Hoppa till huvudinnehåll

Studerande: Inspirera oss - läs inte av powerpoints

Bild: Bild: Yle fixah högskolan

Fixa högskolan fick en fråga av studerande Jasmine Nedergård som undrade vilka krav som egentligen ställs på föreläsarna. Vår rundringning visar att det finns krav men att de ofta är både diffusa och svaga, speciellt vid universiteten.

Jasmine Nedergård som studerar första året vid Åbo Akademi på den samhällsvetenskapliga fakultetsområdet (som innefattar ekonomutbildning, samhällsvetenskaplig utbildning och rättsnotarieutbildning) är inte nöjd med nivån på undervisningen. Är det då en utopisk tanke att förutsätta att en bra föreläsare har både ett vetenskapligt kunnande och dessutom besitter en pedagogisk skicklighet? Jasmine upplever att det är många professorer, doktorander och högutbildad undervisningspersonal som har föreläsningar men som egentligen inte är så bra på att föreläsa.

Jasmine Nedergård Bild: Jasmine Nedergård jasmine nedergård
– Jag lär mig bättre vid föreläsningar och blir ganska ledsen och arg över att det ibland finns föreläsare som inte egentligen alls borde föreläsa. Om jag nu kommer till en föreläsning vill jag väl nog känna att jag får ut någonting av det. Kan ni granska om det finns några regler eller kriterier för hur föreläsare får eller inte får vara och om det alls finns något slags test som man som föreläsare måste gå igenom innan man får föreläsa på en högskola?

Jasmine Nedergård är inte den enda som har tipsat Fixa högskolan om föreläsarnas pedagogiska förmåga.

– Ibland kan det kännas som om föreläsaren snabbt vill få lektionerna överstökade och återgå till sitt "riktiga" arbete. Som om studerande bara skulle vara i vägen på universitetet, ett nödvändigt ont. Ibland, väldigt sällan, har jag råkat gå kurser med närundervisning där föreläsaren är inspirerande och engagerad och det är lyx! Så härligt! På sådana kurser presterar man bra och får mera inspiration, skriver en anonym person som också studerar vid det samhällsvetenskapliga fakultetsområdet vid Åbo Akademi.

– Kvaliteten varierar kraftigt och många väljer att inte delta i föreläsningar på grund av den dåliga kvaliteten. Detta är inte ett problem som bara gäller de Svenska kurserna utan även de finskspråkiga, skriver en studerande vid Aalto-universitetet.

Fixa högskolan

  • Den här artikeln är en del av Svenska Yles första öppna granskning Fixa högskolan
  • Vi synar de svensk- och tvåspråkiga yrkeshögskolorna och universiteten i Finland under två veckors tid (25.11-5.12)
  • En öppen granskning innebär att du kan delta genom att dela, diskutera och tipsa
  • Vi jobbar utgående från publikens tips med öppna arbetsmetoder. Vad i din högskola tycker du att vi borde titta närmare på?
  • Läs mer om granskningen och tipsa oss på svenska.yle.fi/fixahogskolan
  • Följ med hur vi arbetar på facebook och twitter @fixahogskolan #fixahögskolan
  • Med hjälp av Studieräknaren kan du jämföra bland annat lön, arbetslöshet och studietakt vid din utbildning.

Högskolorna har liknande krav

När Fixa högskolan ringer runt till några av de största svenska universiteten och högskolorna visar det sig att det nog finns vissa kriterier och krav på föreläsarna.

Vid Svenska social- och kommunalhögskolan tittar man bland annat på undervisningsförmåga, undervisningsmeriter, erfarenhet av undervisning, pedagogisk utbildning, förmåga att producera läromaterial och vid behov ett undervisningsprov. De meriterna bedöms sedan utgående från en universitetsportfolio.

– Kriterierna varierar lite beroende på om det är en person vi skall anställa till en fast anställning eller om det är frågan om en gästföreläsare eller ett kortare tidsbundet kontrakt. Doktorander ska undervisa 5 procent av sin arbetstid vid sidan av sin forskning. Dessa personer har ibland inte hunnit bli så vana föreläsare och är därför kanske inte så bra på att undervisa. Men givetvis bedömer vi föreläsarens undervisningsförmåga innan vi anställer den, säger Mats Engblom, informatör vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

Vid yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors berättar prorektor Camilla Wikström-Grotell att det är stipulerat i lagen att en ordinarie anställd ska ha magisters- eller doktorsgrad i ämnet och pedagogisk behörighet på 60 studiepoäng.

– Det har förstår inte alla när vi rekryterar dem, men då ger vi en tidsfrist på tre år att avlägga den formella kompetensen på behörighet. Den pedagogiska behörigheten fokuserar på pedagogik så den är gemensam för alla olika yrkesinriktningar.

