Hoppa till huvudinnehåll

Blindtarmsinflammation (appendicit)

Bild: YLE/Jessica Edén blindtarmsinflammation

Operation av blindtarmen hör till de allra vanligaste jourmässiga ingreppen. Årligen tas ca 10000 inflammerade blindtarmar bort i Finland.

Blindtarmsinflammation är vanligast hos personer mellan 10 och 30 år, men förekommer i alla åldrar.

Blindtarmen och blindtarmens bihang

Tecknad bild som visar tjocktarmens läge i kroppen.
Tecknad bild som visar tjocktarmens läge i kroppen. Bild: Yle/iStock tjocktarm
Blindtarmen (lat. caecum = blind) är den första, ca 10 cm långa, delen av tjocktarmen, i vilken tunntarmen mynnar ut på höger sida av buken. Från blindtarmen utgår ett bihang, det s.k. maskformiga bihanget (lat. appendix vermiformis), som till form och storlek påminner om lillfingret på en handske. Bihanget är ca en cm i diameter och mellan 5 och 15 cm långt.

Det är detta bihang som är inflammerat, svullet och varfyllt vid det som vi kallar blindtarmsinflammation.

Varför får man blindtarmsinflammation?

Inne i appendix finns samma tarminnehåll som i den övriga tarmen. Orsaken till att bihanget blir inflammerat kan vara att t.ex. en bit hård avföring, en sammanväxning eller en polyp, täpper till utförsgången mot tarmen. De tarmbakterier som finns inne bihanget börjar då föröka sig och appendix fylls av var.

Ibland hittas dock ingen speciell orsak till att bihanget blivit inflammerat.

I västvärlden får mellan sju och tio procent av befolkningen blindtarmsinflammation någon gång i sitt liv. I utvecklingsländer är siffran betydligt lägre, men stiger i takt med ökad levnadsstandard.

Symptom

De typiska symptomen vid en blindtarmsinflammation börjar med diffus värk i buken ungefär i trakten av naveln. Efter ett tag (från ett par timmar till ett par dagar) förflyttar sig smärtan nedåt och mot höger och blir svårare och mera lokal.

Värken blir ofta värre om man t.ex. hostar eller hoppar.

Det klassiska ställe där värken sitter efter att den har förflyttat sig nedåt är den s.k. McBurneys punkt. Denna befinner sig mellan naveln och högra höftbenskammen, på två tredjedelars avstånd från naveln och en tredjedel från höftbenskammen.

Blindtarmens bihang kan dock vara vänt åt olika håll på olika personer eller befinna sig lägre ner eller högre upp i buken (t.ex. under graviditet) och värken behöver alltså inte alltid kännas på detta ställe.

Hos barn, åldringar och gravida kan symptomen vara mindre tydliga.

Oftast har patienten feber (som inte behöver vara speciellt hög), känner sig allmänt sjuk och mår illa. Uppkastningar och diarré kan förekomma.

Symptom vid brusten blindtarm

Om inflammationen inte sköts kan det hända att blindtarmsbihanget brister och var läcker ut i bukhålan.

Hos vuxna patienter tar det oftast ett par dygn från de första symptomen tills bihanget brister. Hos barn kan förloppet vara betydligt snabbare.

Patienten känner sällan när bihanget brister. Värken kan ibland till och med lätta för en stund när trycket inne i appendix minskar.

Bakterier som har läckt ut i bukhålan bildar antingen en abscess (böld), dvs. en lokal varansamling, eller förorsakar en allmän bukhinneinflammation (peritonit), där hela bukhålan är infekterad.

Vid en bukhinneinflammation blir buken hård och patienten har svåra buksmärtor som förvärras om han rör sig. Tarmen slutar ofta att fungera, febern kan stiga och patienten är ordenligt sjuk.

En peritonit kan vara ett livshotande tillstånd.

Undersökningar

Diagnosen kan ofta ställas enbart på basis av symptomen och genom att läkaren känner och lyssnar på patientens buk.

Vid blindtarmsinflammation gör det ont om läkaren försiktigt trycker på stället vid McBurneys punkt (se ovan).

Läkaren kan också trycka ner vänstra sidan av patientens buk och hastigt ta bort händerna (Rovsings test). Om patienten har blindtarmsinflammation gör det då ont vid McBurneys punkt på höger sida.

Blodprov där man mäter CRP och mängden vita blodkroppar tas vid misstanke om blindtarmsinflammation, men om inflammationen är färsk är det inte sagt att värdena har hunnit stiga.

Ultraljusundersökning och/eller datortomografi kan göras om diagnosen är oklar eller om det finns misstanke om att blindtarmen har brustit och en abscess har bildats.

Behandling

En inflammerad blindtarm opereras bort. En blindtarmsoperation är ett litet ingrepp som oftast går att göra med titthålsteknik. Före operationen får patienten antibiotika.

Ifall det under titthålsoperationen skulle visa sig att diagnosen ändå var fel och att bihanget inte är inflammerat kan man låta bli att ta bort det.

En bukhinneinflammation till följd av en brusten blindtarm kräver att bukhålan sköljs ren och att patienten får antibiotika mot bakterierna i bukhålan. Patientens allmäntillstånd är ofta nedsatt och han behöver sjukhusvård i några dagar.

Om en brusten blindtarm har lett till en abscess, där infektionshärden har kapslat in sig runt bihanget, sköts denna oftast först med antibiotika. Ett par månader senare, när infektionen har avklingat och vävnadsförhållandena har normaliserats, kan man ta bort appendix för att undvika återfall.

Många blindtarmsinflammationer går om av sig själva utan operation, men pga. risken för brusten blindtarm och peritonit ska inflammationerna alltid skötas.

Undersökningar har visat att många inflammationer kan skötas med enbart antibiotika. Eftersom blindtarmsinflammationen i dessa fall ofta förr eller senare återkommer anser man ändå att operation är den bästa behandlingsmetoden.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa