Hoppa till huvudinnehåll

Vem var Finlands första lucia?

Lucia 2010 skrider ner för domkyrkans trappor
Lucia engagerar starkt i Svenskfinland. Lucia 2010 skrider ner för domkyrkans trappor Bild: Yle lucia skrider ner

Debatten kring de första riksomfattande luciorna väcker debatt på sociala medier. Det var efter Lena Linderborgs inslag i TV-nytt om Luciasmycken genom tiderna, som ställs ut i Forum i Helsingfors till den 15 december som debatten kom igång.

Astrid Nikula
Astrid Nikulas mamma var lucia 1948 Astrid Nikula Bild: AN astrid nikula

På Facebook skriver Astrid Nikula att det första specialdesignade luciasmycket bars år 1948 av Västra Nylands folkvalda lucia Heidi Sandström (gift Nyberg). Då fanns Folkhälsan redan med i arrangemangen.

Lucia år 1948 Heidi Sandström
Heidi Sandström lucia år 1948 Lucia år 1948 Heidi Sandström Bild: Astrid Nikula heidi sandström

- Hbl:s och Folkhälsans historieskrivning är lite provinsiell. Nu förefaller det som om den rikssvenska seden skulle ha kommit till Finland via Allan Schulman som införde den via tidningen Västra Nyland. Man talar ju inte om när tangon kom till Mosabacka - utan när tangon kom till Finland, förtydligar Nikula sitt resonemang.

Startskottet gick i Västra Nyland

- Tolkar man att Hbl är en rikstidning är det säkert korrekt att föra fram Barbro Reihe, gift Wallgren, som den första riksomfattande Lucian år 1950. Allan Schulman och tidningen Västra Nyland var däremot först ute med Lucia två år tidigare 1948. Hon var folkvald - och min mor - Heidi Sandström, sedermera Nyberg. Hon turnerade i hela västra och mellersta Nyland, säger Nikula.

Luciasmycket år 1948
Luciasmycket år 1948 Luciasmycket år 1948 Bild: Astrid Nikula heidi sandströms luciasmycke

Heidi Sandström fick också ett luciasmycke, som präglades enkom för henne i silver. Det finns i gott förvar hos Nikula än i dag. Ingen har hört sig för efter vårt luciasmycke, säger Nikula.

- Folkhälsan anordnade också en luciainsamling och därför känns det märkligt att Folkhälsan skriver historia på det här viset, säger hon vidare. Samtidigt betonar hon ju att det här inte är någon stor fråga. Hon är bara lite road av dylik historieskrivning. Hbl var ju inte först med den här traditionen.

Lucia hör till familjens historieskrivning

Nikula glädjer sig över att så många minns hennes mamma som lucia - och alla minns lite olika saker. Heidi Sandström var lärarstuderande i Ekenäs, turnerade i bygderna och spred sin vackra sopranröst, det här ju innan jag föddes, givetvis, säger Nikula.

Det här med att göra anspråk på att vara först väcker känslor hos Nikula.

- Man kunde vara lite ödmjuk och titta lite noggrannare, anser hon. Det här med tidningen Astra och årtalet 1931 spökar också i luciahistorien. Det här var en nyhet för mig, säger Nikula.
Lucia är en liten sak i sig men viktig för fattiga och gamla - och historien ska man vara lite ödmjuk inför, säger hon.

Vad hände på 1930-talet?

Den andra tråden i luciahistorien handlar alltså om åren 1930-1931. Helen Aminoff-Karlsson, bosatt i Bromarf i Västnyland skriver så här utgående från en intervju med sin faster Elisabeth Aminoff:

Svenskfinlands första lucia valdes år 1930 på initiativ av Helsingfors Svenska Sångarförbund och tidskriften Allas Krönika med chefredaktören Martha Lille i spetsen. Den första lucian var Anna-Lena Stormåns från Österbotten. Aminoff-Karlssons faster Elisabeth Aminoff valdes ett år senare. I luciajuryn ingick bl.a. målaren Verner Thomé och skulptören Victor Jansson.

