Hoppa till huvudinnehåll

EU-länder munhuggs om välfärdsturism

Flera EU-länder är oroade över så kallad välfärdsturism, där människor från fattigare medlemsländer flyttar till rikare för att utnyttja det sociala systemet. Men det finns inga bevis för ett systematiskt missbruk av socialbidragen, visar EU-kommissionens utredning.

Frågan diskuteras vid EU-ländernas inrikesministermöte i Bryssel i dag. Storbritannien är i alla fall väldigt oroad för att just bulgarer och rumäner ska komma till öriket.

− Vi har talat om problemen med den fria rörligheten under de senaste åren. Andra EU-länder ansluter sig till den brittiska linjen angående missbruket av den fria rörligheten, sade den brittiska inrikesministern Theresa May då hon anlände till ministermötet här i Bryssel i morse.

Storbritannien gör ändringar i sina egna bidragsregler - de som inte uppfyller kraven kan utvisas från landet för ett år. May vill också att reglerna för den fria rörligheten i framtiden ändras så att det inte finns risk för massinvandring från de blivande medlemsländer, exempelvis kunde man införa krav på att en tillräcklig nivå för inkomst per capita innan de får rätt till fri rörlighet.

− Den brittiska hållningen är mer en inrikespolitisk gest som britterna behöver i sin egna besvärliga politiska situation. Eftersom valen närmar sig vill man lägga fram kraftfulla initiativ, ansåg för sin del Finlands inrikesminister Päivi Räsänen.

Inget utbrett missbruk av socialskydd

Den fria rörligheten var på agendan här i Bryssel, dels för att Storbritannien har krävt det, men också Tyskland, Nederländerna och Österrike som är oroad för missbruk av socialbidragen då människor från fattigare medlemsländer tar sig till de här fyra länderna.

I somras skrev de här länderna ett brev till EU-kommissionen och krävde att få verktyg för att stoppa missbruket av socialbidrag eller så kallad välfärdsturism. EU-kommissionen utredde saken och det är inte något utbrett problem.

− Det finns ingen systematisk välfärdsturism, vilket är logiskt eftersom det finns strikta begränsningar enligt EU-rätten som ska förhindra det, påpekade Jonathan Todd, talesman för sysselsättnings- och socialfrågor vid EU-kommissionen.

Todd sade att då medlemsländerna först lyfte fram den här frågan bad kommissionen dem att komma med bevis över missbruk, ingen av dem har kunnat göra det.

− Det enda de har kommit med hittills är anekdoter om fall av skenäktenskap och liknande. Det finns några få rättsfall där det har rört sig om förskingring, men det finns inget som tyder på ett systematiskt och utbrett problem, sade Jonathan Todd på EU-kommissionen.

Han säger att det här har blivit en så stor fråga på den politiska dagordningen på grund av att de etablerade partierna utsätts för tryck från partier som motsätter sig EU och invandring.

− Största delen av de människor som flyttar till ett annat EU-land gör det för att arbeta, anser Todd.

Han påpekar att generellt är invandrarna en styrka för ekonomin i värdlandet och vad gäller välfärdssystemet så är immigranterna nettobetalare, de betalar mer i skatter och socialavgifter än vad de får i socialbidrag. Det i sin tur beror på att det mestadels är unga människor som flyttar och de är mer aktiva än genomsnittsbefolkningen i det landet de flyttar till.

Finlands inrikesminister Päivi Räsänen (kd) ser inget stort missbruk av socialbidrag från invandrarhåll. Det finns ingen statistik som tyder på det.

− Det är onödigt att beskylla EU om den egna lagstiftningen inte är uppdaterad och inte kan förmår att förhindra missbruk, anser Räsänen.

De fall av missbruk som har förekommit ska inte åtgärdas genom att man begränsar den fria rörligheten utan med att förbättra informationsutbytet mellan olika nationella myndigheter.

Räsänen påpekar att de sociala myndigheterna i Finland inte på eget initiativ kan polisanmäla missbruk av socialbidrag, däremot har de rätt att svara på polisens förfrågningar. Inrikesministern vill gärna se sociala myndigheter ska kunna anmäla misstankar om missbruk och den frågan håller på att utredas i regeringen just nu i samband med en översyn av utkomststödet.

Inget medlemskap i Schengen för Bulgarien och Rumänien

En annan fråga som inrikesministrarna fick ta ställning till i dag handlar om Bulgarien och Rumänien ska få bli medlemmar i det passfria samarbetet Schengen. Länderna uppfyller de formella kriterierna, men bland annat Finland säger nej.

Räsänen påpekar att beslutet i sista hand är politiskt och det finns ett politiskt övervägande. Det finns vissa juridiska och tekniska förutsättningar men till slut tar man ett politiskt beslut, säger inrikesminister Päivi Räsänen.

Rumänien och Bulgarien har väntat på att få gå med i Schengen i över två år nu, men de lär få vänta ytterligare ett tag.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes