Hoppa till huvudinnehåll

Bara var tredje studerande klarar studietakten

Psykologistuderandena Lena Mård och Krister Botell håller studietakten uppe tack vare bra handledning. Bild: Yle/Alexander Uggla krister botell

Bara en tredjedel av högskolestuderandena får ihop så många studiepoäng som staten önskar, visar Svenska Yles öppna granskning. Istället för mer frihet vill studerande ha tydligare studieplaner och högre krav i undervisningen.

– Det är mer struktur och mer obligatorisk närvaro på psykologi. Det ställs hårdare krav och man jobbar mer för studiepoängen än vad man gör på teologiska fakulteten.

Staten vill att studerande vid universitet och yrkeshögskolor avlägger minst 55 studiepoäng per läsår. Målet att man ska avlägga en lägre högskoleexamen på 180 studiepoäng på tre år.

För att sporra högskolorna har staten bundit högskolornas finansiering till studietakten. En tredjedel av universitetens finansiering beror på antalet utexaminerade och avlagda studiepoäng.

Under läsåret 2011–2012 lyckades 33 procent av högskolestuderandena uppfylla den önskade studietakten. Yrkeshögskolorna ligger i framkant med 43 procent av studerandena som avlade kurser värda minst 55 studiepoäng. Vid universiteten klarar man sig betydligt sämre över studiepoängsribban, bara 27 procent av studerandena.

Teologerna bland de långsammaste på ÅA

Skillnaderna är ändå stora inom högskolorna och bland ämnena. Jämför din egen högskoleutbildning med andra utbildningar med vår interaktiva studieräknare.

Till exempel vid Åbo Akademi lyckades var fjärde studerande nå upp till minst 55 studiepoäng. Av teologistuderandena klarade sig bara 15 procent över gränsen. Snabbast framåt gick studierna inom psykologi där 40 procent av studerandena höll den takt staten önskar.

Högre krav i undervisningen skulle öka motivationen och studietakten, anser Erika Forsblom som studerar teologi och psykologi. Bild: Yle/Alexander Uggla erika forsblom

– Jag tror att akademisk frihet fungerar då du själv har jättebra självdisciplin, men har du inte det så är friheten lite av en börda. Det är svårt att kombinera akademisk frihet med att uppnå studiepoäng, säger Erika Forsblom som studerar teologi som huvudämne och psykologi som stort biämne.

– Det är mer struktur och mer obligatorisk närvaro på psykologi. Det ställs hårdare krav och man jobbar mer för studiepoängen än vad man gör på teologiska fakulteten. Så är det bara, det är kalla fakta, säger Forsblom.

Hon tycker att ett vanligt problem med universitetsstudier är att utbildningen saknar struktur och fokus. Tydligare och högre krav skulle göra studerande mer motiverade och öka studieprestationerna, menar hon. Alexandra Johansson, som också har teologi som huvudämne, håller med.

Teologistuderanden Alexandra Johansson menar att akademisk frihet kan dra ned på studietakten. Bild: Yle/Alexander Uggla alexandra johansson

– Teologer behöver mera krav, mera deadlines, så att det inte blir bara flum. Friheten blir för fri, säger Johansson.

En annan orsak till få studiepoäng är jobb vid sidan av universitetsstudierna. Fler föreläsare som Svenska Yle talat med upplever det här som speciellt hämmande för studietakten.

Handledning ger fart

En betydande del av högskolornas finansiering beror på hur snabbt studerande studerar. Vid universiteten är 11 procent av statens finansiering kopplad specifikt till hur många studerande som lyckas samla ihop minst 55 studiepoäng per läsår. Den här mätaren har fått stor tyngd. Enligt Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupp mäter den "studieprocessernas smidighet och kvalitet" (rapporten som pdf, tillgänglig bara på finska).

Från och med årsskiftet förändras också yrkeshögskolornas finansiering i samma riktning. Då kommer finansieringen till 24 procent att bero på hur snabbt yrkeshögskolestuderandena avlägger sina studiepoäng. Finansieringen baserar sig på ett medeltal för tre år.

Psykologistuderandena menar att smidigheten i studierna kan förbättras på rätt enkla sätt. De lyfter fram studiehandledningen inom sitt eget ämne som en av de främsta orsakerna till att deras studier flyter på snabbast inom Åbo Akademi.

Krister Botell tycker att hans psykologistudier framföra allt är tillräckligt välorganiserade för att han lätt ska komma upp till 55 studiepoäng per år. Bild: Yle/Alexander Uggla krister botell

– Jag vet med mig själv att jag har mejlat min amanuens fast hur många gånger: Ska jag gå eller inte gå den här kursen? Vad ska jag göra? Och så får man ett svar. Man känner att det finns någon där i bakgrunden som stöder en och vet vad man håller på med, säger Lena Mård som har psykologi som huvudämne.

Hennes studiekompis Krister Botell understryker hur viktigt det är att det finns ett klar och tydligt kursschema som går ihop rent praktiskt.

– Jag tycker att undervisningen i psykologi är välorganiserad. Jag tycker de tar i beaktande studerandenas önskemål och försöker ordna det så att man kan ta kurser så att de inte går på varandra. Det gör det möjligt för oss att enkelt klara av 55 studiepoäng per läsår, säger han.

Motivationen gör skillnad

Tabellen visar studietakten vid alla högskolor läsåret 2011–2012. Statistiken kommer från Undervisnings- och kulturministeriet. Välj antingen universitet eller yrkeshögskolor med knapparna ovanför tabellen.

Välj →
Universitet
Yrkeshögskolor
Universitet Studerande med minst 55 sp Studerande totalt Andel studerande med minst 55 sp
Bildkonstakademin 73 188 38,8 %
Teaterhögskolan 88 252 34,9 %
Åbo universitet 3872 12119 31,9 %
Jyväskylä universitet 2832 9226 30,7 %
Östra Finlands universitet 2975 9810 30,3 %
Svenska handelshögskolan 484 1661 29,1 %
Villmanstrands tekniska universitet 953 3427 27,8 %
Vasa universitet 958 3527 27,2 %
Sibelius-Akademin 255 943 27,0 %
Uleåborgs universitet 2804 10436 26,9 %
Lapplands universitet 930 3553 26,2 %
Tammerfors universitet 2531 9738 26,0 %
Helsingfors Universitet 5726 22526 25,4 %
Åbo Akademi 1029 4175 24,6 %
Tammerfors tekniska universitet 1561 6738 23,2 %
Aalto-universitetet 2818 12864 21,9 %
Rektor Jorma Mattinen vid Åbo Akademi tror att det framför allt är en tydlig koppling till ett yrke som snabbar upp högskolestudierna. Bild: Yle/Alexander Uggla fixa högskolan
Det ligger i högskolornas intresse att pressa upp studietakten eftersom det ökar finansieringen.

Åbo Akademi, som ska spara 4 miljoner euro under de följande tre åren, klarar sig sämre än sin finskspråkiga granne Åbo Universitet. Vid Åbo Akademi kom 25 procent av studerandena upp till 55 studiepoäng i fjol jämfört med 32 procent vid Åbo Universitet. Vad beror skillnaden på?

Fixa högskolan

  • Den här artikeln är en del av Svenska Yles första öppna granskning Fixa högskolan
  • Vi synar de svensk- och tvåspråkiga yrkeshögskolorna och universiteten i Finland under två veckors tid (25.11-5.12)
  • En öppen granskning innebär att du kan delta genom att dela, diskutera och tipsa
  • Vi jobbar utgående från publikens tips med öppna arbetsmetoder. Vad i din högskola tycker du att vi borde titta närmare på?
  • Läs mer om granskningen och tipsa oss på svenska.yle.fi/fixahogskolan
  • Följ med hur vi arbetar på facebook och twitter @fixahogskolan #fixahögskolan
  • Med hjälp av Studieräknaren kan du jämföra bland annat lön, arbetslöshet och studietakt vid din utbildning.

– Det är en bra fråga. Det har jag inget bra svar på. Men jag tror att ett av svaren är att de har den medicinska fakulteten som traditionellt sett är stor och väldigt kursbunden. De strävar efter ett yrke direkt, säger Åbo Akademis rektor Jorma Mattinen.

Borde ni alltså tydligare i början av alla studier berätta vilka yrken som finns efter examen?

– Kanske det. Men universitetets uppgift är inte att vara en yrkesskola, svarar Mattinen.

Den tydliga kopplingen till ett yrke bidrar enligt studerandena själva till att studietakten bland psykologistuderandena vid Åbo Akademi hålls hög.

– Många studerar här för att få sin psykologlegitimation. Men skillnaden mellan oss och Åbo Universitet handlar också om att det är svårare att komma in hos dem. Det gallrar bort dem som inte är helt motiverade och därför inte presterar så mycket som de skulle kunna, säger Botell.

Vad påverkar mest din studietakt? Berätta om dina erfarenheter i kommentarsfältet, diskutera och delta i den öppna granskningen av de finlandssvenska högskolorna, Fixa högskolan.

Jämför studietakten inom din egen högskoleutbildning med andra utbildningar med den interaktiva räknaren.

Läs också:

Fixa högskolan

  • Fixa högskolan: Tusen tack för din insats!

    Vi som jobbat med Svenska Yles öppna granskning Fixa högskolan tackar för två roliga, intensiva veckor tillsammans med dig. Studerande och högskolepersonal som tipsat, diskuterat och dessutom haft mod att säga sin åsikt har varit grundstenen i Fixa högskolan, skriver projektledare Eva-Maria Koskinen.

  • Fixa högskolan i Obs debatt

    På vems ansvar är det att få de studerande vid universiteten att öka på studietakten? Är studerande lata eller är universiteten dåliga på att organisera sin undervisning på ett ändamålsenligt sätt? Läs hela diskussionen på Twitter här.

Nyligen publicerat - Fixa högskolan