Hoppa till huvudinnehåll

Konstsamfundet beredd att prata om skogarna

Konstsamfundets kalhygge vid Senatsberget i Dalsbruk. Bild: YLE/Monica Forssell konstsamfundets kalhygge

Konstsamfundets skogsavverkningar upprör på Kimitoön.

Föreningen har cirka 7000 hektar skog och mark runt om i Åboland och varje år huggs cirka tjugotusen kubikmeter skog på Kimitoön.

Ifjol höstas kalhöggs ett skogsområde i närheten av Dalsbruk. Området som går under namnet Senatsberget är ett populärt utflyktsmål och många ortsbor reagerade på avverkningarna.

Panu Kunttu som jobbar som skogsexpert vid Världsnaturfonden och är bosatt i Dalsbruk hör till dem som redan en längre tid har kritiserat Konstsamfundets sätt att bedriva sitt skogsbruk.

- Konstsamfundet praktiserar ett skogsbruk som inte är ekologiskt hållbart. Konstsamfundet tar inte hänsyn till skogsnatur och mänskors rekreationsbehov. Kalhyggena på Kimitoön är mellan tio och tjugo hektar stora då storleken på kalhyggen i södra Finland i medeltal rör sig kring en eller två hektar. Konstsamfundet avverkar och river upp stubbar i Naturområden och har huggit skog vid en värdefull bäck och kring stenåldersboplatser.

Kunttu påpekar ändå att Konstsamfundet inte agerar olagligt men han anser att Konstsamfundet har en moralisk skyldighet att som stor skogsägare visa hänsyn för naturen och mänskorna som bor i närheten av Konstsamfundets skogar.

Konstsamfundet avvisar kritiken

Mikael Jensen som är Konstsamfundets förvaltare i Söderlångvik på Kimitoön är upprörd över beskyllningarna.

Konstsamfundet hugger årligen cirka 20 000 kubikmeter skog på Kimitoön. Bild: YLE/Monica Forssell konstsamfundets virke

Samfundet har rådgjort med både museimyndigheter och miljöexperter före skog i känsliga områden har huggits och alla avverkningar sker enligt en skogsvårdsplan.

Det som också upprör Jensen är att kritiken mot Konstsamfundet har riktats via insändare och i sociala medier, istället för direkta diskussioner.

- Kritik är alltid okej men jag hoppas att om man har åsikter om saken så kommer man och diskuterar och framför sina åsikter och sina idéer speciellt om man har expertis om skogen så lyssnar vi säkert gärna på det. Men att föra diskussioner via media tycker jag inte är konstruktivt.

Vilka skogar står nu i tur?

Efter avverkningarna kring Senatsberget frågar sig Dalsbruksborna var följande avverkningar sker.

Konstsamfundet äger stora arealer skog runt Dalsbruk, bland annat i närheten av träsken.

Dalsbruks byalag oroar sig för att skogarna kring motionsbanan samt mellan Hertsbölevägen och Stora masugnsträsket snart kan stå i tur att huggas.

- Det här är Dalsbruks gröna lungor. Här rör sig alla åldersgrupper. Över det här området har gjorts orienteringskartor, här rör sig turister. Vi är oroliga för att avverkningarna ska sträcka sig ända till Lilla Masugnsträsket, förklarar Leif Lindgren, ordförande för Dalsbruks byalag.

Byalaget har nu träffat förvaltaren en gång och kommit överens om att träffas igen då snön smultit och då ta en titt på vilka skogar byalaget önskar att Konstsamfundet lät bli att avverka.

Enligt Mikael Jensen hör skogarna kring Dalsbruks centrum också till skogsvårdsplanen och enligt den avverkar man skog när den blivit tillräckligt gammal och efter det planterar man ny skog.

Men han är beredd att diskutera med byalaget.

- Absolut och nu har vi en part att diskutera med, säger Jensen.

De avverkningar som är aktuella ännu i vinter sker i Genböle, Hertsböle och Söderlångvik. I Söderlångvik planerar Konstsamfundet att anlägga en våtmark.

Konstsamfundets ansvar

Enligt Panu Kunttu, som forskar i skärgårdsskogar, är just skärgårdsskogarna extra värdefulla för att de innehåller så många olika arter. Hans åsikt är att Konstsamfundet, i egenskap av stor skogsägare i Åboland, har en skyldighet att bevara skogsnaturen på Kimitoön.

Leif Lindgren, från Dalsbruks byalag hoppas också att inte bara pengar styr Konstsamfundets verksamhet utan att också andra värden upplevs som värdefulla.

Konstsamfundets syn på saken är att normalt skogsbruk inte förstör skogen. Ny skog planteras ju an efter att gammal skog huggs ner.

- Jag vill också påpeka att om vi lämnar det helt ohugget och oskött så är det inte värt något för rekreation heller. Antagligen kan det komma några speciella miljövärden med mycket rutten skog o väldigt täta skogar men rekreationsmässigt är det inte det bästa möjliga.

På frågan huruvida Jensen anser att det finns orsak för Konstsamfundet att se över sina riktlinjer då det gäller bedrivandet av skogsbruk svarar Jensen ändå så här:

- Vi diskuterar gärna med folk om vad de har för åsikter och försöker anpassa oss enligt det.

Läs också

Åboland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Åboland