Hoppa till huvudinnehåll

Enklare väg till katedern på svenska

Johanna Myllymäki och Johanna Simonen studerar vid ÅA:s pedagogiska fakultet
Johanna Myllymäki som är hemma från Esbo och Johanna Simonen som är hemma från Borgå trivs på pedagogiska fakulteten Johanna Myllymäki och Johanna Simonen studerar vid ÅA:s pedagogiska fakultet Bild: Yle/Johan Gullmets johanna simonen

På finska klarar var tionde förstahandssökande klasslärarutbildningens hårda antagning. På svenska kommer var fjärde in. Där är den största utmaningen en muntlig intervju.

En av Fixa högskolans tipsare undrar hur det är med antagningen till lärarutbildningar på finskt och svensk håll. Skillnaden är omfattande. Vid Åbo Akademi går antagningen ut på en individuell intervju och ett språktest; utöver det får man också poäng för studentbetyget. På finskt håll har högskolorna istället ett gemensamt prov som går under namnet Vakava. Tom Wikman, lektor i pedagogik vid Åbo Akademi, är ändå inte övertygad om att det gemensamma provet är rätt instrument.

- Vakava är ett teoretiskt, kognitivt instrument som mäter sådant som man borde lära sig under utbildningen. Då jag sökte in till lärarutbildningen hade vi ett praktiskt test där man fick undervisa en grupp elever. Det här motsvarar enligt mig bättre läraryrkets karaktär. Vakava är en praktisk åtgärd då det finns så många sökande på den finska sidan, säger han.

Med Vakava går det att söka till 39 olika utbildningar vid sju olika universitet. Personerna som deltar i provet söker i snitt till 2,8 utbildningar. Det gemensamma provet fungerar som en första sållning; efter det har universiteten ännu egna antagningsprocesser. Här kan du se årets Vakava-prov (pdf, på finska)

Hård konkurrens på finska ingen överraskning

Det känns litet orättvist för finskspråkiga som vill bli lärare

I korridorerna på pedagogiska fakulteten i Vasa är studerande inte särskilt överraskade över den stora skillnaden i antagna till finsk- respektive svenskspråkig klasslärarutbildning.

- Jag har vetat att det är svårare att komma in på de finskspråkiga utbildningarna. Det känns litet orättvist för finskspråkiga som vill bli lärare, säger Johanna Simonen.

- Å andra sidan betyder det väl att bara de bästa blir antagna till den finska lärarutbildningen, fortsätter hon.

Johanna Simonen och Johanna Myllymäki studerar båda på klasslärarlinjen för tredje året. Deras inträdesprov som endast bestod av en intervju, eller också ett språkprov beroende på studentvitsordet i svenska, är de inte särskilt nöjda med.

- Jag undrar hur väl man verkligen kan bedöma en persons egenskaper på basis av bara en intervju, säger Myllymäki.

- Jag blev inte antagen på mitt första försök. Andra gången lyckades jag dämpa min nervositet och då gick det bättre, säger Simonen.

En av tio kommer in på finskt håll

Det är mer status i läraryrket på finska och klart att antagningen spelar en roll där
På finskt håll sökte 8 345 personer i första hand in till en klasslärarutbildning i år. De tävlade om 818 platser, vilket innebär att bara en av tio ryms in. Vid Åbo Akademi var det 248 förstahandssökande som tävlade om 64 platser. Där fick en av fyra en studieplats.

- Det är mer status i läraryrket på finska och klart att antagningen spelar en roll där, säger Hem och skolas förbundsordförande Corinna Tammenmaa.

Bland de finska utbildningarna finns det också en viss spridning gällande hur populära utbildningarna är. Tammerfors är mest selektivt med 16,9 förstahandssökande per startplats. Lägst är intresset för klasslärarutbildningen vid Östra Finlands universitets Nyslott-campus. Där är det 4,3 förstahandssökande per startplats, det vill säga rätt nära situationen på Åbo Akademi.

- I egenskap av förälder börjar man nog fundera på de här uppgifterna om lättare antagning och sämre PISA-resultat. Det är svårt att bedöma hur antagningen inverkar men klart att det säger mycket att det är lättare att komma in på svenska, säger Tammenmaa.

ÅA lockar också tvåspråkiga

Johanna Simonen som är tvåspråkig och hemma från Borgå övervägde att söka in till en motsvarande finskspråkig lärarutbildning i Helsingfors.

- Jag sökte mig ändå till Peffan för att det finns ett behov av svenskspråkiga lärare och för att det är lättare att bli antagen.

Simonen och Myllymäki hoppas att lärarutbildningens kvalitet på pedagogiska fakulteten uppväger en enklare intagning jämfört med finskspråkiga utbildningar. De är annars mycket nöjda med undervisningen.

Mera teori på kommande

Fixa högskolan

  • Den här artikeln är en del av Svenska Yles första öppna granskning Fixa högskolan
  • Vi synar de svensk- och tvåspråkiga yrkeshögskolorna och universiteten i Finland under två veckors tid (25.11-5.12)
  • En öppen granskning innebär att du kan delta genom att dela, diskutera och tipsa
  • Vi jobbar utgående från publikens tips med öppna arbetsmetoder. Vad i din högskola tycker du att vi borde titta närmare på?
  • Läs mer om granskningen och tipsa oss på svenska.yle.fi/fixahogskolan
  • Följ med hur vi arbetar på facebook och twitter @fixahogskolan #fixahögskolan
  • Med hjälp av Studieräknaren kan du jämföra bland annat lön, arbetslöshet och studietakt vid din utbildning.
Antagningen är en viktig komponent i högskolans arbete och rekryteringen av nya studerande något som kräver mycket arbete. Enligt Wikman är det mycket som sker på det området redan i dag.

- Det görs reklam och så har man Nylandsturnéer, säger han.

Från och med nästa år sker det ändringar med antagningen till pedagogiska fakulteten. Intervjudelen blir då möjlig att avlägga också i Helsingfors. Längre framöver kommer inträdesprovet dessutom att formas om.

- Vi har planer att införa ett teoretiskt test om två år. Vi försöker anta studerande på så lika villkor som möjligt som på finska sidan, säger Wikman.

Enligt Tammenmaa är ändå utbildningens placering fortsättningsvis ett problem.

- Klart att det spelar in att lärarutbildningen finns i Österbotten. Vi vet att människor söker till högskolor lokalt. Om alla potentiellt bra lärare i södra Finland skulle söka in till lärarutbildningen skulle vi ha bättre resultat. Det gäller förstås inte bara ena vägen, säger Tammenmaa.

Att samma utbildning ordnas på flera ställen inom Svenskfinland behöver ändå inte vara någon patentlösning. Enligt Wikman kan det å sin sida påverka antagningen.

- Det finns till exempel tre handelshögskolor som utbildar tolv procent av Finlands ekonomer och då är vi bara kring sex procent av populationen. Så har vi tre professurer i statskunskap på olika orter samt allmän- och vuxenpedagogik i både Helsingfors och Vasa. Jag misstänker att söktrycket också därför är mindre än på finska sidan.

Tips: Se Spotlights jämförelse av lärarutbildningarna från 2011

Det undersökande tv-programmet Spotlight granskade den finlandssvenska lärarutbildningen för drygt två år sedan i programmet Sämre på svenska (22.9.2011). Då hade det precis blivit klart att de svenskspråkiga eleverna klarat sig sämre än de finskpråkiga i PISA-undersökningarna. Spotlight undrade om felet ligger i den svenskspråkiga lärarutbildningen. Fixa högskolan erbjuder dig nu chansen att se Minna Knus-Galans program igen.

Läs också:

UPPDATERING 3.12.2013 kl. 11.21 – Spotlights program om lärarutbildningen från 2011 lades till

Fixa högskolan

  • Fixa högskolan: Tusen tack för din insats!

    Vi som jobbat med Svenska Yles öppna granskning Fixa högskolan tackar för två roliga, intensiva veckor tillsammans med dig. Studerande och högskolepersonal som tipsat, diskuterat och dessutom haft mod att säga sin åsikt har varit grundstenen i Fixa högskolan, skriver projektledare Eva-Maria Koskinen.

  • Fixa högskolan i Obs debatt

    På vems ansvar är det att få de studerande vid universiteten att öka på studietakten? Är studerande lata eller är universiteten dåliga på att organisera sin undervisning på ett ändamålsenligt sätt? Läs hela diskussionen på Twitter här.

Nyligen publicerat - Fixa högskolan