Hoppa till huvudinnehåll

Grapefrukt och mediciner

Ljus grapefrukt
Ljus grapefrukt Ljus grapefrukt Bild: Yle/Public domain grapefrukt

1989 upptäckte ett svenskt-kanadensiskt forskarlag med David Bailey i spetsen, att grapefrukt i kombination med vissa läkemedel kan ge katastrofala följder. Det gäller till exempel vissa kolesterol- och blodtryckssänkande mediciner som är väldigt allmänna bland oss finländare.

Det handlar alltså inte om specifika läkemedel eller grupper av läkemedel utan om enskilda läkemedel ur ett flertal grupper. Det gör det hela svåröverskådligt, i synnerhet för en patient, men är också utmanande för en läkare. Insyn i problematiken får vi av Agneta Ekstrand (AE), avdelningsöverläkare i neurologi vid Helsingfors universitets centralsjukhus:

Enzymet CYP3A4 som metaboliserar läkemedel.
Enzymet CYP3A4 som metaboliserar läkemedel. Bild: Yle/Public domain cyp3a4

AE: Grapefrukten och grapefruktjuice innehåller ämnen som minskar olika läkemedels metabolism via ett enzym som finns i tarmen. Enzymet heter CYP3A4. Det är ett enzym som är med i metabolismen av många olika läkemedel. Om man har ätit grapefrukt eller druckit grapefruktjuice kan upptaget av vissa läkemedel mångdubblas, jämfört med normalt upptag.

CYP3A4 är en variant av proteinet cytokrom P450, ett enzym som alltså normalt deltar i metabolismen, d v s nedbrytningen av vissa läkemedel. Det kan vara direkt farligt om nedbrytningen hämmas.

AE: Det kan vara farligt. Det beror väldigt mycket på vilka toxiska, d v s giftiga verkningar en förhöjd läkemedelshalt kan ge och hur den förstärker läkemedlets effekt. Om man t ex har tagit någon blodtrycksmedicin som metaboliseras via det här enzymet och man får ett dubbelt, eller rent av ett tre- eller fyrdubbelt upptag av den här medicinen, kan det leda till att man får en alltför stor verksam dos. Blodtrycket sjunker för lågt, d v s effekten av läkemedlet blir mycket större än man har väntat eller om läkemedlet har olika biverkningar kan de förstärkas och vissa biverkningar kan ju t o m vara fatala.

Vad innehåller grapefrukt som orsakar skada?

Grapefrukt med rött fruktkött.
Grapefrukt med rött fruktkött. Bild: Yle/Public domain grapefrukt

Det är i första hand en flavanoid och en furanokumarin som kopplas ihop med detta, naringin och bergamottin. Naringin är en flavanoid som ger grapefrukten dess bittra smak. Naringin förekommer också i andra citrusfrukter och metaboliseras i människan genom enzymen CYP3A4 och CYP1A2.

Bergamottin är ett ämne som finns i grapefruktjuice. Det finns även i olja från citrusfrukten bergamott, som är en hybrid mellan pomerans och suckatcitron.
Bergamottin är också en furanokumarin. Furanokumariner eller furokumariner är en klass av organiska föreningar som produceras av olika växter. Många furanokumariner är giftiga och bildas i växter som en försvarsmekanism mot olika typer av växtätare. Den kemiska strukturen hos furanokumariner består av en furanring som är kopplad till kumarin.

När bergamottin förenas med den besläktade föreningen 6’,7’-dihydroxibergamottin anses den vara orsaken till den s k grapefruktjuice-effekten.

I studier har man noterat att det räcker med ett glas, d v s två dl fruktjuice för att se en reaktion, i något enstaka fall har det räckt med en deciliter. Avdelningsöverläkare Agneta Ekstrand uppmanar den som äter en medicin som interagerar med grapefrukt att undvika frukten helt och hållet. Effekten kan vara långvarig och i vissa fall kan det ta upp till 72 timmar innan man får en reaktion överhuvudtaget.

Förutom grapefrukt skall man se upp med pomelo, en korsning mellan pompelmus och grapefrukt, för den ger samma effekt som grapefrukt. Det samma gäller sura apelsiner, (s k Sevilla-apelsiner), medan söta apelsiner inte ger effekt. Citroner, klementiner och mandariner skall med största sannolikhet inte ge några som helst effekter.

En grupp läkemedel som ofta nämns i dagstidningar och läkares branschtidskrifter är kolesterolsänkande läkemedel, så kallade statiner. De allra vanligaste som reagerar på grapefrukt är Simvastatin, Atorvastatin och Lovastatin, där kombinationen kan ge muskelverk eller i värsta fall en nedbrytning av musklerna.

Grapefrukt med rött fruktkött.
Grapefrukt med rött fruktkött. Bild: Yle/Public domain grapefrukt

Vilka andra läkemedel skall man se upp med?

AE: De mediciner som är uppräknade i de mest allmänna källorna är vissa mot allergier och vissa antibiotikan. Där är det främst en grupp vi kallar makrolider (erytromycin, telitromycin claritromycin).

Sedan har vi vissa lugnande mediciner t ex diapam eller diazepam. Dess upptag ökar också. Om man t ex är van vid att 5 mg Diapam och dricker grapefruktsaft kan man nog bli litet trött. Om man t ex kör bil, vilket man kanske inte skall göra om man äter lugnande medel, så kan det i värsta fall gå dåligt.

Sedan har vi ett ströfall av olika mediciner, t ex en ganska vanligt använd blodtrycksmedicin, Losartan, en AT2-inhibitor, påverkas också. En ganska vanlig grupp av blodtrycksmediciner där upptaget av de flesta ökas är s k kalciuminhibitorer: felodipin, amlodipin, dilziazem, nifedipin och verpamil som är mycket vanliga mediciner. Vissa betablockerare påverkas, men inte alla. Där bör man kontrollera vilka som påverkas och vilka som inte gör det, om man tycker om att dricka grapefruktsaft på morgonen.

Olika tabletter
Olika tabletter Bild: Goodshoot.com/Ludovic Di Orio tablett

Karbamazepin som används vid epilepsier påverkas, likaså Skopolamin, som man använder mot illamående, bl a sjösjuka och illamående när man åker bil.

Vissa mediciner som används vid HIV som påverkas. Det är dock en ganska sällsynt sjukdom, som tur är, i Finland, men det är oerhört viktigt för patienter som har HIV att de får en jämn dos av sin medicinering. Och så har vi de immunsuppressiva medicinerna; Cyklosporin, Takrolimus och Sirolimus som används efter olika organtransplantationer.

Antalet mediciner som interagerar ökar

Canadian Medical Association som står i bräschen för denna forskning, listar idag, i sin journal, 85 läkemedel som interagerar med grapefrukt och antalet verkar öka. Hur skall vi tänka här?

AE: Genom att man vet hur många mediciner metaboliseras kan man göra vissa antaganden. Om man vet att en medicin metaboliseras via enzymet CYP3A4 kan man anta att grapefrukt påverkar metabolismen av den här medicinen. Alla nya mediciner som kommer ut på marknaden borde undersökas. De bör undersökas vilka interaktioner de har med andra läkemedel och vilka påverkan de har med t ex grapefruktjuice som påverkar läkemedelsupptaget.

Hur tillförlitliga är bipackssedlarna och har Agneta Ekstrand någon uppfattning om hur bra informerad man är inom läkarkåren?

AE: Nog är man informerad, men det varierar säkert från en läkare till en annan. De läkare inom bashälsovården, som är på hälsovårdscentraler och som behandlar alla typer av patienter, måste ha ett mycket brett register. Det är nog mycket som de skall hålla reda på. Det har ju kommit uppgifter på vissa läkemedel, men jag vet inte om det finns på alla läkemedel, men vissa läkemedelsföretag har satt med det i bipacksedeln när de har fått reda på de här effekterna av grapefruktsaft på deras mediciner. Läkare kan inte förutsätta att patienterna alltid läser bipacksedeln, utan bör informera om samverkan mellan grapefrukt och mediciner.

I en artikel i Aftonbladet 25.8.2009 uttalar sig överläkare på medicinkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Branth om kombinationen grapefruktjuice och potensmedlet Viagra.

Han menar, att det finns risk att blodet koagulerar och att man får ett ständigt stånd. Det kan också leda till kärlkramp och i värsta fall hjärtinfarkt. I samma artikel listas ett antal vanliga mediciner och verksamma ämnen som kan vara bra att känna till, men den finländska läkarkåren har ett bra hjälpmedel i databasen och –programmet Sfinx (Swedish, Finnish, Interaction X-referecing), som innehåller information om över 16 000 interaktioner mellan olika läkemedel, men också interaktioner mellan läkemedel och de vanliga livsmedelsprodukter, t ex mjölk, grapefrukt- och tranbärssaft. Databasen uppdateras fyra gånger per år.

Hur bra kontrolleras mediciner inom EU?

AE: EU-kontrollerna är noggranna. En del läkemedel får försäljningstillstånd i Finland först efter att de har fått tillstånd att säljas i Europa. Jag skulle inte säga att den finländska kontrollen är mera strikt än den europeiska kontrollen är, men jag tror man kan vara lugn. Det leder nog inte till att riskerna ökar.

Grapefrukter växer på träd.
Grapefrukter växer på träd. Bild: Yle/Public domain grapefrukt

Inte heller om man får för sig att köpa mediciner över nätet?

AE: Det är ju något som överhuvudtaget inte är rekommenderat att man skall göra. Där ju risken att medicinerna inte är framställda på ett lika kontrollerat sätt och av ett väl övervakat läkemedelsföretag. Det har också visat sig med vissa mediciner som man köper över nätet inte innehåller det verksamma ämnet som man tror att man köper. Man kan bli lurad. Så det rekommenderar jag nog inte.

Många mediciner, som man får enbart på recept i Finland, kan köpas utan recept i Europa, och förstås också i andra länder världen över. Då skulle jag ändå tro att om det är kända läkemedelföretag som är de samma som levererar till Finland så kan man vara ganska trygg. Där är då risken att, om man t ex har annan medicinering, att man i misstag kombinerar sådana mediciner som inte är riktigt lyckade tillsammans.

Du som vill fördjupa dig i interaktioner mellan läkemedel och metaboliska processer via bl a enzymet CYP3A4 kan ta del av den svenska databasen Fakta för förskrivares (FASS) hemsida. Sidan motsvarar finländska Pharmaca Fennica.

Strömsö

Bilder på Instagram

Vi i rutan

  • Camilla Forsén-Ström

    Camilla Forsén-Ström

    Konstexpert
  • Elin Skagersten-Ström.

    Elin Skagersten-Ström

    Redaktör

    Programledare för Strömsö.

  • Jonas Sundström, Strömsön juontaja.

    Jonas Sundström

    Programvärd och redaktör

    Programvärd på Strömsö. Juontaja kahdella kielellä Strömsön lifestyle-ohjelmassa. Ta gärna kontakt på jonas.sundstrom@yle.fi.

  • Jim Björni

    Jim Björni

    Redaktör
  • Lee Esselström

    Lee Esselström

    Redaktör

    Redaktör och hantverksexpert på Strömsö.

  • Owe Salmela.

    Owe Salmela

    Florist
  • Örtexpert Alexandra De Paoli

    Alexandra De Paoli

    Örtterapeut

    Örtterapeut och journalist, uppvuxen i Stockholm men numera bosatt i norra Sverige.

  • Porträtt på Strömsös kock Anders Samuelsson med skog i bakgrunden

    Anders Samuelsson

    Kock

    Jag är Strömsös kock. I köket gillar jag hållbarhet och ekologiska världen, och satsar gärna på det skandinaviska köket i kombination med nya smaker. På fritiden gillar jag friluftsliv och skidåkning.

Nyligen publicerat - Strömsö

  • Så gör du krispiga vegetariska burgare med biff av bondbönor

    Den här versionen är dessutom glutenfri.

    Så gör du krispiga vegetariska burgare med biff av bondbönor Gott och lätt. Jag brukar koka en stor sats bönor och frysa in i passliga påsar. Inhemska bondbönor är dessutom ett stort plus. Jag har hittat på receptet och freestylar alltid, så måtten är riktgivande. Men supergott att äta som hamburgare. Gott med t.ex. salsa och crème fraiche.

  • Femte veckomenyn – Vegval

    Era bästa vegetariska vardagsrätter.

    Den femte och sista Vegvalsveckan bjuder bland annat på den perfekta biffen för vegetariska burgare, gjord på inhemska bondbönor. Tack till Anna-Karin Almén, Linda Råholm och Anne Kiuru för recepten.

  • Smakrik rotsakssoppa med röda linser

    Min fyraårings favoritsoppa.

    Smakrik rotsakssoppa med röda linser Det här är enkelt, snabbt och billigt. Soppan går att variera beroende på vad man har för grönsaker hemma och vilka kryddor man väljer. Hos oss är soppan 4-åringens absoluta favoritmat, så den passar garanterat hela familjen.

  • Mustig tomatgryta med säsongens grönsaker

    En enkel multifunktionell gryta som är lätt att variera.

    Mustig tomatgryta med säsongens grönsaker Enkelt av säsongens ingredienser! Grytan är multifunktionell, passar också till t.ex. stekt lax (ersätt då vegetabilisk fond med fiskfond och tillsätt 1/4 tsk fin havssalt i grytan). Som sådan fungerar den bra tillsammans med potatis och broccoli. Har själv utvecklat receptet med devisen "enkelt är gott".

  • Fresta med festliga potatisknyten – Pakoras med grön chutney och mangold

    Indisk fingermat i Anders Samuelssons tappning.

    Fresta med festliga potatisknyten – Pakoras med grön chutney och mangold Det här är potatis i en form som du inte tidigare upplevt. Frasiga friterade knyten eller pakoras kommer urspungligen från Indien. Potatispakoras kan serveras med valfritt tillbehör. Här med en smakrik grön chutney och en stuvning på mangold. Går också bra med t.ex.

  • Bjud på krämig gratäng med äggplanta och parmesan

    En rätt som har potential att bli vegetarisk familjefavorit.

    Bjud på krämig gratäng med äggplanta och parmesan Gillar din familj lasagne så tycker ni antagligen också om det här. Det här är ett utmärkt sätt att använda aubergine i vardagen.

  • Surkål och andra mjölksyrade produkter är som balsam för magen

    Så tar du tillvara vitkål och kålrot

    Surkål är lite som vardagsmatens schweiziska armékniv. Mycket användbar i både grytor, soppor och sallader eller varför inte som fyllning i en hamburgare. Surkål innehåller både C-vitamin och även mjölksyrebakterier, precis som Anders kålrotskimchi. Här kan du läsa mera om mjölksyrning.

  • Baka lökpaj med franska influenser

    En smakrik och billig paj med fin färg från rödvin.

    Baka lökpaj med franska influenser Pajen är fyllig, ganska lätt att tillverka och det röda vinet ger en fin färg till den, för att inte tala om smaken. Mari Tiensuu Ingredienser Botten: 3 dl vetemjöl 1 tsk salt 100 g smör 1 dl kallt vatten. Fyllning: 6 gula lökar 2 msk olja 2 dl rött vin 1/2 citronsaft

  • Fjärde veckomenyn – Vegval

    Era bästa vegetariska vardagsrätter.

    Vi har glädjen att presentera Vegvals veckomeny nummer 4, med era bästa vegetariska vardagsrecept. Tack till Samuli Laurikainen, Erica Rönngård, Sari Pylsy och Mari Tiensuu för recepten.