Hoppa till huvudinnehåll

"Riksbanken ökar arbetslösheten"

Sveriges Riksbanks entré
Riksbankens styrränta är för hög, säger kritikerna Sveriges Riksbanks entré Bild: Riksbanken riksbanken

Den svenska Riksbanken har fått kritik för sin politik närmast av svenska experter. Nu sällar sig också nobelpristagaren Paul Krugman till kritikernas skara. Poängen i kritiken är att Riksbankens räntepolitik håller inflationen på en för låg nivå och det skapar högre arbetslöshet och ökar hushållens reala skuldsättning.

En av de häftigaste kritikerna av Riksbanken är professor Lars EO Svensson. Han är en av Sveriges mest kända nationalekonomer. Han var vice riksbankschef fram till våren 2013. Under de senaste åren argumenterade han konsekvent för större räntesänkningar än vad majoriteten i Riksbankens direktion var beredd till. Han motsatte sig också räntehöjningarna 2010 och 2011. Nu när han inte längre sitter i Riksbankens direktion har tonen blivit tuffare.

Riksbanken följer inte inflationsmålet

Lars EO Svensson hävdar att Riksbanken systematiskt har åsidosatt sitt eget inflationsmål. Sedan 1995 har målet varit att inflationen ska ligga på 2 procent, men den har i genomsnitt legat klart under 2 procent. Det 5-åriga genomsnittet för inflationen (mätt som den årliga förändringen i konsumentprisindex) ligger nu på 1 procent. Genomsnittet från år 1995 är 1,4 procent. Det betyder att inflationen har legat 0,6 procentenheter under inflationsmålet.

Svenska kronor
Riksbanken sköter sedeltryckningen i Sverige Svenska kronor Bild: Riksbanken i Sverige kronor

Opinionsundersökningar visar att allmänhetens inflationsförväntningar ligger nära inflationsmålet på 2 procent. Det betyder att när svenskarna funderar på sin konsumtion eller på att ta bostadslån, så räknar de med att inflationen blir 2 procent. Enligt Svensson får skillnaden mellan förväntad och faktisk inflation realekonomiska (produktion och sysselsättning) konsekvenser. Realräntan, som är nominell ränta minus inflation, stiger när inflationen sjunker.

Sextiotusen jobb går förlorade

Svenssons beräkningar visar att den för låga inflationen (0,6 procentenheter lägre än inflationsmålet) har medfört att arbetslösheten har blivit 0,8 procentenheter högre än om inflationen hade legat på målet. Det är ett högt pris Sverige har fått betala för att inte ha hållit sig till inflationsmålet. Läget har dessutom förvärrats de senaste åren då inflationen efter räntehöjningarna 2010 och 2011 närmat sig noll. Nu räknar Svensson med att arbetslösheten är 1,2 procentenheter högre än om inflationen hade varit 2 procent. Det motsvarar sextiotusen personer.

Högre realränta gynnar bankerna

Den för låga inflationen i förhållande till inflationsmålet får också negativa konsekvenser för hushållens reala skuldsättning. En låntagare som räknar med att inflationen blir 2 procent förlorar realt sett då inflationen blir betydligt lägre än den förväntade inflationen. Hushållens belåningsgrad och skuldkvot kommer att bli högre än de hade räknat med. Samtidigt blir nettoförmögenheten mindre än den förväntade. Ju äldre en skuld är desto större blir de negativa konsekvenserna av en för låg inflation. ”Den högre reala skulden innebär också en oförväntad real förmögenhetsöverföring från låntagaren till långivarna, bankerna”, skriver Svensson.

Bolånen blir dyrare då inflationen blir lägre än väntat Bild: rtv malmö

Riksbankens styrränta ligger nu 1 procent. 2010 var styrräntan 0,25 procent, men höjdes till 1 procent, därefter till 2 procent och sänktes sedan tillbaka till 1procent. Varför har då majoriteten av Riksbankens direktion inte velat sänka räntan, trots de negativa realekonomiska konsekvenserna? Argumentet är att en lägre ränta kunde skapa en bubbla i bostadspriserna. Och om den spricker kommer bostadspriserna att rasa med svåra konsekvenser för folk med stora bolån.

Utländsk kritik mot Riksbanken

Paul Krugman, ekonomiprofessor och kolumnist på New York Times, tar fasta på rädslan för bubblor på tillgångsmarknaden. Enligt Krugman borde man lätta på penningpolitiken för att få fart på realekonomin. Bubblor kommer och går och de kan hanteras med finansiella regleringar. Liknande tankar har Oxfordprofessorn Simon Wren-Lewis. Oron för finansiella bubblor är överdriven då inflationen sjunker och den reala ekonomin är körd i botten.

Dagens Nyhets chefredaktör Peter Wolodarski kritiserar Riksbanken i samma anda som Lars EO Svensson. Den finansiella stabiliteten får köra över produktion och sysselsättning. Udden i Wolodarskis kritik är ändå inte ekonomisk, utan politisk. Enligt honom är det ofattbart hur tjänstemän i Riksbanken kan ha så stor makt utan att vara direkt underställda demokratisk kontroll.

Samma visa vid nästa möte?

Under de fem penningpolitiska möten som Riksbanken har hållit i år har man röstat om styrräntan. En majoritet på fyra medlemmar, med Riksbankschefen Stefan Ingves i spetsen, har bestämt att räntan ska ligga kvar på 1 procent. Enligt dem kommer inflationen att uppnå målet så småningom med denna räntenivå.

Riksbankens direktion Bild: Foto: Petter Karlberg karolina ekholm

Två ledamöter har röstat för lägre ränta. Under de två första mötena på våren var det Karolina Ekholm och Lars EO Svensson som förespråkade sänkt ränta. När Svensson slutade ersattes han av Martin Flodén, professor vid Stockholms universitet. Också han har röstat för lägre styrränta. Ledamöternas argument finns i de penningpolitiska protokollen.

Riksbanken har nästa penningpolitiska möte i mitten av december och besked om styrräntan kommer 17.12. En rapport om finansiell stabilitet publicerades 28.11. på Riksbankens webbplats.

Läs också

Nyligen publicerat - Ekonomi