Hoppa till huvudinnehåll

Efterfrågan på öppen data ökar

Asta Manninen är chef vid Helsingfors faktacentral. Bild: YLE/Ted Urho faktacentralen

Kolla bussen via Reseplaneraren. I vilket bibliotek hittar jag min bok? När kommer plogbilen? Tack vare öppen data får vi blixtsnabbt svar på dessa frågor, säger Asta Manninen.

Helsingfors faktacentral, där Manninen är chef, sitter på en massiv mängd data. Data om inkomster, utgifter, kultur, transport och allt annat som går att mäta kvantitativ. För ett par år sedan valde staden, tillsammans med Esbo, Grankulla och Vanda att öppna sin data för invånarna.

- Användningen har ökat exponentiellt, och kommer att öka. Öppen data är ett måste, om du tänker på hur världen utvecklas.

Poängen att spara invånarnas tid

Som ett exempel på hur öppen data utnyttjats effektivt är biblioteksväsendets Helmet.

- Allt det väldiga biblioteksmaterialet har du i din ficka, och kan kolla var boken du vill ha finns, och sparar på så vis tid, säger Manninen.

Hon tippar att nästa praktiska tillämpning kommer att finnas inom hälsovården, specifikt när det gäller att köa.

-Några utvecklare funderar nu på hur man kunde greppa köandet, på så sätt att man inte behöver öda sin tid utan får några alternativ.

Säkerhet och integritet

Tumregeln för den data som staden öppnar upp är att den ska vara offentlig och att ingen ska kunna bli identifierad.

Tittar man till exempel på spridningen över hur många svenskspråkiga det finns i ett kvarter eller en stadsdel så måste det på det område man zoomar in finnas tillräckligt många för att ingen enskild person kan identifieras.

- Användaren ser hur data samlats in, vem som gjort det och hur den uppdateras. Personalen fortbildas hela tiden, så vi jobbar seriöst och omsorgsfullt, poängterar Manninen.

Har det funnits situationer där sån data som inte är offentlig har slunkit med bland det öppna?

-Nej, inte hittills.

Webbplatsen hittas här!

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen