Hoppa till huvudinnehåll

HU:s rektor vill ge halarmärke till snabba studerande

Helsingfors universitets rektor vill ge märke till studerande som studerar snabbt. Bild: Yle fixa högskolan

Nu kan en studerande slappna av och få fullt studiestöd efter 45 studiepoäng medan gränsen för universitetens finansiering går vid 55 poäng. Var sjunde studerande ligger mellan gränserna. Universiteten försöker med allt från bättre läsordningar till halarmärken.

Universiteten går miste om flera miljoner då studerande tar sikte på gränsen för studiestödet och inte studerar tillräckligt snabbt för att uppfylla den gräns som styr universitetens finansiering. Fixa högskolan rapporterade tidigare om att det saknas både morot och piska för universiteten att motivera de studerande att ta de tio extra poängen. Samtidigt har högskolorna en del att förbättra i struktureringen av undervisningen.

Fixa högskolan har talat med två rektorer som båda på sitt håll funderar på frågan. För många studerande skulle det räcka med några extra studiepoäng och universiteten skulle få mer klirr i kassan. För att nå målet finns både stora och små knep. Ett av de små knepen håller Jukka Kola, rektor för Helsingfors universitet, i sin hand. Han funderar på att universitetet kunde dela ut halarmärken (märke som sys fast på overaller som bärs av studerande) till studerande som klarar av den önskade takten.

Rektorn är fortfarande lite tveksam till vilka reaktioner märket kan få och det väcker genast debatt i sociala medier.

Hoppa över Twitterpostning

Info och bättre schema

Den andra rektorn som funderar på utmaningarna med den nya finansieringsmodellen är Åbo Akademis Jorma Mattinen.

– Propaganda är lösningen, säger Mattinen och skrattar, vi måste predika och förklara. Så enkelt är det. Information är alltid centralt men i dagens värld kräver det lite extra att få sin sak igenom.

Fixa högskolan

  • Den här artikeln är en del av Svenska Yles första öppna granskning Fixa högskolan
  • Vi synar de svensk- och tvåspråkiga yrkeshögskolorna och universiteten i Finland under två veckors tid (25.11-5.12)
  • En öppen granskning innebär att du kan delta genom att dela, diskutera och tipsa
  • Vi jobbar utgående från publikens tips med öppna arbetsmetoder. Vad i din högskola tycker du att vi borde titta närmare på?
  • Läs mer om granskningen och tipsa oss på svenska.yle.fi/fixahogskolan
  • Följ med hur vi arbetar på facebook och twitter @fixahogskolan #fixahögskolan
  • Med hjälp av Studieräknaren kan du jämföra bland annat lön, arbetslöshet och studietakt vid din utbildning.

Mattinen uppskattar att Åbo Akademi kunde ha fått 400 000 euro mer av staten om fler kom upp till 55 studiepoäng. Samtidigt vet få studerande om att gränsen för universitetets finansiering är högre än studiestödet. Han anser att de olika nivåerna är problematiska.

– För de studerande är det gränsen för studiestödet som styr. De som är närvaroanmälda når nästan alla upp till gränsen för studiestödet eftersom där finns en ordentlig sporre där, säger Jorma Mattinen, rektor vid Åbo Akademi.

Bättre förutsättningar för studier

För att förbättra studietakten kommer både Helsingfors universitet och Åbo Akademi att satsa på schemaläggning och planering av studierna. HU vill att alla ska ta modell av studieinriktningar där studerandena klarar av att avlägga tillräckligt många studiepoäng. Ett exempel är medicinska fakulteten där kursutbudet bildar planerade helheter. Rektor Jukka Kola vill tänka på målet med de 55 studiepoängen som en kvalitetsindikator.

– Den visar att vår undervisning och vår inlärning är väl skött och organiserad. Det är möjligt att avlägga sina studier smidigt.

Jukka Kola säger att det är svårt att slå ihop en mätare för studiestöd och en för utbildningens kvalitet eftersom det handlar om olika saker, å ena sidan studerandenas inkomst, å andra sidan smidiga studier.

– Alla har ändå samma målsättning, att studierna ska framskrida smidigt. Om vi också hade gemensamma målsättningar för det här så skulle det säkert gynna alla, säger Kola.

Borde FPA höja gränsen för studiestödet?

– Jag är inte så säker, svår fråga. Man måste ta i beaktande allt som påverkar studietakten. Till exempel är situationen i huvudstadsregionen unik. Jag har föreslagit att bidragen kanske borde justeras enligt hur dyrt det är att leva på en ort.

Ex-minister vill se ambitiösa mål

Andelen studerande som får 55 studiepoäng styr direkt över en dryg tiondel av universitetens finansiering. Den nya modellen har varit i kraft i två år och dess tyngd väntas öka i framtiden. Jukka Gustafsson, som var undervisningsminister då beslutet fattades, säger att regeringen ville ha ett ambitiöst mål och att man därför lade ribban högre än gränsen för studiestödet.

Riksdagsledamot
Jukka Gustafsson var undervisningsminister då den nya finansieringsmodellen klubbades igenom. Riksdagsledamot Bild: Seppo Sarkkinen jukka gustafsson

– En person som studerar på heltid ska få 55-60 studiepoäng. FPA som styr över studiestödet tittar på frågan med andra glasögon än ministeriet. De tänker att också de vars studier inte går som smort ska ha en trygghet i studiestödet.

Hur ser du på att var sjunde studerande presterar nog för studiestödet men inte tillräckligt för att universiteten ska få full finansiering?

– Just av den orsaken lade vi in den ambitiösa målsättningen i den nya finansieringsmodellen. Vi ser hur det här påverkar under de kommande åren.

Har universiteten varit lata på den här punkten?

Felet ligger säker både hos universiteten och hos de studerande som jobbar och tvingas jobba. Men givetvis är den högre poänggränsen för universitetens finansiering ett sätt att göra studieprogrammen smidigare.

Vad borde universiteten ha gjort?

– De har säkert gjort sitt bästa, men jag skulle våga säga att universitetssystemet inte har sporrat till effektiva studier och till att ta ut examen, säger Gustafsson.

Alla universitet har inte varit nöjda med den finansieringsmodell som klubbades igenom under Gustafssons tid som undervisningsminister.

Läs också:

UPPDATERING 26.11.2013 kl. 23.30 – en noggrannare beskrivning av hur Helsingfors universitet vill göra studierna smidigare

Fixa högskolan

  • Fixa högskolan: Tusen tack för din insats!

    Vi som jobbat med Svenska Yles öppna granskning Fixa högskolan tackar för två roliga, intensiva veckor tillsammans med dig. Studerande och högskolepersonal som tipsat, diskuterat och dessutom haft mod att säga sin åsikt har varit grundstenen i Fixa högskolan, skriver projektledare Eva-Maria Koskinen.

  • Fixa högskolan i Obs debatt

    På vems ansvar är det att få de studerande vid universiteten att öka på studietakten? Är studerande lata eller är universiteten dåliga på att organisera sin undervisning på ett ändamålsenligt sätt? Läs hela diskussionen på Twitter här.

Nyligen publicerat - Fixa högskolan