Hoppa till huvudinnehåll

Drömmen om ett ungerskt Åland i Rumänien

Den före detta ministern och riksdagsledmoten László Borbély kämpar för ett autonomt Székely land. Bild: YLE/Rose-Marie Sundström fd minister

Rumänien har 18 officiellt erkända minoriteter, den största av dem är ungrarna. Många saker har blivit bättre för minoritetsgrupperna sedan revolutionen 1989 men fortfarande finns det mycket att förbättra.


Officiellt utgör ungrarna den största minoriteten i Rumänien. Den ungerska populationen uppgår till omkring 1,4 miljoner och utgör sålunda ca 6,6 procent av Rumäniens hela befolkning. Det är den största minoriteten i hela Europa.

Under Ceaușescu tid var ungrarna en förtryckt minoritet. Men i dag finns det dagvård, lekskolor, skolor, gymnasier och universitet för ungrare i Rumänien. På det trespråkiga universitetet Babeș-Bolyai studerar omkring en tredjedel av de över 40 000 studeranden på ungerska.

Enligt lagen har ungrarna också rätt till att använda ungerska hos läkaren eller polisen i städer där de utgör mera än 20 procent av befolkningen. Det här fungerar dock inte i praktiken.

Svårt att få vård på ungerska

Den 18-årige Bajusz Aladár går i sista klassen i ett ungerskt gymnasium i centrum av Cluj-Napoca, som är Rumäniens näst största stad. Cluj tillhör de områden där ungrarna utgör över 20 procent av befolkningen sålunda har man alltså som ungersktalande rätt att kräva till exempel vård på sitt modersmål.

Det råder ändå ständig brist på vårdpersonal som talar ungerska. Det här beror på att de flesta ungersktalande som utbildat sig till läkare i Rumänien väljer att flytta utomlands för att förtjäna mera.

Bajusz berättar om hur han måste vänta på en akut fotoperation i längre än tre timmar.

- Jag var på ett statligt sjukhus och all personal talade rumänska med mig. På hela sjukhuset fanns det bara en läkare som kunde ungerska, beskriver Bajusz.

På grund av det här väljer flera ungrare att i stället tala rumänska.

Diskriminering fortfarande vardag

Många ungrare är rädda för att använda sitt modersmål på gatan. Ofta leder det till att man får höra skällsord av olika slag. Universitetsstuderande Réka Incze berättar om sina erfarenheter av den här typens vardagsrasism.

- De (rumäner) säger att de var här före oss och att vi varken hör hemma här (i Rumänien) eller i Ungern, berättar Réka.

Enligt Bajusz och hans kompisar Ádám Bálint, Bruno Felindean och Demeter Norbert härstammar motsättningarna mellan rumäner och ungrare från den historiska dispyten om Transsylvanien.

- Motsättningarna mellan rumäner och ungrare grundar sig inte på stereotypier utan på vem som har rätten till Transylvanien, förklarar den 18-årige Bajusz.

Minoritetspartiet kämpar för ungrarnas rättigheter

Den ungerska demokratiska alliansen i Rumänien (RMDSZ) grundades den 25.12.1989 av den kalvinistiska prästen László Tökés som också sägs vara mannen som startade revolutionen. Efter det här var Tökés länge en ledande figur i partiet innan han nyligen hoppade av och grundade en mera radikal motsvarighet till RMDSZ.

Från och med 2004 har han varit europarlamentariker.

Majoriteten (85 procent) av alla ungrare i Rumänien röstar på RMDSZ och i kontrast till majoritetsbefolkningen är valdeltagande högt bland minoriteten.

Tack vare det här har partiet ett väljarstöd på omkring 7 procent. Partiet har suttit i varje rumänsk regering från 1996 fram till 2012 (förutom år 2009).

Annat att sitta i oppositionen

Den politiska segersviten har gett upphov till ett skämt som den före detta ministern László Borbély delar med sig när jag träffar honom i Bukarest.

- Vi ordnar val endast för att ungrarna ska kunna välja vem de sitter i regeringen med, skämtar Borbély.

Det är annat att sitta i oppositionen konstaterar Borbély.

- Visst har vi en helt normal dialog med regeringen också nu men när du sitter i regeringen har du alla knappar framför dig och det är något helt annat, förklarar Borbély lugnt.

Det som väcker oro på RMDSZ:s partikontor är den ungerska premiärministern Viktor Orbans inflytande på ungrarna i Rumänien. Orbans parti Fidesz skapar splittring inom den ungerska minoriteten i Rumänien. Orban har också gett sitt stöd till Tökés parti.

Nyligen fick Ungerns grannländer rätt att rösta i ungerska val. Nu befarar man att ungrarna i Rumänien ger sin röst år Fidesz i stället för att stöda RMDSZ:s arbete i hemlandet. Därför finns det en stor risk att partiet förblir i oppositionen.

Stegvis mot autonomi

Efter revolutionen har RMDSZ sakta, sakta vunnit små delsegrar för den ungerska minoriteten. I regeringen har RMDSZ varit tvunget att göra mycket kompromisser för att sålunda vinna något.

- Stegvis har vi brutit ner muren mellan rumäner och ungrare. Stegvis har vi lyckats skaffa bland annat språkliga rättigheter, förklarar Borbély.

En fråga som fortfarande är lättantändlig är den om en autonom region för den ungerska minoriteten. RMDSZ strävar efter att skapa ett slags Åland i Transsylvanien som finns i västra Rumänien. Centralmakten i Bukarest understryker ändå att Rumänien är en enhetlig stat.

RMDSZ:s mål är att först uppnå kulturell autonomi för ungrarna i västra Transsylvanien där de är i minoritet. Det andra steget är att uppnå territoriell autonomi för ungrarna i östra Transylvanien där folket är i majoritet.

Det ungerska Åland

Ungrarna har lätt att göra anspråk på just Transsylvanien som tidigare varit en autonom region som styrts av ungrare. Ungrarna härskade över Transsylvanien i 500 år. Det var först efter det första världskriget som området blev en del av Rumänien.

Székely land, som området kallas på ungerska, finns i östra Transsylvanien. Området var en autonom region ända sedan medeltiden fram till Ausgleich år 1867. Ausgleich syftar på kompromissen som ledde till att dubbelmonarkin Österrike-Ungern grundades. Enligt en studie från år 2002 är 61 procent av invånarna i området ungrare.

- Därför ber vi dem (rumänerna) att ha en annan inställning för vi (ungrarna) är starka, vi har en egen identitet och på det här sättet skulle vi få mera rättigheter för vår minoritet, säger Borbély.

Borbély tror att Székely land dispyten kommer att diskuteras också nästa år.

- Det (autonomisträvandena) är inte emot Rumänien det handlar bara om att erkänna att vi (ungrare) har våra egna rötter, vår egen kultur och att vi behöver vissa garantier att vi kan använda vårt modersmål i områden där vi är i majoritet, förklarar Borbély.

Tidigare i höst ordnades en stor manifestation för ett autonomt Székely land i Rumänien. Tusentals människor bildade en 53 kilometer lång mänsklig kedja. Det här var den andra stora demonstrationen som ordnades för ett självstyre under årets lopp.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes