Hoppa till huvudinnehåll

”Man kan dö av ensamhet”

Inga Finne var närståendevårdare i ungefär tio år. Tiden var ensam och tung. Bild: Acke Salo inga finne

Inga Finne står på sin balkong och vinkar när jag kommer till hennes hem i Norra-Haga. Hon verkar pigg och skrattar mycket. Hon är extra glad idag, eftersom hennes barnbarn är på besök. För tre år sedan dog hennes man som hon var närståendevårdare till i närmare tio år. Hon tog hand om sin sjuka man dag och natt.

- Vi åkte metro en gång och så råkade min man ta ett steg bakåt. Dörrarna gick fast och metron åkte iväg och min man blev stående på stationen. Jag åkte tillbaka med nästa metro, men då hade han hunnit försvinna. Vi letade efter honom i en timme och jag grät och var förtvivlad. Det var ett ungt par som hittade honom till slut.

Det fanns inget alternativ

Det var Inga som tvingade sin man att uppsöka en läkare. Han var ofta arg, han bråkade, han glömde saker och skyllde allting på henne. Läkaren kunde snabbt konstatera att Ingas man led av Alzheimers.

- Det var en lättnad, eftersom han fick medicin och blev lugnare, berättar Inga.

Hon blev hans närståendevårdare. För henne fanns det inte något alternativ.

- Det var ingen som erbjöd någon annat, berättar hon.

Med åren som gick blev Ingas man sämre och hjälpen som Inga fick var inte tillräcklig.

- Ibland kom de efter honom på morgonen och så kom han tillbaka på kvällen. Men om jag till exempel skulle på begravning och behövde hjälp fort, så fick jag det inte. Jag var fast helt enkelt.

En gammal tar hand om en gammal

Ensamheten blev det största problemet.

- Jag slutade umgås med andra och tog bara hand om min man. Det blev väldigt ensamt. Och när han sedan dog år 2010 blev jag ännu mera ensam, berättar Inga.

Inga skulle gärna ha umgåtts med andra människor och gått på till exempel Arbis-kurser.

- Men det är omöjligt, kurserna går på kvällen och då var jag tvungen att ta hand om min man.

Inga blev själv sjuk i något skede, men det hade hon inte tid att tänka på. Hon var ju tvungen att ta hand om sin man.

- Problemet med närståendevård är att det ofta är en gammal som tar hand om en annan gammal. Få gamla människor är helt friska.

”Man kan inte lämna sjuka människor ensamma hemma”

I regeringens offentliggjorda strukturpaket ska man skära ner från äldrevården med 300 miljoner euro. Man kommer att dra ner på institutionsvård och satsa på närståendevård och erbjuda mer service i hemmen. Beslutsfattarna är övertygade om att alla gamla vill vårdas hemma så länge som möjligt. Inga är inte övertygad.

- Det finns de som vill och klarar sig, men man kan inte lämna sjuka människor ensamma hemma, förklarar hon.

Inga är orolig över att regeringen inte kommer att satsa tillräckligt på hemvården.

- Många som jag har pratat med säger att de föredrar att sitta i ett hem där det finns andra människor, än ensamma hemma och stirra på en vägg. Jag läste någonstans att man kan dö av ensamhet, och det tror jag på.

Idag är Inga 82 år och orolig över framtiden.

- Jag lider av cancer och det kommer ju inte att bli bättre. Jag vet inte vad som kommer att hända, säger hon.

Hon är inte arg på beslutsfattarna, men beklämd över att äldreomsorgen måste ta den värsta smällen när det kommer till att spara i kommunerna.

- Det känns otacksamt. Människors sista tid borde vara så hygglig som möjligt. Jag räknade ut att jag sparat staten ungefär femtiotusen euro i året i och med att jag tagit hand om min man. Jag hoppades att de skulle kunna ta hand om mig i gengäld. Men sådana tider upplever man väl aldrig.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen