Hoppa till huvudinnehåll

Sibbobo håller lägenheter i väntan på flyktingar

"Bo-Erik" vill gärna att Sibbo får sina flyktingar snart Bild: Yle/Eva Lamppu sibbobo

De första syriska kvotflyktingarna kommer till Finland tidigast i höst. I Sibbo, där man vid årsskiftet beslutade att igen börja ta emot kvotflyktingar, ser tidtabellen ut att orsaka besvikelse.

- Just då processen var igång i kommunen så talades det mycket om situationen i Syrien. Jag tror att det påverkade det att man ställde sig positiv i alla sammanhang, säger social- och hälsovårdsdirektör Leena Kokko i Sibbo.

Utöver krisen i Syrien påverkades det positiva beslutet också av att några Sibbobor erbjöd kommunen hyreslägenheter. Bostadsbristen har varit en stor orsak till att Sibbo inte på tjugo år har tagit emot enda kvotflykting.

- Jag är själv en krigsänkas barn, och ute i världen har jag ganska många fadderbarn som vi har besökt. Jag har sett hur folk bor, också flyktingar. Kanske mitt hjärta därför lite ömmar för dem som har det sämre, när jag ändå själv har lyckats få det ganska bra i livet, säger en av de här Sibboborna, som vill vara anonym och som vi därför kallar Bo-Erik.

Bo-Erik deltog av intresse i en informationskväll om kvotflyktingar i höstas.

- Det råkade sig att jag hade en lägenhet ledig, så jag sade att jag kan hyra ut den om det behövs. Den dåvarande flyktingkoordinatorn granskade och godkände lägenheten. Sedan dess har jag bjudit ut en lägenhet till, säger Bo-Erik.

Nästan var tredje kommunplats fattas

Från och med i år blir det för Sibbos del 20-25 flyktingar vart tredje år.

Enligt Kokko är man beredd på att ta emot flyktingar redan före sommaren. Och gärna tar man emot just syrier, eftersom det är dem man inställt sig på i kommunen, även om det inte nämns i beslutet.

Syrierna kommer ändå inte att komma till Finland förrän tidigast i höst. Och det kan dröja, säger migrationsdirektör Kristina Stenman vid Inrikesministeriet.

Först i slutet av mars åker myndigheterna på sin första resa för att välja de flyktingar som ska komma hit.

Också i andra kommuner har det fattats positiva beslut. Enligt Stenman har diskussionen och nyhetsbilderna från Syrien påverkat både medborgare och politiker.

Men nästan var tredje kommunplats - 200-300 platser - av årets extra stora kvot på 1 050 flyktingar fattas fortfarande - trots att staten betalar extra ersättningar.

- Jag är fortfarande positiv. Vi vet att det är många diskussioner på gång i kommunerna, och säkert diskuteras det också i huvudstadsregionen. Jag tycker ändå att det överlag har skett en ändring i attityden till det positiva gentemot kvotflyktingar. Diskussionen i kommunen är positivare, säger Stenman.

De övriga flyktingarna i årets kvot kommer från bland annat Kongo, Afghanistan och Sudan. Det finns flyktingar från andra länder än Syrien som kunde placeras med snabbare varsel.

Men Leena Kokko vet inte vad reaktionen är om NTM-centralen erbjuder kommunen flyktingar av andra nationaliteter. Det är nu diskussionen med NTM-centralen ska börja.

- Den uppfattningen (att det skulle bli syrier) fick jag när det diskuterades och det var mycket tal om Syrien. Det här är en sak som ska diskuteras fram, både vad man tycker i kommunen, men också med NTM-centralen, säger Kokko.

Förståelse för krav

Kristina Stenman säger att kommuner kan och ofta kommer med önskemål gällande nationalitet. Men önskemålen ska kunna motiveras.

Hur är det då med andra krav? Som att flyktingarna helst ska vara friska och krya som kommundirektören i Heinola sade i går.

Kristina Stenman har förståelse för kraven eftersom de kan basera sig på kommunens möjligheter att sköta vissa tjänster. Men det är humanitära principer som styr valet av kvotflyktingarna.

- Vi ser inte att kraven ökar, det kanske handlar mer om att man i kommunen tvivlar på att servicesystemet klarar av bördan. Överlag är flyktingar ofta unga och motiverade till att anpassa sig, och det som jag själv upplevt är att den enorma motivationen i många fall kan övervinna både stora trauman och hälsoproblem, säger Stenman.

För Bo-Erik i Sibbo orsakar ändå dröjsmålet huvudbry. Han håller som bäst två lägenheter tomma för flyktingar - han trodde han skulle ersättas för hela den tiden de står tomma.

- Tyvärr så har man inte betalat någonting. Det ser ut att dröja också i fortsättningen, så frestelsen att hyra ut den på fria marknaden börjar bli ganska stor, säger han.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes