Hoppa till huvudinnehåll

Tillräckligt modig för att studera svenska

Rikupekka Leinonen är nöjd med sitt val att studera svenska. Bild: YLE rikupekka leinonen

Rikupekka Leinonen är en av några få män som studerar Nordisk filologi, med andra ord svenska vid Uleåborgs universitet. Varje år tar man in 24 nya huvudämnesstuderande till ämnet och majoriteten är kvinnor. Vad tycker Rikupekka om detta? Och varför svenska?

Varför tycker du om svenska språket?

– Svenskan är ett logiskt språk som inte har en oerhörd mängd undantag i grammatiken. Därför tycker jag om det, konstaterar Rikupekka. Det har alltid varit lätt för mig att lära mig svenska.

Varför ville du söka till att studera svenska på universitet?

– Jag kunde inte hitta på någonting annat som skulle ha passat mig bättre, medger Rikupekka. Förresten sökte jag endast till Uleåborgs universitet och lyckligtvis kom jag in på första försöket!

Hurdant är det att vara i en manlig minoritet som studerande i svenska?

– Det har inte varit något problem, snarare en fördel, skrattar Rikupekka till. Mina studiekamrater är naturligtvis alla tjejer. Speciellt är tjejerna på samma årskurs med mig mina nära vänner.

Varför bestämmer sig så få män för att söka till att studera svenska på universitetet?

Rikupekka Leinonen

  • Ålder: 24
  • Hemort: Vaala, Kajanaland
  • Studier: Studerar svenska vid Uleåborgs universitet, femte året
  • Blivande yrke: Vill bli gymnasielärare

– På grund av den allmänna andan som dominerar finska skolor, att svenskan inte är någonting snyggt, funderar Rikupekka. Man måste vara modig, som kärringen mot strömmen, för att kunna visa att man verkligen tycker om något som majoriteten inte gillar lika mycket. Några gånger har jag varit tvungen att motivera mitt val att frivilligt studera svenska. Med tiden har mina närmaste fått märka att det har varit ett bra beslut av mig.

Vad skulle du vilja säga till pojkar eller män som är intresserade av att studera svenska?

– Det lönar sig inte att lyssna alltför mycket på andra människors åsikter om de här sakerna. Man bör välja att göra just det som känns rätt och kul, sporrar Rikupekka. Ingen annan än du själv kan veta säkert vad som skulle vara det bästa för dig.

Vilken roll spelar svenskan på din fritid?

– Tyvärr spelar den en ganska liten roll, för jag har så ont om tid. Mest hör jag svenska i samband med musik och ishockey. Jag lyssnar på det svenska power metal-bandet Sabaton. Jag använde bandets musik till och med som undervisningsmaterial under min lärarpraktik, skrattar Rikupekka. Jag har också följt hockeylaget Skellefteå AIK med intresse.

Hurdana erfarenheter har du av Sverige?

– Jag åkte på studentutbyte till Umeå våren 2011, och hela utbytet var en väldigt positiv erfarenhet. Innan jag åkte dit bestämde jag mig för att inte prata engelska med svenskarna utan bara svenska. Det var fint att märka att jag klarade mig med språket, säger Rikupekka och ler.

Hur viktigt är det att kunna svenska i Finland enligt din åsikt?

– Svenskakunskaperna är undervärderade. Svenska är Finlands officiella språk och en viktig del av vår historia och förhoppningsvis också framtid.

Sonja Kumpulainen och Maija Pietarila
Uleåborgs universitet

Den här texten är skriven av studerande i projektet Veckans skola. Läs mera om projektet på Svenska.yle.fi/skola.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan