Hoppa till huvudinnehåll

Tove Jansson läser noveller ur Dockskåpet

Tove Janssons novellsamling "Dockskåpet" från 1978 handlar om människors liv och roller. På ett avskalat sätt målar Tove Jansson fram otillfredställda drömmar, hopp, ensamhet och svårigheten att nå varandra.

Dockskåpet är en novellsamling av Tove Jansson från 1978. Novellerna handlar om människor och deras liv, förhållanden, roller och otillfredställda drömmar.

Den första novellen "Apan" presenterar en bitter skulptör som väntar på recensioner och tar ut sitt förakt och hat på sin tama apa och förbipasserande människor.

I "Tidsbegrepp" har en man vuxit upp med sin mormor som har ett egenartat förhållande till tiden. För henne är det inte så viktigt när man är vaken och när man sover. Nu är mannen medelålders och skall resa med mormodern till Alaska. Han gruvar sig för resan och mormoderns trötthet. Eller är det snarar mannen som har ett märkligt begrepp om tiden?

I "Dockskåpet" stiftar vi bekantskap med ett äldre manspar. Den ena har blivit pensionerad och börjar bygga på ett livsprojekt: ett dockskåp. Novellen behandlar svartsjuka, oro, ensamhet och parförhållandet.

"Lokomotiv" är en skräcknovell om en man som fascineras av lok, men aldrig har rest med tåg. Han har heller aldrig talat med kvinnor förrän han träffar en skrämmande kvinna. Men händer detta eller är allt bara en fantasi?

Novellen "En berättelse från Hilo, Hawai" visar med humor och vänlighet mötet mellan en barägare och en fattig ryggsäcksturist som kommer till en liten håla för att uppleva det autentiska Hawai.

De tre systrarna som har emigrerat till USA i novellen "Ett minne från det nya landet" lever ett strävsamt, torftigt och ensamt liv. Syskonen kan inte heller tala med varandra. Storasystern längtar hem till Finland och den yngsta systern vill ha kärlek och uppskattning.

"White lady" är en underbar novell om tre äldre kvinnor som skall ut och roa sig på en restaurang. På ett avväpnande sätt, med humor och ömhet målar Tove Jansson fram gammal vänskap och ålderdom, minnen och de ungas ointresse.

Huvudpersonen i ”Konst i naturen” är en gammal vaktmästare på en konceptuell konstutsällning i den fria naturen. En kväll har ett grälsjukt par stannat på museiområdet.

I "Huvudrollen" förbereder sig en skådespelare för sin roll genom att plocka i sär en släktings personlighet och använda sig av den.

"Blomsterbarnet" är en berättelse om en kvinna som aldrig mognat. När hon kommer tillbaka från ett liv utomlands är tonårsvänskapen bara en dröm.

”Den stora resan” är en vacker och mångbottnad berättelse om modersbindning och homosexuell kärlek som inte får visas. Och om drömmen om det stora och spännande äventyret

(Novellen "Serietecknaren" som ingår i boken finns inte som uppläsning.)

Informationsruta

Svenska Yle har nått en överenskommelse med Moomin Characters så att vi under Tove Janssons jubileumsår 2014 kommer att publicera en stor mängd unika högläsningar av Tove Janssons verk som läses av henne själv. Tove Jansson läser såväl noveller som muminböcker.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Vinterväder 1987

    Köld har vi redan haft tillräckligt, men snön är välkommen.,

    Hurudant var vädret vintern 1987? Meteorologerna Kenneth Holmlund och Liisa Fredriksson ger prognoser

  • Är det hälsosamt att sporta i iskyla?

    Anders Wahlberg springer inte om kvicksilvret går under -20.

    I januari 1985 var det rekordkallt. Sportmagasinet tar reda på om det är farligt att sporta i temperaturer på under -15 grader.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet