Hoppa till huvudinnehåll

En halv lärare till ska underlätta stressen vid ÅA:s litteraturvetenskap

Holger Weiss
Humanistiska fakultetens prefekt Holger Weiss Holger Weiss Bild: Åbo Akademi, Yle weiss

Från och med nästa år får den nu hårt pressade litteraturvetenskapen vid Åbo akademi en halv lärare till. Akademin har godkänt fakultetsrådets beslut i dag. Humanistiska fakultetens prefekt Holger Weiss håller ändå fast vid att läskurser är bra och poängterar att universitet är någonting annat än ett gymnasium.

Det nya beslutet betyder att litteraturvetenskapen från och med nästa år har två universitetslärare istället för en och en halv som i dag. Men något lektorat får ämnet inte efter att den mångårige lektorn Roger Holmström gick i pension för ett par år sedan. Åbo akademi samarbetsförhandlar och ska spara 4 miljoner euro fram till 2016.

En lärare är ingen lektor

Professor i litteraturvetenskap Claes Ahlund säger att en universitetslärare inte motsvarar en lektor.

– Genom att anställa universitetslärare istället för universitetslektor sparar akademin pengar. En lärare på universitetet har klart lägre lön än en lektor, det är den stora skillnaden. Men en annan skillnad mellan dessa tjänster är att lektorn har rätt till forskning medan en universitetslärare kan få lite forskningstid om ekonomin så medger.

Holger Weiss är prefekt för Humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi och professor i allmän historia. Han anser att ÅA:s sparkrav ställer humanistiska fakulteten inför samma utmaningar som vilken annan fakultet som helst.

– Vi måste helt enkelt få budgeten att gå ihop. Humanistiska fakulteten har ganska länge kört med en minusbudget och det är en ohållbar situation. Konkret betyder det att vi måste se över våra rutiner. Och vi måste få intäkterna och utgifterna att gå ihop. Det betyder att vi antingen måste få ut mer folk och mer forskning och på det sättet öka våra intäkter och då samtidigt se över våra utgifter och det är en utmaning.

”Universitetet inte ett gymnasium”

Både studenter och litteraturvetenskapens professor Claes Ahlund har varit kritiska mot att många kurser som tidigare bestod av föreläsningar nu omvandlats till läskurser. Weiss säger att självständigt arbete är en av de grundläggande idéerna vid ett universitet.

– För en humanist betyder det att man måste lära sig att gå själv. En central del av det här är att sitta i ett bibliotek och läsa. Men självklart skall vi ha kontaktundervisning och det betyder att det finns föreläsningar. Men en central del för en humanist är att du sitter och agerar på egen hand, säger Weiss.

– Universitet är någonting annat än ett gymnasium och redan första året och första dagen så är du inte mera en elev. Och du går inte till ett klassrum och du går inte i en skola utan du är i ett universitet. Och jag förstår inte varför det skall komma fram först under de fördjupade studierna.

Weiss understryker att antalet läskurser har minskat i jämförelse med då jag studerade. Det har också förekommit problem med att få tillräckligt många studerande till föreläsningarna.

– Det är ingen idé att ha en föreläsning för tre personer, säger Weiss.

Fixa högskolan

  • Den här artikeln är en del av Svenska Yles första öppna granskning Fixa högskolan
  • Vi synar de svensk- och tvåspråkiga yrkeshögskolorna och universiteten i Finland under två veckors tid (25.11-5.12)
  • En öppen granskning innebär att du kan delta genom att dela, diskutera och tipsa
  • Vi jobbar utgående från publikens tips med öppna arbetsmetoder. Vad i din högskola tycker du att vi borde titta närmare på?
  • Läs mer om granskningen och tipsa oss på svenska.yle.fi/fixahogskolan
  • Följ med hur vi arbetar på facebook och twitter @fixahogskolan #fixahögskolan
  • Med hjälp av Studieräknaren kan du jämföra bland annat lön, arbetslöshet och studietakt vid din utbildning.

Förstår sura studenter

Humanistiska fakultetens prefekt ser också med ro på framtiden. ÅA kommer att slå ihop sina nuvarande tolv institutioner till fyra storfakulteter.

– Det ger ännu bättre synergieffekter. Vi kan jobba ihop med andra ämnen på ett annat sätt än vad vi tidigare gjort. För mig som historiker öppnar det ganska bra möjligheter att jobba ihop med kyrkohistoria inom teologiska fakulteten.

Vad anser du om att man slår ihop olika ämnen i grundstudier och undervisar större grupper?

– I en del fall kan det fungera eftersom det skapar bra synergieffekter. Jag förstår ändå att vissa studenter i historia har varit sura över att de har gått grundkursen i antiken och medeltiden med konstvetarna och att de var konstvetarna som drog kursen. Men tänk tvärvetenskapligt, tänk på den typen av forskning som kräver att du har inblick i ganska mycket mer än ditt eget ämne så ser jag det som en bra grej. Men jag förstår studenterna som är rosenrasande över att de behöver gå sådana kurser då de egentligen vill hålla på med sitt ämne. Men i slutändan inser de nog att det är ganska mycket teorier, insikter och metoder som du tar in utifrån.

Läs också:

Fixa högskolan

  • Fixa högskolan: Tusen tack för din insats!

    Vi som jobbat med Svenska Yles öppna granskning Fixa högskolan tackar för två roliga, intensiva veckor tillsammans med dig. Studerande och högskolepersonal som tipsat, diskuterat och dessutom haft mod att säga sin åsikt har varit grundstenen i Fixa högskolan, skriver projektledare Eva-Maria Koskinen.

  • Fixa högskolan i Obs debatt

    På vems ansvar är det att få de studerande vid universiteten att öka på studietakten? Är studerande lata eller är universiteten dåliga på att organisera sin undervisning på ett ändamålsenligt sätt? Läs hela diskussionen på Twitter här.

Nyligen publicerat - Fixa högskolan