Hoppa till huvudinnehåll

"Terrorbalans möjliggör politiska utnämningar"

Göran Djupsund.
Göran Djupsund. Arkivbild. Göran Djupsund. Bild: Åbo Akademi Göran Djupsund,professor

Partiboken spelar fortfarande en roll då topptjänster inom statsförvaltningen tillsätts. Och det kan ta en stund, innan den kulturen försvinner, menar professor i statskunskap, Göran Djupsund.

– Politiska utnämningar har varit landets sed så fruktansvärt länge att det är svårt att komma loss från den kulturen även om världen förändras.

Uppståndelsen kring Kevas vd Merja Ailus har igen aktualiserat diskussionen om politiska utnämningar. Merja Ailus själv har en bakgrund inom Centern.

Djupsund ser två huvudorsaker till att traditionen lever vidare.

– Dels vill man tacka politiker som avslutar sina karriärer och placera dem någonstans. O andra sidan vill partierna gärna vara med och kontrollera vissa verksamheter.

Centerns ordförande Juha Sipilä sade nyligen att politiska utnämningar borde avskaffas en gång för alla. Hur tolkar du hans utspel?

– Det var ett spännande utspel, eftersom Sipilä verkar trovärdig när han säger det. Samtidigt kommer ju andra signaler från andra centerpartister, till exempel riksdagsgruppens ordförande Kimmo Tiilikainen, som säger att politiska meriter inte får vara ett hinder för att bli utnämnd till höga poster. Jag tolkar dessa uttalanden som så att man inte helt och hållet vill frångå systemet. Sedan bör man konstatera att det inom vissa områden fortfarande finns samhälleliga intressen med i bilden. Då menar jag inte direktörsposterna i första hand. Om man lite hårdrar det, så kunde man säga att politikerna snarare hör hemma i styrelserna än på direktörsposterna.

Om vi ska ta ett steg bort från den här kulturen, på vems ansvar ligger det att göra det?

– Ansvaret ligger nog hos beslutsfattarna. Det skulle i så fall gälla att uppnå någon form av konsensus där man går in för att ta avstånd från kulturen med politiska utnämningar. Och visst har man också signalerat att en vilja finns men själv har jag fått bilden att man inte i praktiken är redo att göra det som man betonar i diverse festtal. Enskilda ministrar har gjort utnämningar som kan betecknas som politiska också under den här regeringsperioden. Man kunde nästan beskriva det som ett slags terrorbalans; var och en må göra sina egna utnämningar och man blandar sig inte i vad de andra gör.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes