Hoppa till huvudinnehåll

Mer undervisning i läsning behövs i högstadiet

Katarina Rejman
Katarina Rejman forskar kring litteratur i modersmålsundervisningen i högstadiet Katarina Rejman Bild: Yle/Roger Källman katarina rejman

Tonåringar borde få undervisning i läsning i högre grad. Man räknar med att de kan läsa, men alla unga människor i högstadiet är inte goda läsare. - Det finns brister i lässtrategierna, säger FM Katarina Rejman.

Rejmans doktorsavhandling om litteraturens potential i modersmålsundervisningen läggs fram vid Pedagogiska fakulteten i Vasa på fredag.


- Det är inte ett typiskt finländskt fenomen. Vi ser samma sak i hela Norden. Det undervisas inte i läsning i högstadiet längre, säger Rejman.

Svårt läsa Runeberg

Det här innebär bland annat att de gamla klassikerna av t.ex. JL Runeberg blir allt svårare att ta till sig.

- Det krävs en god läsförmåga för att läsa Runeberg. Lärarna borde lära ut strategier och läsa mer tillsammans med eleverna. En gammal text är skriven på ett annorlunda sätt, men kan ändå ha en god berättelse. Det är lite som japansk film, inte så lätt att ta till sig, men när vi förstår oss på den kan vi säga att genren är fantastisk, säger Katarina Rejman.

Avhandlingen heter "Litteratur och livskunskap - modersmålslärarens berättelse om undervisningen i årskurs 7-9". Rejman har intervjuat nitton modersmålslärare och har själv lång erfarenhet av att jobba som modersmålslärare. Litteraturen ges mycket utrymme i modersmålsundervisningen i Finland. Och läroplanen ger lärarna stor valfrihet.

- Lärarna har stor frihet att välja författare, genrer och bestämma vilken litteratur de ska ta in i undervisningen och hur mycket tid som ska ägnas åt den. Det är roligt att litteraturen har tyngd. Lärarna är kunniga och har läst litteraturvetenskap, men undervisningen kan variera mycket mellan olika skolor i och med den stora valfriheten, säger Rejman.

Guillou och Zlatan

Det är mycket ungdomslitteratur, lite deckare, mycket svensk och också finlandssvensk litteratur som tas upp i undervisningen i högstadiet i dag. Katarina Rejman säger att det verkar finnas en gemensam uppfattning om vilka böcker som ska läsas trots att det inte finns utskrivet. I intervjuerna nämnde alla lärare att de använder texter ur Jan Guillous Ondskan.

- Det är intressant, samma sak gäller också för lärarna i Sverige. Där finns något i boken som fascinerar unga människor och som också tilltalar pojkar. Och boken är inte så tjock. Tjocka böcker skrämmer unga människor, säger lärarna. Nu kommer också boken om Zlatan väldigt starkt in, säger Rejman.

Också poesi intresserar.

- Man skriver mycket poesi i högstadiet. Lärarna säger att särskilt pojkar kan gå igång på haiku och rocklyrik med tonsatta texter.

Rejmans doktorsavhandling tar också upp den nya läroplanen, som borde ge mer stöd åt lärarna, samt vikten av fortbildning.

- Fortbildningen är viktig. Det kommer hela tiden ny forskning och nya texter. Också lärare behöver känna sig uppdaterade, Läraryrket är ganska ensamt så det behövs forum där de kan utbyta tankar och hänga med i utvecklingen, säger Rejman.

Katarina Rejman är hemma från Borgå och har jobbat som modersmålslärare vid Strömborgska skolan.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten