Hoppa till huvudinnehåll

"Hur kan en gemensam förvaltning göra någonting bättre?"

Thorolf Sjölund från Kyrkslätt, Veronica Rehn-Kivi från Grankulla och Christel Liljeström från Sibboär skeptiska til planen Bild: Yle/Malin Ekholm thorolf sjölund

Det program för de svenska tjänsterna i metropolen som Marcus Henricson presenterade på kommunförbundet på tisdag togs emot med viss misstänksamhet bland representanterna för de mindre kommuner som berördes av förslaget.

I Esbo, Vanda och Helsingfors är man rörande eniga om att bättre lösningar behövs men i Kyrkslätt, Grankulla och Sibbo där servicen redan fungerar bra på svenska har man svårt att se att en gemensam förvaltning kunde innebära några som helst förbättringar.

-Jag är emot separata lösningar för de svenskspråkiga säger Veronica Rehn-Kivi stadsstyrelsemedlem (SFP) i Grankulla. Om svenskspråkiga får vård i separata enheter är det lätt hänt att tvåspråkiga väljer det som är närmast och då är det svårt att motivera behovet av vård på svenska.

Problemen med rekrytering var ett annat frågetecken.

-Vi har redan i dag svårt att rekrytera svensk personal, hur ska det bli möjligt att få folk till helt svenskspråkiga enheter frågade sig Thorolf Sjölund (saml.) kommunfullmäktigemedlem från Kyrkslätt.

Det största frågetecknet gällde ändå vad de kommuner som redan erbjuder service på svenska har att vinna.

- Om man tänker på de enorma skillnader i utbud som finns mellan de olika kommunerna i den här utredningen har jag svårt att se hur en gemensam förvaltning kunde göra något bättre för oss i Sibbo, sade Christel Liljeström (SFP).

Servicesedel och tredje sektorn välkomna

Men allt är inte dåligt till exempel förslaget om att använda servicesedlar fick beröm, bland annat av Torolf Sjölund

-Den här sedelmodellen är kanske det som tilltalar mig mest, det är kanske någonting som skulle löna sig att utveckla.

Också öppningen upp mot tredje sektorn fick beröm.

-Visst är det bra att ta in tredjesektorn. Om Sibbo växer ytterligare kommer kommunens egen service inte att räcka till och då är det bra att vi får hjälp av den tredjesektorn säger Christel Liljeström.

För Veronica Rehn-Kivi var rapportens främsta förtjänst att den blev gjord.

Läs också