Hoppa till huvudinnehåll

I Finland knarkar vi läkemedel och sprit

Jussi Perälä har doktorerat i missbruk Bild: YLE/Ted Urho jussi perälä

Bensodiazepiner, Subutex och sprit: de här är produkterna som finländska missbrukare favoriserar.

– I medlet av 00-talet var heroinet dåligt och avvänjningsläkemedlet Subutex lätt tillgängligt, förklarar Jussi Perälä finländarnas knarkpreferenser. Perälä har doktorerat i missbruk, och menar att majoriteten av dem som knarkar använder sig av receptbelagda lugnande läkemedel, Subutex samt sprit. I folkmun kan vi kalla det blandmissbruk.

Subutextabletter.
Subutex kommer i prydliga läkemedelspaket. Subutextabletter. Bild: Tullen Buprenorfin,subutex

– De som missbrukar säger att avvänjning från läkemedel är mycket svårare än att avvänja sig från droger. Till exempel är det smärtsammare och tar längre tid att sluta använda bensodiazepin än heroin.

Läkarna måste skriva ut recepten

Huvudsakligen sker pillerhandeln på en sluten marknad, undangömd i stadens hyreslägenheter, där 8-16-gänget inte behöver se den. Läkemedlen kommer från utlandet, och i viss mån från stadens avvänjningskliniker.

– Det är fråga om människor som mår verkligt dåligt, så läkarna blir tvungna att skriva ut recept på till exempel de lugnande medlen.

”Ett drogfritt samhälle är en omöjlighet”


Helsingfors stad har gått inför att erbjuda missbrukare boende, där det inte är förbjudet att använda droger. Tesen är att då man har tak över huvudet, så kan man börja reda upp sina övriga problem. Fullmäktigeledamoten Terhi Koulumies (Saml) har däremot motionerat om att boende som erbjuds missbrukare skall ha nolltolerans mot droger. En omöjlig lösning, säger Perälä om förslaget.

– Ett drogfritt samhälle är en 80-90-tals utopi. Vi måste ha olika sorters vårdalternativ, inklusive den formen där man får fortsätta använda. Vi kan inte hindra missbruket, så ska vi bara slänga ut knarkarna på gatan?

Hur man än vänder sig har man ändan bak

Trots det goda syftet med ett boende för missbrukare så uppstår ändå frågan: hur ska man själv sluta knarka, då man vet att grannen festar vidare?

– Visst kräver det mycket av individen, både psykiskt och fysiskt. Och då finns det ingen garanti på att den människan får blir en fullvärdig medlem av samhället igen.

Det som Perälä syftar på är att Finland för en dubbelpipig drogpolitik: å ena sidan bestraffar vi användaren, men å andra sidan vill vi hjälpa dem.

Perälä kallar bestraffningssystemet en bötesautomat: av 18 000 narkotikabrott i fjol handlade över 11 000 om användning. Att delvis avkriminalisera bruket skulle hjälpa missbrukarna att hitta tillbaka till samhället, då de inte hela tiden skulle åka på böter.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen