Hoppa till huvudinnehåll

Tyskt lärlingssystem förs ut i världen

I Tyskland och det övriga tyskspråkiga Europa bygger yrkesutbildningen i hög grad på ett etablerat lärlingssystem. För företagen ger systemet anställda med exakt det kunnande firman vill ha. För lärlingarna är den största fördelen att utbildningen oftast leder till ett fast jobb. Tyska firmor som etablerar produktion i utlandet, tar ofta utbildningssystemet med sig.

När man kommer in möts man av lukten av bränd metall. Omkring trettio lärlingar arbetar vid svarvar, borrmaskiner och skruvstäd. Alla förutom lärarna verkar vara yngre än tjugo. Alla är klädda i firmans gröna arbetskläder. Firman heter Schaeffler och man tillverkar olika rullningslager, bland annat kullager. Därtill kommer komponenter för bilindustrin.

Vid en av svarvarna står Nina Alber. Hon är inne på sitt första lärlingsår och vid Schaefflers utbildningscenter lär hon sig idag grunderna i svarvning.

- Här vid svarven lär jag mig det praktiska och i skolan lär jag mig teorin. Det är en bra kombination, säger Nina Alber. Hennes vecka består för tillfället av två dagar skola och tre dagar fabrikshall.

Den tudelade tyska yrkesutbildningen bygger på att största delen av undervisningen sköts av företagen. Därtill kommer teoripass vid en yrkesskola. Systemet bygger på traditioner från äldre tider, då hantverkarna själva lärde ut sina yrken. Den nuvarande kombinationen mellan företag och yrkesskola byggdes ut på 70-talet.

En våning högre upp, träffar jag Sabrina Burkard. Hon lär sig teknisk produktdesign och är inne på sitt andra lärlingsår.

- Jag är mycket nöjd. Det man lär sig i skolan kan man ta med sig hit och tvärtom, säger hon.

I Tyskland och det övriga tyskspråkiga Europa bygger yrkesutbildningen i hög grad på ett etablerat lärlingssystem. För företagen ger systemet anställda med exakt det kunnande firman vill ha. För lärlingarna är den största fördelen att utbildningen oftast leder till ett fast jobb.

Företagen får vad de behöver

- Den stora fördelen är att vi kan ge lärlingarna exakt den utbildning som de behöver för att jobba hos oss. Men samtidigt får de förstås också de grundkunskaper, som behövs för att kunna jobba för andra arbetsgivare, säger Bernhard Schwab, som är utbildningschef vid Schaeffler. Hans ansvarsområde är de omkring 3 000 lärlingarna inom företagsgruppen, hälften av dem i Tyskland.

Men för företagen finns det naturligtvis också en hake. Två till tre års yrkesutbildning kostar.

- Att utbilda unga lärlingar är inte direkt billigt. Men i slutändan lönar det sig i alla fall. Man måste komma ihåg att rekrytering och inkörning av ny personal också kostar en hel del. Genom lärlingarna får vi yrkeskunniga och lojala medarbetare, säger Schwab.

Utbildningen får inte begränsa

För att ha koll på att lärlingarna faktiskt har de kunskaper som behövs utanför det utbildande företaget ordnas under utbildningens gång två större prov. De administreras av den lokala industrihandelskammaren.

- Ett avklarat slutprov betyder att man inte är bunden till det utbildande företaget. Man kan när som helst byta till ett annat företag, säger Gerd Reinert, som ansvarar för yrkesutbildningen vid industrihandelskammaren i Nürnberg.

Reinert medger ändå att det kan finnas vissa problem med att flytta från ett stort företag där du har en specifik arbetsuppgift till ett litet företag där du i princip ska kunna göra allt.

Intresse utomlands

Vid handelskammaren har man också märkt av det allt större utländska intresset för den tyska yrkesutbildningen. Systemet anses allmänt vara åtminstone en delorsak till den relativt låga ungdomsarbetslösheten i Tyskland. På sina håll finns ingen arbetslöshet överhuvudtaget.

- Jag är i kontakt med flera länder som begränsat vill omsätta det tyska systemet. Att helt gå över till en tysk utbildning kan ändå vara svårt, i alla fall tar det lång tid, säger Reinert.

Schaeffler med sina nästan 80 000 anställda världen över är ett av företagen som exporterar den tyska utbildningsmodellen.

- I länder där vi inleder produktion utbildar vi de kommande arbetstagarna på samma sätt som i Tyskland. Det här gör vi redan nu i till exempel Rumänien och Kina, säger utbildningschefen Bernhard Schwab.

Hårdare kamp om lärlingar

Schaeffler har sitt högkvarter i Herzogenaurach strax utanför Nürnberg. Med sina 9 000 anställda i den lilla staden, kunde man lätt tro att det handlar om det mest kända företaget på orten. Då måste man ändå komma ihåg att såväl Adidas som Puma har sina huvudkontor i samma stad.

Då det sedan några år tillbaka råder brist på lärlingar, betyder det här förstås att man också på Schaeffler får anstränga sig för att värva lärlingar.

- Vi har ett bra rykte, så hittills har vi inte haft några större problem. I framtiden måste vi säkert satsa mer på marknadsföring, tror Bernhard Schwab.

Nina Alber som står vid svarven är i alla fall nöjd med sitt val.

- Efter att jag är färdig med utbildningen kan jag fortsätta jobba inom företaget. Då får man helt enkelt se var det finns en plats öppen, säger Nina Alber.

Läs också: Finland överbetonar akademisk utbildning

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes