Hoppa till huvudinnehåll

Rapporten som kom av sig

Skogsbolaget Stora Enso publicerade till slut en rapport om sin kritiserade bokföring efter påtryckningar utifrån. Därmed var det tänkt att diskussionen – enligt bolaget - skulle vara avslutad. Men Aktiespararna i Sverige och Aktiespararnas Centralförbund i Finland menar att debatten bara har börjat.

På Rådmansgatan i centrala Stockholm finns ett pittoreskt gammalt hus som inhyser en av Sveriges aktivaste intressebevakare. Aktiespararna med sina 60.000 medlemmar brukar inte vara blyga av sig. Och Stora Ensos omdiskuterade bokföring är inget undantag.

aktiespararnas hus
Aktiespararnas hus, Stockholm aktiespararnas hus Bild: Yle/Antti Lempiäinen aktiespararnas hus

- För vem är rapporten skriven? Vad är syftet med rapporten, frågar sig Albin Rännar, chef för intressebevakning på Aktiespararna. Den översvämmar läsaren med väldigt komplex och svårläst text.

Svårtolkad rapport

Rapporten Rännar talar om är egentligen en sammanfattning av fyra tidigare utredningar som bolaget har låtit göra mellan 2008 – 2012. Utredningarna gjordes när Stora Ensos tidigare redovisningschef Gerard Goodwyn anklagade det egna bolaget för omfattande bokföringsfusk och mörkläggning av fakta. Upprinnelsen till det påstådda fifflet var skogsjättens förvärv av amerikanska Consolidated Papers år 2000. Ett förvärv som var så katastrofalt dåligt att det av många har betecknats som den sämsta affären någonsin i Norden.

Ja, det är sannerligen ingen lättläst rapport som de av Stora Enso anlitade juristerna har levererat till aktieägarna och andra intresserade. Den finns tillgänglig enbart på ”juridisk” engelska, den saknar dessutom siffror och tabeller. Det är med andra ord svårt eller omöjligt att verifiera mycket av det som finns redovisat. Och det finns alltså ingen sammanfattnig på svenska eller finska för aktieägarna.

Spotlight: Rapporten som kom av sig
Albin Rännar Spotlight: Rapporten som kom av sig Bild: Yle/Antti Lempiäinen 6559 3829 000

En annan sak som Albin Rännar reagerar starkt på är att rapporten är skriven av jurister som under flera år utfört konsultuppdrag till höga arvoden åt bolaget och rentav lett Stora Ensos bolagsstämmor.

- Eftersom dom fått stor försörjning av bolaget i tidigare skeden så kan man inte anse att dom är oberoende, slår Rännar fast.

"Reptrick"

I det pressmeddelande som Stora Enso kom ut med i samband med rapporten drog styrelseordförande Gunnar Brock slutsatser som Rännar kallar ett reptrick i den högre skolan.

- ”Eventuella” brister hade ingen ”väsentlig inverkan”. Om det finns brister som hade väsentlig inverkan så har de i alla fall åtgärdats. Om de inte har åtgärdats, så har de i alla fall rapporterats till finländska Finansinspektionen (FIVA). De har inte startat någon utredning , vilket bevisar att inga fel begåtts.

Aktiespararna i sin tur drar slutsatsen att det funnits brister som inverkat på bolaget, brister som avrapporterats till en Finansinspektion som inte nödvändigtvis utrett frågan.

FIVA i egnskap av tillsynsmyndighet var först beredda att ge en intervju till Spotlight om hur de fungerar i dylika frågor, men drog sig ur intervjun när de hörde att frågorna skulle beröra ett konkret fall som Stora Enso. Därmed är det omöjligt för en utomstående att bedöma vad som gjorts eller inte gjorts i fallet Stora Enso.

Svartvit sanning

När rapporten publicerades i början på oktober och Stora Enso kom med sitt pressmeddelande så spreds nyheten om att allt hade gått rätt till i våra dagstidningar och affärspressen.

Men var sanningen faktiskt så svartvit? Frikände rapporten så entydigt Stora Enso?

Gunnar Andersson, Aktiespararna i Sverige
Gunnar Andersson Gunnar Andersson, Aktiespararna i Sverige Bild: Yle/Antti Lempiäinen aktiespararna i sverige

Eftersom texten är tungrodd och svårtolkad vänder vi på Spotlight oss till en expert på området för att bena ut innehållet i rapporten. Gunnar Andersson är analytiker på Aktiespararna. Trots organisationens kritik mot hur rapporten har gjorts så visar en närmare läsning av den att den faktiskt ger ”visselblåsaren” Gerard Goodwyn rätt på många punkter.

Ogjorda värdetest

- I rapporten dras slutsatser som är klart och tydligt formulerade. Framför allt att bolaget under ett flertal år underlåtit att göra det som på redovisningsengelska kallas för ”impairment test”, alltså test där man prövat värdet av de bokförda innehaven.

Gunnar Andersson förundrar sig över att man i en dylik rapport låtit bli att söka svaren på varför de här testen inte gjordes. Han förundrar sig likaså över att revisionskommittén inom Stora Enso inte gjort de operationer som borde ha gjorts. Ett exempel är de nedskrivningsbehov på upp till 660 miljoner dollar som fanns i Nordamerika år 2005.

- Bolagets revisionskommitté har inte formellt tagit ställning till den här frågan. Och rapporten konstaterar till och med att kommittén inte haft ett enda möte mellan september – december 2005 när frågan var aktuell. Det är ganska anmärkningsvärt, tycker analytikern Gunnar Andersson.

Det som är bra med rapporten enligt Andersson är att den strukturerar en händelsekedja som det tidigare varit svårt att få grepp om. Den lämnar tyvärr många frågor obesvarade och
slutsatserna i rapporten är vaga och något tendentiösa.

Försvarsadvokater

Antti Lahtinen, Aktiespararnas Centralförbund
Antti Lahtinen Antti Lahtinen, Aktiespararnas Centralförbund Bild: Yle/Antti Lempiäinen aktiespararnas centralförbund

På den punkten får Andersson och hans kollegor i Sverige flankstöd av systerorganisationen i Finland.

- När jag läste rapporten fick jag känslan av att Stora Enso hade anställt försvarsadvokater för att rentvå sitt eget rykte, säger Antti Lahtinen.

Lahtinen är vd för Aktiespararnas Centralförbund i Finland med ett förflutet inom bankvärlden. Han konstaterar också att det är invecklade frågor som tas upp och det kan vara svårt att förenkla dem. Men visst vore det möjligt att förkorta och lyfta fram saker ur helheten som nu göms i textmassan.

- Det kan ju vara helt medvetet på det sättet…

Felaktig bokföring

Den första slutsatsen som Lahtinen drar efter att ha läst rapporten är att det har förekommit felaktigheter i bokföringen. Däremot kan han inte säga om de är avsiktliga eller beror på misstag.
Han tycker sig också kunna se ett mönster där bolaget har agerat så att nedskrivningsbehoven har undvikits eller skjutits på framtiden.
Återköp av aktier gjordes likaså på ett felaktigt sätt under flera år vilket ledde till att man överskattade sina utdelningsbara fria vinstmedel med 1,5 miljard euro.

- Det är nog ovanligt med misstag i den storleksordningen, säger vd Lahtinen.

Ursprunget till Stora Ensos problem var alltså den misslyckade affären i USA och de miljardförluster som affären där medförde. Det som Lahtinen och Aktiespararna skulle vilja veta är om alla förlusterna från den affären har kommit fram eller om det fortfarande finns luft i bokföringen efter det fiaskot. Man kunde kanske tro att rapporten ger svar på den grundläggande frågan.

- Den ger inte ett klart svar, menar Lahtinen, som tycker att det nog vore på sin plats att gräva fram den informationen med tanke på att det rör sig om förluster i miljardklassen.

Så hur kunde man få fram de rätta siffrorna?

Åsa Wesshagen
Åsa Wesshagen Åsa Wesshagen Bild: Yle/Antti Lempiäinen åsa wesshagen

Oavslutad historia

- Om man gjorde en oberoende undersökning där man uttryckligen skulle gå igenom USA-affärerna och de saker och bokföringsuppgifter som hör till dem, svarar Antti Lahtinen.

Från bolagets sida har man sagt att det är dags att gå vidare och blicka framåt. Men på Aktiespararna i Sverige anser man inte att frågan är tillräckligt utredd. Långtifrån.

- Den här historien är inte färdig ännu, säger Åsa Wesshagen, som ansvarar för bolagsfrågor. Ägarnas granskning återstår. Vi får se vad som kommer fram här under vintern och våren inför årsstämman.

Spotlight om Stora Ensos rapport sänds torsdagen den 21.11 kl. 21.30, repris lördag 23.11 kl. 15.30.

Läs också: Locket på

Läs också