Hoppa till huvudinnehåll

Norsk regionalpolitik: Hela landet bebott

Fiskare på Røst i Lofoten
Yrkesfiskarna blir färre i Norge men fiskodling kommer i stället. Fiskare på Røst i Lofoten Bild: Patrick Holmström lofoten

Den lilla nordnorska kommunen Skjervøy ute i havsbandet några timmar med bil från Tromsø är ett exempel på hur en målmedveten statlig regionalpolitik och innovativt tänkande kan ge välstånd i glesbygden.

Skjervøy är en kommun ungefär hälften så stor som Malax eller Ingå. Allra största delen av de 2 900 invånarna bor i kommunens tätort med samma namn. Kommunen är största arbetsgivare med 450 anställda.

Den största privata arbetsgivaren är Norges ledande och världens näststörsta laxproducent Lerøy som har ett laxslakteri i tätortens centrum. Där jobbar cirka 130 personer. I Finland äger moderbolaget partihandeln Jokisen Eväät som numera heter Lerøy Finland.

Skjervøy i Nordnorge
Omkring 70 procent av Skjervøys ekonomi kretsar kring fisk. Skjervøy i Nordnorge Bild: Patrick Holmström skjervöy

Lerøy Auroras laxslakteri i Skjervøy
Det ökande arbetskraftsbehovet på Lerøys laxanläggning tryggas med utländsk arbetskraftsinvandring. Lerøy Auroras laxslakteri i Skjervøy Bild: Patrick Holmström skjervöy

Anslag på norska och rumänska på Lerøy Auroras slakteri i Skjervøy
Tvåspråkig instruktion på Lerøys fabrik. På norska och rumänska. Anslag på norska och rumänska på Lerøy Auroras slakteri i Skjervøy Bild: Patrick Holmström skjervöy

Fiskodling blir allt viktigare på bekostnad av det traditionella kustfisket och steg 2013 till 70 procent av de norska fiskexportintäkterna från 60 procent året innan.

Fakta: Fiskare i Norge

Andel deltidsfiskare i procent (%)

  • 2003. 18 651 (26%)
  • 2004. 17 342 (24%)
  • 2005. 15 532 (21%)
  • 2006. 14 728 (22%)
  • 2007. 14 034 (22%)
  • 2008. 13 537 (22%)
  • 2009. 13 229 (21%)
  • 2010. 12 993 (21%)
  • 2011. 12 768 (20%)
  • 2012. 12 048 (19%)
  • 2013. 11 577 (18%)

Antalet fiskare minskade med 35 % 2003-2012.

Källa: Fiskeridirektoratet

Antalet fiskare på hel- och deltid minskar samtidigt kontinuerligt och i mycket snabbare takt än i Finland.

Fakta: Fiskare i Finland

Andel deltidsfiskare i procent (%)

  • 2003: 2 709 (63%)
  • 2004: 2 392 (65%)
  • 2005: 2 223 (66%)
  • 2006: 2 122 (68%)
  • 2007: 2 059 (68%)
  • 2008: 2 079 (68%)
  • 2009: 2 077 (71%)
  • 2010: 2 195 (72%)
  • 2011: 2 199 (76%)
  • 2012: 2 155 (75%)
  • 2013: Uppgifter ej tillgängliga

Insjöfiskarna är inte med i tabellen, eftersom statistiken är bristfällig. År 2012 fanns det 383 registrerade yrkesfiskare i Insjöfinland.

Antalet fiskare minskade med 20 % 2003-2012.

Källa: Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet

Största delen av Lerøys produktion i Skjervøy är vanlig lax och laxfilé som går på export främst till Ryssland, men fabriken har dessutom varit innovativ och skapat det exklusiva varumärket Aurora Salmon, som är inriktat på marknaden i Japan och som blir mer och mer efterfrågat där.

Finessen har varit att definiera målgruppen i det fiskälskande Japan, ta den bästa laxen, krydda den med fina bilder av dramatiska fjäll, kalla fjordar och - framför allt - det mytomspunna norrskenet och se till att fisken kommer extra snabbt till kunderna i Japan. Till det använder man Finnairs flyg.

Arbetskraftsinvandring

Redan en kort tur i Skjervøys centrum visar att kommunen mår bra. De offentliga byggnaderna är välskötta. Välståndet grundar sig på en blomstrande lokal fiskindustri och en fördelaktig statlig politik som gynnar både arbetsgivare och arbetstagare i denna region.

Fiskindustrin kräver allt mer arbetskraft och den finns inte lokalt, alltså måste den importeras. Ungefär hälften av laxanläggningens arbetstagare kommer från utlandet, främst Rumänien.

- Vi har mycket liten omsättning på arbetskraft. Många av våra utländska anställda har slagit sig ner här och bildat familj, säger produktionschefen Tore Pedersen på Lerøyfabriken.

På arbetslistorna kan man se att de utländskt klingande namnen är många också bland förmännen.

- Skjervøy kommun är glad över dessa nya landsmän, har ordnat med vuxenutbildning i norska och är överlag positivt inställd till dem och deras insats för vår kommun, framhåller Skjervøys högsta politiska ledare (ordfører) Torgeir Johnsen.

Oljeäventyret väntar

Den statliga multinationella oljejätten Statoil kommer de närmaste åren att bygga ut olje- och gasutvinningen utanför Nordnorges kust betydligt och det ser Torgeir Johnsen fram emot. Hans kommun ligger redan från tidigare väl placerad i närheten till fiskefält och bra områden för fiskodling.

- Vi ligger också strategiskt väl placerade med tanke på oljeindustrins intåg i Nordnorge, säger Johnsen.

Den kraftigt expanderande oljenäringen i norr kommer att behöva tusentals nya arbetstagare, framför allt ingenjörer. Det norska ingenjörsfacket gick i somras ut med ett initiativ för att locka ingenjörer från Finland till Nordnorge.

Staten stöder arbetsgivarna

Till skillnad från Finland där grundbulten i regionalpolitiken är statsandelarna som ges till kommunerna för att trygga den offentliga servicen är det viktigaste instrumentet i norsk regionalpolitik ett stöd till arbetsgivarna.

Som arbetsgivare i det glest bebodda nordligaste Norge (norra delarna av Troms fylke och Finnmark) dit Skjervøy hör betalar man noll procent i arbetsgivaravgifter jämfört med den högsta satsen 14,1 procent i exempelvis Oslo-, Bergen-, och Trondheimområdena i landets tätare befolkade södra del.

Systemet kallas differentierad arbetsgivaravgift (differensiert arbeidsgiveravgift) och har existerat i olika former sedan 1975 då det infördes några år efter att landet börjat utvinna olja i Nordsjön och få inkomster därifrån. Meningen är att skapa arbetsplatser även i de utsatta regionerna och den vägen hålla hela landet bebott.

Löntagare i Nordnorge stöds också genom en något lägre skattesats än i landets övriga delar.

Att hålla hela landet bebott har sedan 1970-talet varit statsmaktens uttalade politik. Senast uttalades detta i ett meddelande till Stortinget i mars 2013 och den nya regeringen har sagt sig fortsätta på samma linje.

- Det har i alla år varit bred politisk enighet om systemet med differentierad arbetsgivaravgift, säger statssekreterare Jardar Jensen i det norska kommunal- och moderniseringsministeriet till Yle Nyheter.

Långa avstånd

Flygbolaget Widerøes Bombardier Dash-8 100
Flygbolaget <a href="http://www.wideroe.no/">Widerøe</a> sköter största delen av Norges lokala flygtrafik, bland annat med Bombardier Dash-8 100. Flygbolaget Widerøes Bombardier Dash-8 100 Bild: Widerøe's Flyveselskap wideröe

Utan denna enighet är det mycket möjligt att Nordnorge hade avfolkats i rask takt de senaste decennierna.

Jämfört med grannländerna är Norge nämligen mycket svårframkomligt på grund av fjällterrängen och fjordarna som går djupt in i landet. En stor del av den dagliga lokaltrafiken i norr sköts med flyg och den legendariska kustlinjen Hurtigruten.

Avstånden (karta) och flygtiderna är också långa.

Från Nordnorges största stad Tromsø till huvudstaden Oslo är flygtiden cirka två timmar, jämfört med 1 timme 20 minuter från norra Finlands största stad Rovaniemi till Helsingfors.

Flyget från Ivalo tar cirka 1 timme 40 minuter till Helsingfors, medan invånarna i Kirkenes tvingas sitta på Osloflyget i två timmar vid direktflyg och över tre timmar om planet mellanlandar i Tromsø.

Norsk lax flyger till Japan på blåvita vingar
Bäst att kolla datum på fisken
Sjökokta räkor - lyx från det kalla djupet

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes