Hoppa till huvudinnehåll

Pengabrist i skolorna skapar nyhjälplöshet

Lektion i huslig ekonomi
Lektion i huslig ekonomi Bild: YLE Bildtjänst Mika Kanerva. hussatimme

Bristen på pengar i skolorna skapar hjälplösa medborgare, som inte längre får lära sig grundläggande vardagskunskaper, varnar lärarfacket OAJ.

Lärarfacket OAJ skriver i ett pressmeddelande att nedskärningarna inom utbildningssektorn har lett till att grundskolan inte längre klarar av att uppfylla sin roll och sköta alla sina uppgifter.

När också materialutgifterna har skurits ner till miniminivå, klarar skolan inte längre av att uppnå sina uppfostringsmål. Det här leder till att de ungas möjlighet att lära sig nya saker genom att uppleva, göra och inse saker, helt försvinner. Det här skriver OAJ i ett pressmeddelande.

- Följande steg är att man lär sig matlagning på nätet. Tyvärr är det inte långt dit längre, eftersom det finns mycket knappt om pengar som är till för att inhandla råvaror för undervisningen i huslig ekonomi, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

Färska grönsaker snart för dyrt

Enligt uppgifter som OAJ har samlat in från olika landskap har till exempel mjölk inte använts på länge inom huslig ekonomi i vissa kommuner. Färska grönsaker begränsas endast till kål och morot, eftersom sallad och tomater kostar för mycket, och att tillreda kött har blivit sällsynt, oftast är de då frågan om maletkött.

- Pengarna räcker inte heller till för möbler eller teknisk utrustning av olika slag. Det finns skolor där närmare tjugo elever delar på en dator, där skolböckerna återanvänds i över tio år och där biblioteken inte längre fylls med nya böcker. Skolorna gör allt mer sällan utfärder, och simundervisningen kan upphöra i flera år, fast det ingår i undervisningsplanen, säger Olli Luukkainen.

Skolan förlorar sin uppfostrande roll

Kommunernas statsandelar skärs ner med över 1,1 miljarder euro fram till 2015. För grundutbildningen innebär det en minskning med 250 miljoner euro.

- Det här leder till att skolundervisningens betydelse för centrala medborgarfärdigheter och för arbetslivet krymper, när den istället borde blir större. I festtal nämner man ofta vikten av så kallade it-samhällskunnande, men handlingarna går ofta i helt motsatt riktning.

Läs också