Över 80 procent uppfyller kraven

Prorektor Wikström-Grotell säger att över 80 procent av Arcadas personal har en pedagogisk behörighet på högskolan idag. Den viktigaste resursen man har är en kunnig personal. För högskolan är det av stor vikt att ha mångsidiga moderna verktyg och en kontinuerlig satsning på pedagogik och pedagogisk utveckling som måste finnas inbakad i en kultur på högskolan.

Vid Åbo Akademi finns det också behörighetskrav på undervisningspersonalen. Bland annat står det i kraven att man vid anställning av undervisande personal vid Åbo Akademi inte förutsätter formella studier i pedagogik. Istället görs en helhetsbedömning av den sökandes lämplighet för tjänsten. Den pedagogiska kompetensen bedöms genom dokumenterade pedagogiska studier och undervisningsaktivitet i en universitetsportfölj, anställningsintervju och eventuellt undervisningsprov som bedöms av en pedagogisk nämnd.

Tove Forslund, chef på Lärcentret vid Åbo Akademi påpekar att universitetsportföljen ger sökande möjlighet att visa att de skaffat sig pedagogisk kompetens på olika sätt, ex. genom undervisningserfarenhet, av att delta i utvecklingsprojekt, via utvärderingar etc.

– De pedagogiska meriterna bedöms av en nämnd som består av administrativ personal, undervisande personal och ofta ingår också studentrepresentanter i nämnden. Det här gäller tillsvidareanställningar och längre vikariat, medan idén med gästföreläsare ju uttryckligen är att de ska bidra med sakkunskap som inte finns inom ÅA, så där ställs nog mindre krav på pedagogiska skickligheten, menar Forslund.

Jasmine vill ha inspirerande föreläsare

Men Jasmine Nedergård som skickade in tipset till Fixa högskolan är inte nöjd. Bara för att man "pedagogiskt sett" kan hålla en föreläsning betyder det inte att föreläsningen är bra menar hon. Nedergård tycker att behörighetskrav på papper förståss ser bra ut och att göra en helhetsbedömning istället för att bara undersöka "betyg" är någonting hon helt håller med om.

- Men fortfarande saknar jag de punkter som enligt mig får en att tycka om en föreläsning eller en föreläsare, deras motivation, inspiration och bra upplägg. Varför ha en föreläsning om man lika gärna kan läsa av en Powerpoint hemma, om föreläsningen ändå inte ger mer inspiration, undrar hon.

En annan tipsare föreslår mer handledning till föreläsarna.

– Alla föreläsare ska ha en obligatorisk kurs (3 sp) om hur man uppträder framför folk och dessutom (2 sp) om hur man lagar en intressant Powerpoint presentation. Jättejobbigt att lyssna på folk som har en flummig power point och vet inte hur man ska prata framför publiken, skriver den anonyma tipsaren.

En tidigare studerande och undervisare med studier i pedagogik anser att problemen handlar om föråldrade metoder,

– Högskolestudierna idag är ett arv av hur föreläsarna har fått sin undervisning i tiden. Vilket betyder att undervisningsmetoderna och examinationens upplägg inte följt utvecklingen och dagens möjligheter.

"Läs inte av en Powerpoint"

Nedergård önskar att Åbo Akademi skulle hitta fler föreläsare som brinner för det ämne som de föreläser om.

– En föreläsare som älskar sitt ämne och att undervisa i det kan berätta varför någonting är så intressant att vi andra också vill lära oss mer om det. Skippa föreläsningar där man bara läser en Powerpoint presentation rakt av, ha i så fall hemuppgifter att svara på istället. Föreläsningarna skall vara till för att inspirera och genom att t.ex. ta en professor som redan har fullt upp med sina egna forskningar att hålla många föreläsningar går man mer bakåt än framåt, säger hon.

Läs också:

Fixa högskolan

  • Fixa högskolan: Tusen tack för din insats!

    Vi som jobbat med Svenska Yles öppna granskning Fixa högskolan tackar för två roliga, intensiva veckor tillsammans med dig. Studerande och högskolepersonal som tipsat, diskuterat och dessutom haft mod att säga sin åsikt har varit grundstenen i Fixa högskolan, skriver projektledare Eva-Maria Koskinen.

  • Fixa högskolan i Obs debatt

    På vems ansvar är det att få de studerande vid universiteten att öka på studietakten? Är studerande lata eller är universiteten dåliga på att organisera sin undervisning på ett ändamålsenligt sätt? Läs hela diskussionen på Twitter här.

Nyligen publicerat - Fixa högskolan