Hoppa till huvudinnehåll

Jussi Pajunen tveksam till att registrera lobbare

Jussi Pajunen.
Jussi Pajunen säger att ett register över lobbare är en gammalmodig tanke. Jussi Pajunen. Bild: YLE/Christoffer Gröhn stadsdirektör jussi pajunen

Stadsdirektören i Helsingfors, Jussi Pajunen, är tveksam till att staden inrättar ett offentligt register över lobbare. I en fullmäktigemotion krävs att lobbare registreras och att tjänsteresor ska bokföras i ett offentligt register.

- Utgångspunkten i beslutsfattandet är öppenhet, men min personliga åsikt är att inrättandet av ett register över dem som lobbar hos staden är gammalmodigt. Dessutom är frågan om de medborgare som försöker påverka beslutsfattandet i så fall också ska registreras. Det känns besvärligt, säger Jussi Pajunen till Yle Huvudstadsregionen.

I motionen krävs att de företag, konsulter och andra juridiska personer som presenterar sin synpunkt i en fråga sätts in i ett register. I registret ska bland annat uppges namn och vem eller vilka som representeras samt budgeten som lobbaren har till sitt förfogande.

Thomas Wallgren (SDP) anser att det förekommer hemlig lobbning inom Helsingfors stad. Bild: Yle thomas

I motionen hänvisas till hur lobbningen regleras i USA och på EU-nivå. Chicago och Toronto lyfts fram som två städer som varit speciellt aktiva och nu vill Thomas Wallgren (SDP), som tagit initiativet till motionen, att Helsingfors följer efter. 26 ledamöter från alla stora partier, förutom Samlingspartiet, har skrivit under motionen.

"Guggenheim exempel på hemlig lobbning"

Wallgren anser att det förekommer hemlig lobbning i Helsingfors.

- För oss i fullmäktige är det svårt att följa med vad som händer inom förvaltningen. Vi har svårt att få information om vad stadsdirektörerna gör, om deras tjänsteresor och om vem de träffar. Vi har inte heller en överblick över vilka konsulter vi har bestämt att använda oss av, säger Wallgren.

I vilka sammanhang förekommer hemlig lobbning?

- Vi vet att det finns i fråga om Guggenheimprojektet. Jag som fullmäktigeledamot har inte fått information om vem stadsdirektörerna har träffat när. Det borde vara en självklarhet att den informationen är tillgänglig för alla. Och inom stadsplaneringen i Helsingfors finns en lång tradition av att de viktiga nämndmedlemmarna och de viktiga cheferna inom beredningen träffar representanter för byggbolag. Det tredje exemplet där det finns ett stort mörkertal är privatiseringen av social- och hälsovården. Det finns inte uppgifter om beredningen då till exempel delar av äldreomsorgen eller dagvården privatiseras, säger Wallgren.

Stadsdirektör Jussi Pajunen har inte märkt att det skulle förekomma hemlig lobbning i Helsingfors.

- Jag har inte märkt hemlig lobbning. Jag hittar inga exempel på att det skulle ha skett för min del. Men om det har hänt så är Helsingfors stads målsättning att vara en öppen stad. Allt material som rör beslutsfattandet finns bara ett klick bort, säger Pajunen och hänvisar till föredragningslistorna på som finns på stadens webbplats.

Enligt Thomas Wallgren har stadsdirektören inte informerat om möten med representanter för Guggenheim. Hur ser du på det?

- Det stämmer inte. Jag har svarat på alla frågor från medierna om träffar med Guggenheim. Jag har inte haft några hemliga träffar. Om vi talar om lobbning så har dessutom Miltton inte varit i kontakt med mig. Under den tid som kommunikationsbyrån Miltton har representerat Guggenheim i Finland har jag inte haft ett enda möte med dem, säger Pajunen.

Jag har under det senaste året talat ganska mycket med tjänstemän och jurister inom stadens förvaltning om hur de förtroendevaldas ställning kan stärkas på bekostnad av tjänstemännens.

"Finland har en rysk ämbetsmannatradition"

I motionen krävs också att staden grundar ett offentligt register över tjänstemännens resor och program.

- Det kravet har redan tillgodosetts och information om resorna kan vem som helst be om. Sedan kan man fråga sig om det behövs ett särskilt register för det. När det gäller kalenderinformation kommer lagen om integritetsskydd emot och vi talar om väldigt personliga frågor. Men om jag får en gäst till mitt arbetsrum och bjuder på kaffe så är den informationen offentlig, säger Pajunen.

På vilket sätt är stadsdirektörens kalender personlig? Du representerar ju staden.

- Jo, men det grundar sig på lagen. På samma sätt som konfidentiell information är konfidentiell. All information som inte är konfidentiell är offentlig. Men lagen om integritetsskydd gäller också tjänstemän i fråga om kalenderinformation.

Wallgren säger att han har varit i kontakt med stadens tjänstemän då han har förberett motionen.

- Jag har under det senaste året talat ganska mycket med tjänstemän och jurister inom stadens förvaltning om hur de förtroendevaldas ställning kan stärkas på bekostnad av tjänstemännens. I Finland har vi en ämbetsmannatradition som har sitt ursprung i Ryssland men vi borde vända oss mer i en nordisk riktning.

Hur har tjänstemännen reagerat på kraven på större öppenhet?

- De är försiktiga. Det sägs alltid att mera öppenhet riskerar beslutens kvalitet. Det är alltid samma sak, då vissa anser att om de ger i från sig sin makt kommer mindre ansvariga och mindre förståndiga personer att ta utrymme. Men jag tror att den långa linjen i den västerländska traditionen är att alla har vunnit på större öppenhet.

Läs också