Luciafesten 1931 hölls i Vita Salen på Alexandersgatan dit lucia åkte med president Svinhufvuds hästdragna vagn via Esplanaden och Senatstorget. Vid festen fick hon sitt luciasmycke - en ring med två små briljanter. Den vita långa klänningen fick hon köpa själv. På gatorna ordnades en penninginsamling " Den tysta nöden" som inbringade omkring en miljon finska mark. Luciafirandet på den tiden pågick endast en dag, rapporterar Helen Aminoff-Karlsson.

"Lucia engagerar - varje år"

Camilla Westerlund är informationschef vid Folkhälsan.
Camilla Westerlund är Folkhälsans informationschef. Camilla Westerlund är informationschef vid Folkhälsan. Bild: privat camilla westerlund

Folkhälsans informationschef Camilla Westerlund säger att lucia alltid väcker känslor, eftersom traditionen handlar om människors minnen och de är ofta väldigt personliga.

- Den här gången var det vår smyckesutställning i Forum i Helsingfors som var den utlösande biten.

Du har följt med luciadiskussionen i sociala medier - hur reagerar du?

- Jag tycker det är ganska skojigt att folk har minnen - om sina mammor och mor- och farmödrar och andra släktingar som varit lucia. Den här gången handlade ju debatten om vem som var den första riksomfattande lucian - och mer specifikt varför finns inte just "vår lucias" smycke med på utställningen.

Westerlund berättar att smyckesutställningen beskriver Folkhälsans samarbete med Hbl och det som senare blev Finlands riksomfattande lucia. Andra smycken finns inte med på utställningen. Folkhälsan lyckades spåra 33 smycken av över 60. Sedan känner man nog till att det har funnits lucior som man har uppfattat att har varit riksomfattande, som också har fått smycken. Sådana minnen tar vi väldigt gärna emot här vid Folkhälsan, betonar Westerlund. Problemet är ju att allt inte har dokumenterats.

Margareta Wildtgrube, Folkhälsans tidigare Luciakoordinator, tillbringade flera dagar i Hbl-arkivet får att spåra lucior och smycken och konstnärerna bakom dem.

Många skribenter minns lucia i boken Lyskraft

För dem som vill syna luciatraditionen närmare rekommenderar Westerlund boken Lyskraft där bl.a. Ann-Mari Häggman och Bo Lönnqvist gör historiska nedslag. I boken nämns lucia i Finland redan på 1700-talet i Uleåborg och på 1800-talet blev traditionen starkare.

Westerlund bekräftar också Helen Aminoff-Karlssons berättelse ovan om sin faster, Elisabeth Aminoff med Helsingfors Svenska Sångarförbund och tidskriften Allas som arrangörer. Hon var riksomfattande redan då, den första från Österbotten, den andra från Nyland.

- De fick också smycken - redan då, bekräftar Westerlund. Så uppgifterna som diskuteras är inga nyheter för oss på Folkhälsan. Vi bejakar de smycken som delats ut åt andra Lucior - men det är en annan historia, säger Westerlund.

Hon bekräftar också att smycket har ett väldigt starkt symbolvärde, det är otroligt kärt och viktigt för sin ägare.

Blir ni ledsna när ni får höra att Hbl och Folkhälsan har monopol på lucia i Finland?

- Det blir vi nog inte, försäkrar Westerlund.

Den legendariska redaktören Margaretha Norrmén alias Marcella bekräftar i Lyskraft att idén till lucia kom från tidningen Västra Nyland där man hade börjat med en riksomfattande lucia redan tidigare. Man ville bredda konceptet och tog det därför till Hbl via idésprutan Cab Brunila.

- Det här vet vi bara därför att Marcella råkade skriva om "lucia bakom kulisserna". Det vanliga är ju att man inte dokumenterar, förklarar Westerlund.

- Därför är det värdefullt att få ta del av fler luciaminnen, säger hon vidare. Vi kunde inte föreställa oss att det kunde såra människor att de inte nämns i samband med vår utställning - utan vi säger hellre att vi gärna ordnar flera utställningar - trots att det kräver väldigt mycket arbete. Det finns absolut fler minnen, fler historier och smycken att upptäcka, avslutar hon.

Har du luciaminnen eller tankar kring luciasmycket du vill berätta? Kommentera gärna våra intervjuer!

Utställningen med luciasmycken pågår till den 15 december i Forum i Helsingfors.

Läs mera om luciatraditionen på Folkhälsans sidor!

Läs också

Nyligen publicerat - Lucia