Hoppa till huvudinnehåll

Finland överbetonar akademisk utbildning

Megakliniken, tandklinik, service
Johanna Pietarinen valde läroavtal för att hon lär sig mera i arbetslivet än i skolbänken. Megakliniken, tandklinik, service Bild: Julia Holmvik/YLE johanna pietarinen

Finland har fått upp ögonen för läroavtal. Avtalen har visat sig kunna hjälpa unga arbetslösa utan utbildning att få en fot in i arbetslivet. I Tyskland har läroavtal varit populärt sedan länge medan Finland har överbetonat den akademiska utbildningen.

- Enligt mig lär man sig bättre i arbetslivet. Därför ville jag jobba under läroavtal, säger 18-åringen Johanna Pietarinen som är anställd som sekreterare på Megakliniken i Helsingfors i form av ett läroavtal.

Läroavtalet innebär att Johanna utbildas till ett yrke direkt på jobbet, i stället för att gå en utbildning via yrkeshögskola eller universitet.

Johanna, som alltid har drömt om att bli sekreterare, är tacksam att drömmen har gått i uppfyllelse. Läroavtal är populärt bland ungdomar i dag. Utav hela 100 ansökande, var det just hon som fick tjänsten.

- Jag är verkligen lycklig över att jag har fått den här anställningen. Jag har så länge drömt om det och nu lyckades det, säger Johanna.

Brist på arbetserfarenhet ett hinder för unga

De flesta arbetsplatser kräver många års arbetserfarenhet. Arbetsgivare är dessutom ofta skeptiska till att anställa ung arbetskraft.

Enligt Johanna är bristen på erfarenhet ett hinder för många ungdomar när de söker jobb. Läroavtal anser hon därför vara ett bra sätt att få in en fot i arbetslivet.

Hennes chef Christoffer Nordström, vd på Megakliniken i Helsingfors, håller med.

- Det här är en möjlighet att hjälpa folk att komma in i arbetslivet. Självklart önskar vi få en bra och utbildad arbetare efter två år. Förhoppningsvis kan hon fortsätta på ett normalt arbetskontrakt, säger Nordström.

Samhället sparar på läroavtalen

I Finland går 51 000 ungdomar utan jobb eller utbildning. Varje arbetslös ung person kostar samhället 1, 2 miljoner euro.

För att få in dessa ungdomar i arbetslivet, påbörjade kvinnliga företagare ett projekt för att öka kännedomen om läroavtal i Finland. Projektet skapade över 430 nya arbetsplatser och har potentiellt sparat över en halv miljard euro för Finland.

Projektet visar att läroavtal är ett effektivt alternativ för att minska arbetslösheten bland unga i samhället.

Detta kommer inte som någon nyhet för länder som Tyskland där hela två tredjedelar av ungdomarna jobbar under ett läroavtal.

Tyskarna har alltså kommit mycket längre än Finland och har skapat en arbetskultur som värderar den här typen av arbetskraft.

Finland överbetonar den akademiska utbildningen

I Finland överbetonar vi den akademiska utbildningen, vilket arbetsminister Lauri Ihalainen nu konstaterar att ha varit fel väg att gå.

Företagsledare Tina Nyfors på Locnet håller med. I Finland behövs inte bara akademiker utan också arbetare.

- Läroavtal inte har fått tillräckligt med spridning i Finland eftersom den akademiska kulturen och strukturen är för stark, anser Nyfors.

- Antingen har företagare glömt att läroavtal finns som alternativ, eller så har läroavtal inte fått tillräckligt hög status bland företagare och ungdomar.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes