klart att de stora problemen inte blir lösta genom att Stina och Pelle går ut på en promenad, säger Wrede-Jäntti.

Himanen betonar individens ansvar. Han vill ersätta termer som staten och tredje sektorn med begrepp som samhälle, frivilligorganisationer och människan. "Vi har alla ett personligt ansvar att ta hand om varandra" och "staten kan inte vara kompis med alla äldre", som han skriver.

Är det ett hårt eller ett mjukt samhälle han målar upp?

- Jag ser båda delarna, faktiskt. Det är ju alldeles sant att vi behöver ärliga, genuina människorelationer. Frågan är hur bra staten kan erbjuda sådant, det är ju i regel köptjänster det handlar om. Å andra sidan frågar man sig - i synnerhet som socialarbetare - om det inlindat i Himanens resonemang finns en tanke, att individen i sista hand själv bör bära ansvaret för allt. Och att välfärden kan monteras ner, säger Wrede-Jäntti.

Du tror inte att alla har förmåga att ta ansvar för sig själva?

- Nåja, som Himanen skriver, så är välfärdssamhällets syfte att erbjuda alla medborgare samma möjligheter. Det är fint, så ska det vara. Men det innebär inte att det är så också i verkligheten. Det vore naivt att tro att alla individer står uppställda på samma startlinje, till exempel när det gäller kampen om arbetsplatser, säger Wrede-Jäntti.

Samtidigt sätter han tummen på en öm punkt i välfärdssamhället, på det som politiker brukar kalla för hållbarhetsgapet. Det är för få människor som jobbar, och också de som gör det jobbar alltför lite för att det ska gå ihop.

Himanen talar om en etik eller en underförstådd överenskommelse som välfärdssamhället bygger på: alla arbetsförmögna ska jobba under hälften av sitt liv, för att som barn och gamla kunna leva av andras arbete, så att säga. Men var tredje arbetsför jobbar i dag under bara en tredjedel av sitt liv.

Hur borde man lösa det här?

- Ja, om jag visste det skulle jag ha löst det. Givetvis har han rätt i vad han säger om hållbarhetsgapet, men som vi redan sett är det inte bara Finland som tampas med frågan. Och om det är för få som jobbar tillräckligt länge, vad beror det på? I debatten låter det ofta som om det var den enskilda individens val att hellre lata sig och inte sköta sin andel. Vi vet att det inte är riktigt hela sanningen.

Himanens rapport har i dag fått kritik för att den inte är vetenskaplig. Vad säger du som akademiker - är det här en vetenskaplig eller en ideologisk rapport?

- Jag skulle nog placera den i den ideologiska fållan. Tyvärr är det många väsentliga källor som saknas, och ibland saknas källhänvisningar helt, säger Wrede-Jäntti.

Läs också:
Katainen: Hur kan staten höja förtroendet?
"Himanen rapporten är undermålig"
700 000 euro gav högervision
Kommentar: Samlingspartiets utopi

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes