Hoppa till huvudinnehåll

Stormen heter Eino - också på finlandssvenska

Bild: Str / Lehtikuva eino

Stormen som drog över oss under natten till söndag kallades Hilde i Norge och Sverige. Men när den nådde Kvarken bytte den namn till Eino. Det här väckte frågor och kommentarer på vår webb. Vi ställde frågan vidare till Mimma Olsoni-Broman, som har jobbat som språkstöd för Svenska Yle. Hon rekommenderar det finska namnet.

- Det är Eino som gäller. Det är Meteorologiska institutet här i Finland som bestämmer vad stormen skall heta, säger Mimma Olsoni-Broman.

Kutymen är att varje lands meteorologiska institut ger namn åt stormarna. I Norge använder man, liksom i fallen med de tropiska stormarna, en på förhand uppgjord lista med namn. Vartannat är ett kvinnonamn och vartannat ett mansnamn. Sverige anammar oftast det norska namnet. Om inte Norges meteorologiska institut gett namn till stormen ger oftast Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ett namn taget ur almanackan.

mimma olsoni-broman
Mimma Olsoni-Broman mimma olsoni-broman Bild: Yle / Ove Holmqvist mimma

Ett finlandssvenskt undantag hade vi i alla fall 2011 då stormen på annandag jul kallades Tapani på finska, medan de finlandssvenska medierna använde sig av det namn norrmännen och svenskarna använde, det vill säga Dagmar.

- Vi rekommenderade faktiskt då att man helst bara skulle tala om annandagsstormen och inte använda namnet Tapani. Men det blev ett litet sammelsurium och vissa talade om Tapani och vissa om Dagmar. I synnerhet i regioner där man blickar västerut anammar man lättare det svenska namnet på stormarna än det finska.

Ett finlandssvenskt dilemma

På finlandssvenska kunde stormen Eino i princip heta Einar, eftersom det var Einar som hade namnsdag i den finlandssvenska almanackan. Mimma Olsoni-Broman säger dock att det är bäst att hålla sig till det finska namnet för att undvika förvirring.

- Då skulle det uppstå ännu ett tredje namn på samma storm. Jag rekommenderar att vi håller oss till det namn Meteorologiska institutet i Finland ger stormen, säger Olsoni-Broman.

Sedan mitten av 1990-talet har den norska vädertjänsten namngett oväder som föranleder "varsel om ekstremvaer". Det gäller bland annat stormen Gudrun i januari 2005. Eftersom detta oväder i högsta grad berörde även Sverige så plockades namnet upp av massmedia och blev sedan väl etablerat.

Före det var det vanligt att namnge stormarna snarare enligt tidpunkt då de drabbade som till exempel "Ölandsstormen 1985", "allhelgonaorkanen 1969", "julstormen 1902" och "yrväderstisdagen 1850".

Läs också!
Stormen Eino släckte ljuset i Österbotten

SMHI om vem som namnger stormar

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten