Hoppa till huvudinnehåll

Jan-Olov kämpar för att få invalidpension

Systemet med försäkringsläkare ska bli genomskinligare och därför ska försäkringsläkarna börja ge skriftliga motiveringar till varför de avslår en ansökan om sjukpension. Vid patientorganisationerna tycker man ändå att det fortfarande råder en atmosfär av hemlighetsmakeri kring hela systemet.

Molpebon Jan-Olov Carlson har varit sjukskriven sedan år 2006 och han väntar fortfarande på att försäkringsbolaget ska bevilja honom invalidpension. Hittills har han fått avslag på alla ansökningar.

- Jag har läkarintyg som säkert skulle räcka till tre invalidpensioner, men försäkringsläkarna tycker tydligen att jag fortfarande kan jobba, säger Carlson.

Carlson blev opererad för en tumör i huvudet och efter det blev han döv på ena örat och balansen försämrades.

- Jag kan inte stå, inte sitta och inte springa. Nej, det är inte alls bra, säger Carlson.

Under årens lopp har Carlsson samlat på sig en hel hög med läkarintyg på att han inte är arbetsförmögen. Han har nervskador i båda benen på grund av diskbråck och neurologen skriver i sitt utlåtande att han lider av svåra balansproblem och svindel. Men försäkringsläkaren, som är med och fattar beslut om invalidpensionen, har en helt annan åsikt om Carlsons hälsotillstånd.

- Försäkringsläkaren skriver att jag nästan inte har några balanssvårigheter alls, medan de andra läkarna skriver att jag har svåra balansproblem. Jag har en hel mapp med intyg från olika läkare, samtliga specialister, säger Carlsson.

Försäkringsläkarna ska börja ge skriftliga motiveringar

Social- och hälsovårdsministeriet får ta emot många klagomål som påminner om Carlsons, och därför har en arbetsgrupp funderat på hur försäkringsläkarsystemet kan utvecklas. Rapporten presenterades i dag och den mest konkreta förbättringen är att försäkringsläkarna nu ska börja ge skriftliga motiveringar till sina beslut. Försäkringsläkarna ska också förklara vilka frågor som har påverkat bedömningen vilket de inte har behövt göra tidigare.

Social- och hälsovårdsminister Paula Risikko tycker att det är ett stort framsteg att det här nu skrivs in i lagen.

- Folks rättsuppfattning har nog prövats. Det är klart att om man inte får en motivering, så börjar man ifrågasätta varför ens ansökan har avslagits, säger Risikko.

Vid social- och hälsovårdsministeriet ska man nu också börja jobba för att få hela systemet med försäkringsläkare mera genomskinligt, bland annat med informativa webbsidor. Patienten ska få mera insyn och känna att hon är delaktig i alla faser av processen.

Arbetsgruppen föreslår också att de vårdande läkarna och försäkringsläkarna ska ha mer kontakt med varandra - bland annat för att försäkringsläkarna ska få mer information om patientens hälsotillstånd.

"Det finns fortfarande en atmosfär av hemlighetsmakeri"

Men vid patientorganisationen "Rättigheter för försäkrade" är ordförande Hannu Kukkonen inte alls nöjd. Han tycker att det behövs mera drastiska förändringar, som till exempel att försäkringsläkaren alltid träffar patienten. Nu bedömer försäkringsläkaren en patients arbetsförmåga på basis av den vårdande läkarens utlåtanden.

- Läkaren måste ju kunna ställa flera klargörande frågor till patienten om hälsotillståndet då man ska fatta beslut om till exempel sjukpensioner och rehabilitering,säger Kukkonen.

Han tror inte att förändringarna leder till att systemet blir särskilt mycket genomskinligare.

- Fortfarande finns det en atmosfär av hemlighetsmakeri kring hela systemet med försäkringsläkare, säger Kukkonen.

Också försäkringsdomstolen nobbar Carlson

Jan-Olov Carlson har inte heller stor tilltro till att arbetsgruppens förslag ska förändra hans situation. Carlson har försökt få upprättelse i flera olika instanser och bland annat fört sitt ärende till försäkringsdomstolen två gånger, men båda gångerna har han fått avslag.

- Den som blir opererad så att balansnerven blir kapad på två ställen blir inte återställd så att han kan gå tillbaka till arbetet som vanligt. Det finns ingen som gör det, säger Carlson.