Hoppa till huvudinnehåll

Får vi världens första Klarspråksombud?

Namnet på statens ämbetsverk på verkets vägg i Hangö.
Namnet på statens ämbetsverk på verkets vägg i Hangö. Bild: YLE / Robin Lindberg byråkrati

Finland behöver en ny tjänst, en Klarspråksombudsman. Hen ska ha en helhetsbild av språkutveckling inom hela den offentliga förvaltningen och leda samarbetet mellan de olika myndigheterna. Klarspråksombudet skulle vara den första i sitt slag i världen.

Det föreslår en arbetsgrupp, som under direktör Pirkko Nuolijärvi vid Institutet för de inhemska språken, har utarbetat ett handlingsprogram att göra myndighetsspråket mer begripligt. Gruppen överlämnade sin promemoria till undervisningsminister Krista Kiuru på torsdagen.

Man föreslår ett batteri med åtgärder:

- Myndigheterna ska bygga upp datasystem som ska leda till begripligare texter. Bland annat ska det bildas en termbank för hela förvaltningen för att spara tid och göra texterna begripligare och enhetliga.

- Varje myndighet ska utse en klarspråksansvarig och en grupp som utvecklar språket.

- Den offentliga förvaltningen ska skriva färre och kortare texter. Enkäter visar att på var fjärde myndighet använder de anställda mer än 75 procent av sin arbetstid till att arbeta med texter. Arbetsgruppen har räknat ut att statsförvaltningen kunde omfördela 70 miljoner om året om man går in för ett klarare myndighetsspråk och kortare texter. Det här förutsätter att varje statlig tjänsteman använder 10 minuter av sin dagliga arbetstid till annat än att uttyda luddiga och långa texter.

- Man ska framöver satsa också på texter som är speciellt lättlästa för de målgrupper som behöver det.

- Man ska säkerställa att medborgarna också i framtiden ska ha möjlighet att sköta sina ärenden genom personliga möten.

- Arbetsgruppen föreslår att det stiftas en ortnamnslag. Det för att förenhetliga bruket av hävdvunna ortnamn och planeringen av nya ortnamn. Förutom att ortnamnen har kulturell betydelse är de också viktiga för t.ex. räddningsväsendet.

- I rekommendationerna finns också utökad undervisning. Dels inom förvaltningen på alla nivåer, dels inom läroanstalterna. Alla som avlägger examen utöver grundskolan ska få tillräckligt med språkundervisning på svenska och finska så att de behärskar språkbruket inom den egna branschen.

- Universiteten ska ge tydligare riktlinjer för hur svenska och finska ska användas vid sidan av engelskan i undervisning, forskning och förvaltning.

Klarspråk grundbult i vår demokrati

Utgångspunkten för arbetsgruppens arbete har varit att ta fram ett handlingsprogram och åtgärdsförslag som ska främja ett sakligt, klart och begripligt myndighetsspråk. Att medborgarna kan ta till sig och förstå myndigheterna är en grundbult i ett demokratiskt samhälle. Dessutom använder förvaltningsbyråkraterna en massa tid och pengar på att producera och uttolka krångliga texter.

Arbetsgruppen slår också fast att ett gott och begripligt språk inte kan vara några enstaka personers uppgift utan varenda person inom hela den offentliga förvaltningen har ett ansvar. Och att det förutsätter systematisk utvärdering, utbildning och språkstöd.

Myndigheterna har redan i decennier arbetat med att förbättra språket. Men enligt arbetsgruppen finns det mycket kvar att göra. Många olika program och förordningar har antagits för att förvaltningsspråket ska bli bättre. Men konstaterar arbetsgruppen: "För att en förändring ska ske krävs det en gemensam vilja, ett tydligt engagemang från politikerna och myndigheternas högsta ledning, permanenta strukturer och tillräckligt med arbetstid för att lära sig att tillämpa nya rutiner".