Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomer förutspår fortsatta nedskärningar

Ett tvåeurosmynt på snedden.
Ett tvåeurosmynt på snedden. Bild: Yle/Anssi Leppänen tvåeurosmynt,skatt,pengar,Euromynt,euro,ekonomi,skattepolitik

Staten måste minska sina utgifter ordentligt under 2014, anser de flesta nationalekonomer som besvarat Yle Nyheters enkät. Att höja skatterna fungerar enligt dem inte i längden.

För ungefär en månad sedan kom regeringen efter mycken möda överens om strukturpaketet, med vars hjälp den allt snabbare skuldsättningen ska förebyggas.

Bland annat ska man spara pengar genom att minska på anstaltvården av äldre, och genom en grundlig översyn av skolnätet. Målet är att spara drygt en miljard euro.

Strukturpaketet ådrog sig genast kritik för att inte vara genomgripande nog. Spekulationerna kring behovet av ytterligare besparingar inleddes omgående. Nu har det också från regeringshåll kommit försiktiga besked om fortsatta nedskärningar.

Får man tro Yle Nyheters enkät med ett antal framstående nationalekonomer får vi redan vid budgetberedningen höra om nästa åtstramning. Sparbehovet beräknas till mellan en halv miljard och två miljarder euro.

- Vid budgetmanglingen borde målet vara att spara kring 1,5 miljarder, så att statsskulden börjar sjunka under 2015, säger Andelsbankens chefsekonom Reijo Heiskanen.

Vid Pellervo ekonomiska forskningsinstitit PTT gissar Pasi Holm att man vid budgetberedningen enas om "anpassningsåtgärder" för cirka 300-500 miljoner euro.

Ljusning i krisländerna - Finland gynnas

Besparingar är av nöden, eftersom konsumtionen i Finland överstiger produktionen. Ett av målen i regeringsprogrammet är att statsskulden ska vända neråt senast år 2015.

Hittills har skulden ständigt stigit. Finansministeriet beräknar att den kritiska gränsen, där skulden uppgår till 60 procent av BNP, uppnås under nästa år.

Vissa ekonomer framhåller redan lägets allvar.

- Om vi vill försäkra oss om vår kreditvärdighet kommer nedskärningarna redan för sent. Tillväxtutsikterna är dystra. Holland ramlade ut ur AAA-klassen när statsskulden steg över 60 procent av BNP, säger Aki Kangasharju, chefsekonom vid Nordea.

Men alla experterna tycker inte det föreligger ett akut behov av nedskärningar. Vid Löntagarnas forskningsinstitut tvivlar prognoschef Eero Lehto på att situationen är så allvarlig som vissa gör gällande.

- Regeringen har manöverutrymme. Man har höjt skulden eftersom man bland annat stött Europas krisländer. Det behovet försvinner nu. Enligt våra beräkningar stiger inte skulden över 60 procent av BNP.

Sätt fart på strukturreformerna

Många ekonomiska experter understryker att det inte kommer att räcka långt med nedskärningar under nästa år. Det viktigaste vore en grundlig förändring av strukturerna, så att skuldminskningen blir bestående.

- Det avgörande är inte hurdana siffror det blir under ett visst år, utan att den långsiktiga trenden bryts, menar Markku Kotilainen, forskningschef vid Etla.

Den nuvarande regeringens sorgebarn är kommun- samt vårdreformerna, som båda stampar på stället.

Inte råd med skattehöjningar

Skattehöjningar är det ständiga alternativet till nedskärningar och strukturreformer då den offentliga ekonomin ska balanseras. Hittills har regeringen försökt att på samma gång minska utgifterna och höja skatterna.

Vissa experter anser att skattehöjningarna har lett till minskad privatkonsumtion, som i sin tur drabbat vissa industrigrenar och handelsbranschen. Mången ekonom menar nu att skattehöjningspolitiken har nått vägs ände.

- Vi har inte råd med det, redan nu har Finland ett av världens högsta skattetryck. Exemplet Frankrike visar hur höjda skatter i stället för åtstramningar leder till katastrof, säger Aki Kangasharju vid Nordea.

Den franska socialistregeringens stora skattehöjningar har bromsat upp tillväxten och hämmat sysselsättningen. Regeringen har tvingats återta en del av de föreslagna höjningarna.

Finland rekommenderas därför att ta itu med utgifterna i stället.

- När ekonomin ska balanseras borde tonvikt läggas vid utgifterna. Mindre viktiga uppdrag borde slopas och produktiviteten förbättras, säger chefsekonom Tiina Helenius vid Handelsbanken.

Yle Nyheters enkät besvarades av tio av Finlands ledande ekonomiska experter.

Johan Jaakkola / Yle uutiset

Läs också

Nyligen publicerat - Ekonomi