Hoppa till huvudinnehåll

Över halv miljon euro om året för tvåspråkighet – utan redovisningskrav

Bild: Yle fixa högskolan

Helsingfors universitet satsar varje år omkring 600 000 euro på att utveckla sin tvåspråkiga verksamhet. Men fakulteterna har använt pengarna på mycket olika sätt, utan att behöva redovisa till universitetet. Praxis måste ses över, konstaterar utvecklingschef Martina Harms-Aalto.

Helsingfors universitets tvåspråkighetsmedel för 2014 går lös på 609 000 euro. Summan slås fast i universitets budget. Det är Svenska verksamhetsnämnden, med representanter för bland annat fakulteterna och Soc&kom, som fördelar pengarna mellan fakulteter, projekt och aktörer inom universitetet.

– Vi vet att Svenska verksamhetsnämnden vill att vi ska sätta pengarna på att utveckla den svenskspråkiga verksamheten. Men vi tycker att det primära är att försöka upprätthålla den nuvarande, säger Petra Wickholm vid medicinska fakulteten.

Studerande har hört av sig till Fixa högskolan och undrat hur tvåspråkighetsmedlen används i praktiken – varför syns de inte i studievardagen? Också bland personalen väcker tvåspråkighetsmedlen frågor.

– Det behövs mer genomskinlighet i hur de här pengarna används vid olika fakulteter. Nu känns hela saken rent ut sagt flummig, säger Kristina Lindström, professor i hållbar utveckling vid bio- och miljövetenskapliga fakulteten.

Fakulteterna får fritt bestämma vad de lägger pengarna på, så länge det har en koppling till tvåspråkighet.

– Några mer specifika regler finns nog inte, åtminstone inte ännu. Det har att göra med fakulteternas autonomi och med svårigheten att styra den här typen av finansiering, säger Martina Harms-Aalto, utvecklingschef vid Svenska ärenden vid Helsingfors universitet.

Bekostar löner, inte utveckling

En rundringning till fakulteterna visar att större delen av tvåspråkighetsmedlen går till löner inom den grundläggande svenskspråkiga undervisningen. Se din fakultets andel av medlen.

Kristina Lindström, nyutnämnd professor i hållbar utveckling
Tvåspråkighetsmedlen kräver mer transparens, menar Kristina Lindström vid bio- och miljövetenskapliga fakulteten. Kristina Lindström, nyutnämnd professor i hållbar utveckling Bild: Foto: Karin Filén morgonöppet

Juridiska fakulteten får den största andelen av nästa års medel, 110 000 euro. Pengarna går i sin helhet till tre svenskspråkiga doktoranders löner. Statsvetenskapliga fakulteten får 90 000 euro. I fjol gick merparten av medlen till lönekostnader för svenskspråkiga kurser i bland annat socialt arbete och forskningsmetodik. Medicinska fakulteten får 85 000 euro nästa år som i likhet med tidigare år kommer att läggas på timlärarlöner.

– Medicinska fakulteten har inte massföreläsningar utan smågruppsundervisning som ofta kräver fyra tutorer på en gång. Det innebär många timlärare. Den svenska studielinjen har inte tillräckligt med resurser och det är timlärarna vi måste lägga medlen på, säger Petra Wickholm som chef för studieärenden vid medicinska fakulteten.

– Vi vet att Svenska verksamhetsnämnden vill att vi ska sätta pengarna på att utveckla den svenskspråkiga verksamheten. Men vi tycker att det primära är att försöka upprätthålla den nuvarande, konstaterar hon.

Kritisk till användningsområde

Också vid till exempel matematiskt-naturvetenskapliga fakulteten går tvåspråkighetsmedlen till att dryga ut lönepotten hos den personal som undervisar på svenska.

Trenden gör inte Martina Harms-Aalto nöjd. Hon har arbetat som utvecklingschef i drygt två år och är kritisk till att tvåspråkighetsmedlen i så hög grad går till att finansiera ordinär undervisning på svenska, inte till att utveckla och utöka den.

Ordinär undervisning på svenska ska inte finansieras med tvåspråkighetsmedel, poängterar Martina Harms-Aalto vid Svenska ärenden. Bild: YLE/Isabella Mattsson martina harms-aalto

– Det är en sak som jag har ifrågasatt och kommer att ifrågasätta. Man har använt en del av medlen till sådan verksamhet som fakulteterna definitivt, enligt min och också enligt Svenska verksamhetsnämndens uppfattning, borde ha i sin gängse budget och finansiera ur den.

Hur har det gått såhär?

– Det är en bra fråga som jag använder en hel del energi på att hitta ett bra svar på, och framför allt hitta en lösning på hur det här kunde göras bättre.

Från tillvalskurser till glögg

Vid de övriga fakulteterna har tvåspråkighetsmedlen bekostat verksamhet av varierande slag. Till exempel vid agroforstvetenskapliga fakulteten har fem tillvalskurser på svenska ordnats för fjolårets medel på 17 671 euro. Vid veterinärmedicinska fakulteten har årets medel på 7 500 euro bekostat bland annat en svenskspråkig diskussionskväll, betalat översättning av tentfrågor och ersatt resor för rikssvenska gäster. På årets program står ännu en svenskspråkig glöggkväll.

– Jag tycker det är oerhört bra att medlen på det här sättet används för att bredda kursutbudet. Som jag personligen ser det så är det just sådant som tvåspråkighetsmedlen ska användas till. Jag tycker också att de i ganska hög grad kan användas för att stärka en ”community-känsla” för de svenska studenterna, säger Martina Harms-Aalto.

Så här har Helsingfors universitets tvåspråkighetsmedel fördelats sedan 2012. Tabellen är ordnad enligt fördelningen för nästa år. Klicka på rubrikerna för att sortera på annat sätt.

KÄLLA: SVENSKA ÄRENDEN, HELSINGFORS UNIVERSITET

Fakulteterna bestämmer själva

Den årliga summan på drygt en halv miljon euro fördelas enligt två kriterier. För det första ser Svenska verksamhetsnämnden på antalet utexaminerade magistrar med svenska som modersmål. För det andra beaktar man fakulteternas planer och ambitioner då det gäller två- och svenskspråkig verksamhet.

Fixa högskolan

  • Den här artikeln är en del av Svenska Yles första öppna granskning Fixa högskolan
  • Vi synar de svensk- och tvåspråkiga yrkeshögskolorna och universiteten i Finland under två veckors tid (25.11-5.12)
  • En öppen granskning innebär att du kan delta genom att dela, diskutera och tipsa
  • Vi jobbar utgående från publikens tips med öppna arbetsmetoder. Vad i din högskola tycker du att vi borde titta närmare på?
  • Läs mer om granskningen och tipsa oss på svenska.yle.fi/fixahogskolan
  • Följ med hur vi arbetar på facebook och twitter @fixahogskolan #fixahögskolan
  • Med hjälp av Studieräknaren kan du jämföra bland annat lön, arbetslöshet och studietakt vid din utbildning.

– Vi läser de mål för verksamheten som finns i fakulteternas målprogram. När det gäller tvåspråkighetsdelen ber vi dem göra planer för varje år och det görs med lite olika ambition i de olika fakulteterna, säger Harms-Aalto.

Hon vill att fakulteterna noggrannare ska berätta hur de vill använda medlen för att kunna påverka användningsområdena bättre.

– Fakulteterna är oerhört självständiga och väldigt måna om sin autonomi. De flesta fakulteter uppfattar att de får fördela medlen enligt eget gottfinnande. Vi har ett legitimt behov av att bättre styra hur medlen används så att de kommer de svenskspråkiga studenterna på bästa möjliga och effektivaste sätt till väl.

Bättre redovisning behövs

Utvecklingschef Martina Harms-Aalto vill också förnya fakulteternas rapportering om hur de använt pengarna. Fakulteterna har internt redovisat för medlen på olika sätt, men Svenska verksamhetsnämnden har inte haft en detaljerad insyn i hur pengarna används.

– Fakulteterna har inte haft någon egentlig rapporteringsskyldighet till nämnden. De uppfattar sig i den här aspekten vara väldigt självständiga. Det ser man också i deras sätt att rapportera om hur de använt tvåspråkighetsmedlen – rapporteringen är mer eller mindre noggrann, säger Harms-Aalto.

Därför har hon bett fakulteterna rapportera direkt till henne om tvåspråkighetsmedlen för 2014. Samtidigt visar de stora variationerna i hur tvåspråkighetsmedlen används att utdelningen måste ses över.

– Det finns praxis som det behöver städas i och som behöver förenhetligas. Förenhetligandet håller på och det görs med en skaplig ambition, säger Harms-Aalto.

Läs också:

Fixa högskolan

  • Fixa högskolan: Tusen tack för din insats!

    Vi som jobbat med Svenska Yles öppna granskning Fixa högskolan tackar för två roliga, intensiva veckor tillsammans med dig. Studerande och högskolepersonal som tipsat, diskuterat och dessutom haft mod att säga sin åsikt har varit grundstenen i Fixa högskolan, skriver projektledare Eva-Maria Koskinen.

  • Fixa högskolan i Obs debatt

    På vems ansvar är det att få de studerande vid universiteten att öka på studietakten? Är studerande lata eller är universiteten dåliga på att organisera sin undervisning på ett ändamålsenligt sätt? Läs hela diskussionen på Twitter här.

Nyligen publicerat - Fixa högskolan